Verkligheten är ibland smärtsam

Måndag 10 februari, 202

Verkligheten måste ha blivit smärtsam för landslagsledningen om de verkligen inte var medvetna om hur långt efter Sveriges damer är den internationella toppbasketen.

Ast coach Bengtsson sade i Sportradion att det var på bekostnad av Kanada man skulle ta sig vidare men det blev minus 30 poäng mot dem.

Jag skrev för en månad sedan att Sverige kanske kanske skulle ha en liten chans mot dem men då räknade jag med att Sverige skulle kunna prestera lite grand.

Att döma av uttalanden i media inför kvalet där man påstod att Sverige har det bästa laget någonsin så har man dålig koll. Man menade att man har en jättechans att ta sig till OS i Tokyo. Det blev lite av kejsarens nya kläder av det hela och Sverige står kvar naken efter helgen.

Jag måste säga att jag är förvånad över detta. Har de som styr svensk dambasket verkligen så dålig koll på hur dambasket ser ut ute i Europa och Världen ? Det kan inte vara möjligt. Det är troligtvis så att man vet hur det ligger till men man ”måste hålla skenet uppe även om skenet bedrar”.

Om någon frågar Bengt Viström som hade OS kvallaget 1984 eller Paul Larsson som hade laget 1988 så tror jag att de skulle hålla med mig om att deras lag var bättre än dagens och då menar jag de specialister som man hade då och förmågan att spela tillsammans.

Dagens spelare är lite mer atletiska och lite mer tekniska men de skjuter sämre än OS kvallagen från 80-talet och de spelar definitivt mycket sämre tillsammans. Det finns ingen spelare i dagens landslag som har det mowes register som Kerstin Skagius hade och Kicki Johanssons pull up jumper skulle lätt ha platsat i dagens landslag.

Zahuis stjärnstatus flagnar när hon måste spela tillsammans med sämre medspelare än i WNBA och i Euroleague. Eldebrinkarna håller fortfarande i Euroleague som spelfördelande guards men inte om de dessutom måste stå för poängproduktion.

Sverige borde börja med att bygga om underifrån och se till att vi har stabila ungdoms landslag som platsar i A gruppen i EM innan vi börjar prata om att tillhöra toppen i Europa på seniorsidan.

Lerning by doing är ett begrepp som från och med idag borde genomsyra hela landslagsarbetet.

Jag ser fram emot en objektiv analys av OS kvalet inom en månad så att man hinner åtgärda en del misstag till kommande EM kval som Sverige inte får missa.

Jag noterade att vår nya coach Crespi vid ett flertal tillfällen under matcherna både kramar, klappar och pussar några spelare på kinden. Jag tvivlar på att den charmoffensiven ger något resultat mer än möjligtvis om han ger alla samma erkännande. Jag tror att alla uppfattar det som besvärande.

Godmiddag