Kuriosa

Det har gått ett år sedan fyllekörningen där UD var inblandade. Det är lite märkligt att det kunde passera så lätt utan att spelaren blev kölhalad i pressen. Jag är 100% säker på att om det hade varit en svensk man då hade den spelare fått lämna laget omedelbart. Det som också är konstigt det är att det aldrig riktigt kom fram vilka fler än två som satt i bilen. Enligt polisens rapport så fanns det så många fotspår runt bilen så att det måste ha suttit folk även i bilens baksäte.

När Martha da Silva spelade i UIK då sades det att hon hade en månadslön nära 100.000 sek och att den betalades av någon finansiär. Nu är läget detsamma i Udominate. Rysskan Kuzina har med stor sannolikhet en månadslön på runt 100.000 sek och den lär skall finansieras av någon annan än föreningen. Jag tycker att lönen kan vara ok om laget drar fulla hus och intäkterna börjar att täcka en stor del av kostnaderna men när så inte är fallet då anser jag att det är en felsatsning. Tänk om hon vrickar foten i början av säsongen precis som Lucacovicova gjorde. Det var tre år sedan och hon har ännu inte kommit upp på den nivå som krävs för att vara välavlönad basketspelare

2017-07-24

Jag känner till två lag i Umeå där pappans storsponsring av laget har inneburit att spelaren får spela trots att minuterna inte är motiverade.

I det ena laget så flyttades spelaren uppåt förbi en hel åldersklass och tjänade alltså mer än ett helt utvecklingsår utan minsta personliga prestation. I det andra laget fick tränaren böter om inte spelaren fick spela överenskommen tid. Jag förstår om du tycker att det låter otroligt men det är sant. Money talks i många klubbar runt om i vårt avlånga land.

2016-12-01

Jag hade en gång en plan att ta hit Harlem Globetrotters

Det var inte bara en plan utan långt framskridna samtal med Globetrotters. 1992 uppträdde laget i Scandinavium i Göteborg och jag var givetvis på plats. Där fick jag chansen att träffa Belgaren som var deras europeiska agent och det var ett positivt möte. En förutsättning för att arrangera var givetvis att hitta en eller flera sponsorer. Jag sammanträffade med olika representanter för Umeå Kommun. Min plan var att i samarbete med Umeå Kommun arrangera två föreställningar i Umeå Ishall där en skulle vara för Umeå Kommuns anställda med familjer alltså en fullsatt Ishall med ca 6500 åskådare. Även runt spelplanen skulle det sitta publik eftersom de är viktiga för showen. Föreställning två skulle vända sig till allmänheten och övriga sponsorer och företag. Kontraktet och raidern var på nära 100 sidor, men enligt mig var ingenting omöjligt. Jag fick positiv respons från kommunen och från några tunga sponsorer, som alla såg en win win situation i arrangemanget. Det hade kunnat genomföras men föll tyvärr på grund av att det hade behövts några fler arrangörer i andra städer för att få Harlem Globetrotters att styra kosan norrut.

2016-05-12

Coach Gustavsson är eftertraktad men vill stanna precis som jag ville.

29 år och redan flera ligaklubbar och div 1 klubbar som visar sitt intresse för Gustavssons tränarkunskaper. Tiderna förändras. På 70 och 80 talet fanns det inte många coacher på elitnivå som var under 35 år. Jag var 37 och jobbade med KFUM Skellefteå när jag 1986 för första gången fick en förfrågan från en annan elitklubb. Det var KFUM Västerås som hade bra herr och dambasket och ville satsa. 1987 sökte jag jobbet som Plannjas klubbdirektör och fick det, men jag tackade nej pga personliga skäl. Mosesson fick det i stället. 1989 ville Visbys dambasket värva mig och 1990 var det Jämtland och 1991 Malbas som återkom flera år i rad men jag blev Umeå trogen. Jag har aldrig ångrat mina beslut.

2016-05-25

Journalister kan vara riktigt jävliga ibland.

En säsong hade jag signat en ny tränare från ett annat land. När han hade sitt första träningspass med laget besöktes vi av journalisten. Vi hade nog räknat med de valiga frågorna om tränarens bakgrund, varför han kom till Umeå och vad han hade för tanker om laget men den här jornalistens första fråga var.

– ”Vad tror du att du kan åstadkomma med det här laget som ingen annan har lyckats med”

Ni kanske förstår att det inte skapade det arbets & samtalsklimat och den respekt som man förväntar sig som ny tränare i en elitförening.

Mitt första seriösa tränaruppdrag var att träna KFUM Umeås herrar och damer och det var hösten 1974.

Jag fick en blandning av gammalt och ungt både i herr och damlaget. Flera spelare var jämngamla med mig så det var inget enkelt uppdrag. En av spelarna var en lång dam som hette Liza Zackrisson som kom från Dalarna och hon läste på Umeå Universitet. Tjejen var talangfull men problemet var att hennes pojkvän alltid stod otåligt och väntade nere vid spelarentrén. Vi tränade oftast ganska sent så han hade tid att köra till Umeå efter träningen nere i Övik. Pojkvännen spelade i MoDo och hette Anders Kallur. Det blev alldeles för komplicerat för dem att hålla ihop förhållandet så Liza slutade och det var synd för med henne i laget hade vi kanske gått upp i Allsvenskan det året. Vi hade ett konkurrenskraftigt lag.

Konstiga vägmärken och berusade personer.

Våren 1984 tränade jag KFUM Skellefteå. Vid valborgshelgen hade vi en amerikan på besök, som hette Valentine Notice (kul namn förresten).

Vi åkte till Uleåborg för att få möta ett hyfsat lag och för att få se vad amerikanen kunde prestera. Han var snabb och mycket spänstig men skottet var inte det bästa. Det som förbryllade honom och även oss andra var att det fanns vägmärken i nästan varje gathörn där man varnade för raglande & krypande fyllerister. Det tillhör ju inte vanligheten med sådana märken inte ens i Valentine´s hemstad New York. Vi noterade att de finska spelarna luktade alkohol liksom domarna men vi vann och fick inga skador trots allt. När vi senare satt på en restaurang med fönsterplats för att äta en god middag kom en berusad person gående på utsidan och helt plötsligt vände han sig mot skyltfönstret och vomerade så att det stänkte mot fönstret.

Ni kan själva räkna ut att aptiten för middagen försvann ganska snabbt.

Kort kort & högklackat på Skytten

Jag kontrakterade en gång en damspelare med mycket goda meriter. Hon var en utmärkt spelare och levererade både massor av poäng och returer men hon var lite för intresserad av att sitta vid bardisken på Skytten och acceptera drinkar från främmande karlar. Ja det är sant hur otroligt det än låter.

I hennes sista match levererade hon 37p. Dagen efter fick hon besked om att flygbiljetten hem var bokad. När det blev känt blev jag idiotförklarad av många bl a av media i Umeå, men jag berättade aldrig för någon annan än min bästa kompis om varför hon fick åka hem, så nu vet Ni.

Fyllecell & autografskrivning

Några poliser i en polisbil i Umeå upptäckte en natt fram på småtimmarna en bil som körde väldigt sakta och inte helt rakt. Poliserna satta på blåljuset men chauffören såg inte det och stannade inte. Till sist prejade poliserna bilen av vägen vid Carlshem med åtskilliga bucklor som följd. Spelaren togs in till station och fick tillbringa natten i fyllecell. Bilen transporterades till Sporthallen och täcktes äver med en presenning så att ingen skulle se vad som hade hänt. På morgonen hämtades spelaren i polishuset av föreningens ordförande. Spelaren satt i foajén och skrev autografer till poliserna. Aftonbladet skrev en helsida om den kraftigt berusade spelaren som stoppades genom prejning men man nämnde aldrig i vilken stad det hade hänt. Det konstiga var att det inte läckte ut i Umeå heller. Händelsen var endast känd i den innersta kretsen. Spelaren fick lämna landet några veckor efter händelsen.

Pizza & McDonalds

En säsong hade jag en spelare som i sitt kontrakt hade 2 mål mat fritt varje dag. Lunch på Droskan och middag på Hotell Uman. För en vanlig Umeå – bo låter det väl som en drömtillvaro att dagligen få njuta av dessa härliga måltider men icke. Denna spelare tillbringade all sin tid i sitt rum med vidospel och internet. Spelaren missade aldrig en träning eller en match och var på så sätt korrekt men spelaren betalade för sin egen mat nämligen pizza i kvarters restaurangen och hamburgare på McDonalds. Är man uppfödd på sådan mat då kan det vara svårt ibland och bli onödigt dyrt. Spelarens månatliga kostnad för mat bör ha leget på kanske 3000 kr helt i onödan. På bortamatcherna åt spelaren ingenting utan sparade traktamentet om vi inte stannade på McDonlads och det hände ibland.

Säsongen 75/76 var jag coach för KFUM Umeå´s herrar

Vi var i Kiruna för att spela mot Kiruna AIF. En lätt match som vi skulle avverka snabbt. Med oss på resan var även damlaget som också skulle möte Kiruna AIF men skillnanden var den att deras match var livsviktig. Seger och laget skulle få kvala till Allsvenskan, förlust och ett annat lag skulle ta den platsen. Vi körde över Kiruna med herrlaget men för damlaget gick det troll i spelet och Kiruna tog hem segern. Besvikelsen var total och David Lee Baldwin som var coach för damlaget var förkrossad. När vi morgonen därpå satt i frukostmatsalen sade Lee till mig:

-” Hej Tobe. Can you call the Swedish King and tell him to give this part of Sweden back to Russia”

Ett klassiskt uttalande av David Lee Baldwin som var en eldsjäl för basketsporten i Umeå 1973-1979 och i Skellefteå 1980 – 1986 då han och familjen flyttade till Sundsvall. Hans basketgärning fortsatte även i Sundsvall fram till hans bortgång.

Norrländska Socialdemokraten (NSD) har sedan 1970

haft en topplista med ranking av de bästa basketspelarna i Norrbotten. Jag har ju verkat i Västerbotten som ledare i 40 år och aldrig som aktiv spelare eftersom jag slutade 1974 pga en handskada, så Västerbottningarna vet inget om mig som spelare. Den 9 maj 1974 (25 år gammal) kom jag i alla fall med på 16:e plats på denna NSD ranking. Jag minns att jag vara ganska stolt över det. Det var den gode Ingemar Ek som gav mig en röst och det var mycket hedrande. Jag var ingen stor spelare men en kämpe och troligtvis hade jag gett Eken några fina pass då vi spelade i PA länslaget och därför röstade han på mig.

99/00 tränade jag KFUM Umeås div 2 herrar

De flesta var i 20 års åldern men vi hade några lite mer rutinerade killar som gick före med gott exempel och visade vägen för alla unga boys som ville mycket. När säsongen var över fick jag oväntat och ovanligt en gåva och ett medföljande brev med följande text:

– Du har varit en kanoncoach för oss och har höjt oss minst ett par snäpp från förra året. Vi har haft bra kämpa anda och en härlig lagstämning, vilket betyder att du gjort ett bra jobb. Hoppas att du vill ta dig an oss nästa säsong också.

I mitten av november 2013 var jag ganska deppig.

Men en dag i slutet av november kom ett spontant mejl till mig som gav mig nya krafter och mejlet löd så här:

– Hej ! Roligt Torbjörn att du fortfarande har en så unik entusiasm, en sådan oegoistisk kärlek, inte bara för basketen utan också, att få människor att växa. Jag känner många av dina adepter och det avtryck som du gjorde på dem, har få idrottsledare i vårt land gjort. De blev inte världsmästare men väl berikade med en unik fördel under deras vandring under solen. Jag vet, men få vet, vad du har åstadkommit. Vi är dåliga på att ge beröm i vårt land, så ta till dig min uppskattning. Du är förbannat duktig på vad du gör.

17 september 2007 skall Sveriges herrar spela EM kval mot Georgien i Umeå.

Den 15:e landar Sverige i Umeå och kommer till Gammliahallen för sitt första träningspass. När headcoach Kostas Flevarakis kliver in i hallen står han bara still och ser sig omkring och utbrister – fianlly a real basketball court in Sweden. I get good wibes out of this. Sedan promenerade han minst 10-15 varv runt på hallgolvet och bara tittade på trägolvet, korgarna, läktare och taket och log. Good wibes var det. Sverige vann en dramatisk match inför 1600 stående skrålande tjoande hemmapublik. Mikke Lindqvist kunde bara konstatera efter matchen – Vilken publik !

I augusti 1993 coachade jag Cometernas Juniorer i Delfin Basket Tournament i Tammerfors.

Vi hamnade i en grupp med bra lag plus Finska FA landslaget. Man sade före starten av turneringen att FA landslaget deltog utom tävlan. Vi spelade bra och vann 2 av 3 matcher (förlorade bara med några poäng mot FA landslaget efter en fantastisk match). Vi var klara för semifinal trodde jag men ack vad jag bedrog mig. Plötsligt räknades resultatet mot FA landslaget och de gick vidare i stället. Jag protesterade givetvis kraftigt men utan att vinna gehör för rättvisan. När turneringe var slut och det var dags för prisutdelning då ropades vi helt plötsligt upp som bronsmedaljörer och man sade att vi skulle komma ner från läktaren för att ta emot priset. Vi vägrade och lämnade hallen omedelbart. Tänk så flexibla regler kan vara ibland. Finnarna fattade att de hade gjort bort sig och försökte lägga plåster på såren men då blev det bara värre. Jag åkte aldrig till den turneringen med ett flicklag igen.

Hösten 1992 kontrakterade Ume Basket en ny tränare

Det var Serben Igor Sredojevic. Han hade 4 års utbildning på Belgrads basket akademi vilket tveklöst var ett bevis på mycket stora basket kunskaper. Däremot var hans ledarstil lite speciell. Han vägrade att slösa sin kunskap på de spelare i truppen som ”inte skulle kunna bli basketspelare”, så 5 spelare fick träna på sidan när han jobbade med de 6-7 som han trodde skulle kunna vinna matcher. Det var inte ovanligt med ett 2 timmars pass en lördag morgon där man nötte vinkeln på handen vid en lay up. Många spelare i laget fick nog när man inte vann en enda match i serien ( 0 – 22 ingen vinst i grundserien) vilket skulle innebära kvalspel. Borde i ärlighetens namn innebära direktnedflyttning om man inte vinner en enda match. Styrelsen ville inte byta tränare men spelarna krävde det annars skulle de inte spela. Coachen fick gå och nödlösningen TB kallades in. Hur det gick ? Vi klarade av kvalet.

Under våren och sommaren 1973 hade jag bestämt mig för att träna mycket hårt.

Jag var 24 år, hade sommarjobb på KF Lagercentral i Umeå Jag tränade varje dag basket bl a med KFUM Umeå´s herrar som precis hade trillat ur Allsvenskan. Vi spelade 5-5 tisdagar och torsdagar på Tegs Centralskolas då nylagda vindstilla och fina utomhusplan innanför borggården. Det var tufft spel. Vid en passningsmottagning fick jag ett hårt karate slag över min vänstra mellanhand. Det gjorde fruktansvärt ont och jag såg att benpiporna stack ut mot det spända skinnet. Jag låg på asfalten och hade ont, alla stod runt mig utom han som hade kapat mig, men jag kunde höra hans röst säga – ”Kom igen nu spelar vi, han är bara trött”. Det var hårda tider. Ingen hjälpte mig. Jag fick sätta mig i bilen och köra till akuten med en hand. Det blev en kapning av knogen, spik in i mellanhanden och 6 veckor i gips. På den tiden var det en ganska komplicerad skada.

Det visade sig senare att handen aldrig blev riktigt bra. Jag förlorade känsel i vänster ringfinger vilket påverkade mitt spel dessutom kunde jag inte lägre spela gitarr eftersom jag inte kunde hålla ner strängarna. Min comeback blev inte så lyckad så jag bestämde mig för att sluta på våren 1974 endast 25 år gammal.

I mars 1998 när det var halvtid i en Nordics match i herrettan

Tilldelades jag Västerbottens Idrottsförbunds Guldplakett # 202 för 20 års arbete med basketboll i Västerbotten. Det kom helt oväntat och var mycket hedrande. Det känns alltid kul när alla de tusentals ideella timmarna som man har lagt ner utöver anställning belönas.

28 september, 2008

Till min stora glädje fick jag reda på att Umeå Norra Rotaryklubb hade beslutat att tilldela mig ett stipendium. Motiveringen är för mångårigt, uthålligt, ideellt arbeta och engagemang inom dambasketföreningen Umeå Comets. Det är ganska ont om beröm som utdelas till eldsjälar och ideella krafter. När jag får det från folk som inte har direkt insyn i arbetet utan bara helt enkelt uppskattar det jag har gjort då blir jag varm i hjärtat.

1 april, 2015

Årets största april skämt måste väl ända vara finalspelet i damligan. 1 vecka mellan match ett och två förvånade, men när jag nu inser att match 3 och 4 spelas back to back, i Umeå på onsdag och i Luleå på torsdag då inser jag att det sportsliga tydligen inte har någon betydelse. Vissa personer skall helt enkelt ha ledigt under påskhelgen. Inte seriöst.

1997/1998 spelade Umeå Nordics i basketettan.

I oktober hade vi hemmamatch mot Akropol som hade ett imponerade facit. Man kom till Umeå obesegrade med 10 spelare och 5 svartklädda herrar som såg mycket allvarliga ut. När de kom in i hallen möttes de at Nordics boss Jörgen Moverare som presenterade sig med följande ord. – ”Welcome to Umeå I am Jörgen and I am the owner of this team”. Herrarna såg faktiskt lite chockade ut, I Sverige får ju ingen ÄGA ett lag. Det finns dock fler personer som är lika dominerande i sina föreningar och som skulle kunna uttrycka sig på samma sätt. För övrig besegrade vi Akropol.

31 mars, 2015

I morgon spelas semifinal ett.

Upptäcker att semifinal två i damernas basketliga spelas först den 8 april. Vem i hela friden har kommit på något så korkat att ta en vecka ledigt mellan match 1 och 2. Det kan bara hända i damidrott. Flickorna kanske måste vila eller är det ledarna som skall åka till fjällen. Detta är årets stora april skämt inom basketen. Det är ju matchtätheten som är tjusningen i slutspelet. Det laget som är mest vältränat brukar vinna för det mesta eftersom de ofta även blir det bästa laget.

Den 3 april 2013

Umeå BBK´s ordförande kom till mitt kontor. Efter 20 minuters allmänt prat kom plötsligt orden som fick mig att inse att ingenting längre är heligt.

– Vi hade styrelsemöte i måndags och det togs ett beslut om att säga upp dig pga arbetsbrist och pga ekonomi.

Trots en livstid i basketens tjänst och sjukt många gratis timmar för mina arbetsgivare så blev jag uppsagd utan möjlighet till återanställning.

Jag trodde att jag skulle få avsluta min basketgärning som anställd i Umeå BBK men ledningen ville något annat. Man ville helt enkelt inte ha mig kvar. Jag packade mina saker och lämnade kontoret samma dag. Jag vet att många blev förvånade över att jag ” tog det hela på ett så bra sätt”.

-”Basketen är ju hans liv”. -”Hur skall han ta detta”.

Till eventuella belackare kan jag meddela att jag mår bättre än på länge. Jag har blivit tillfrågad om jag kan ställa upp i flera olika föreningar både i styrelser och i ett andra engagemang men jag har valt att tacka nej till allt.

För andra gången i livet fick jag se ett ”6 poängs skott”.

Förklaring: Ett 6 poängsskott i mina ögon är ett skott som avlossas bakom båda 3 poängslinjerna vid straffkastlinjen (ca 19 meter från korgen) . Krayems skott mot Solna från 13 meter var på främre planhalvan och betraktas av mig som ett 4 poängsskott. Inte särskilt ovanligt.

Notera: Jag har sett många skott från halvplan (14 meter) som har gått i korgen i matchsituation under årens lopp men inte kast från 19-20 meter mer än 2 ggr.

I september 1982 var jag coach för KFUM Skellefteå. Vi spelade en träningsmatch mot KIBAS i Ålidhemshallen i Umeå. När det var några sekunder kvar av matchen och vi låg under med 1 poäng så händer följande. KIBAS missar, Martin Lundmark tar returen, passar snabbt till Mikke Jalmby som står vi straffkastlinjens förlängning. Jalmby tar emot bollen och med ett tvåhansskott skjuter han över hela planen och bollen sitter klockrent i korgen och vi vinner matchen. Motståndarnas coach avgick dagen efter. Han motiverade det med att han inte orkade fortsätta.

I fredags fick jag återigen se ett sådant skott eller snarare kast. Denna gången var det Emil Salon i BSKT som bjöd på ett litet konstverk.

Det var 2 sekunder kvar av första halvlek, Umeå fick inkast som passades till Salon, som tog emot bollen och med ett basebollkast förpassade bollen planka i och i korgen. Publiken jublade och applåderade i flera minuter. 1982, 2015 undrar om jag får uppleve det en gång till i livet.

Lite trist var det att se coach Öqvist gå fram till domarna och klaga på att skottet inte borde godkännas. Det var 2 sekunder kvar, klockan startas när första spelare tar i bollen. Det var faktiskt gott om tid och solklart ett godkänt 3p skott.

En kväll för några år sedan fick jag ett telefonsamtal.

Det var Ike Person som ringde och ville tacka mig för att jag tog honom till Skellefteå 1984. Han var så glad och lycklig över sin familj och sin fru Ingegerd (som var min sekretaerare) och för det liv han hade fått i Sverige. Jag hade inte väntat mig ett sådant tack men det kändes direkt i hjärtat och båda Ike och jag grät om vartannat i telefonen. Vi träffas inte så ofta numera men då vi gör det är det varma bearhugs. Senast vi träffades var bara några veckor bort då Uppsala var i Umeå och spelade mot BSKT. Det blev ett glatt och känslosamt återseende. Senast vi träffades var 2012 i Uppsala på DL turneringen. När jag träffar sonen Andreas är det som att träffa Ingegerd. De är så otroligt lika. Jonathan är en kopia av Ike. Minstingen Alexander har jag aldrig träffat men enligt Ike så blir han riktigt bra i basket även han. Fattas bara annat Pappa Ike var fantastisk och mamma Ingegerd en högprocentig 3 poängsskytt som spelade ända upp till div 1 nivå med bra resultat.

I april 1985 spelades en DM Final i Skellefteå mellan KFUM Skellefteå och KFUM Umeå

Skellefteå hade ngn vecka innan finalen blivit klar för spel i elitserien och Umeå spelade i div 1. Umeå hade ett kanonlag med Lou de Rogatis, Jerry Selberg, Mats Pettersson, Klas Fritz och vann mycket överraskande finalen. Umeå var ganska kaxiga efter segern men Mikke Jalmby gav svar på tal med kommentaren – ” Lycka till i div 1″.

1989-1991 tränade jag ett flicklag på Teg

En av spelarna var Lotta Sandlin, dotter till hockeyprofessorn Tommy Sandlin. Det överraskade mig mycket att han så ofta var på våra träningar och matcher. Jag trodde givetvis att det enbart var pga att hans dotter spelade i laget men……..en dag slog jag upp Aftonbladets sportsidor.

Hela mittuppslaget var en lång intervju med Tommy Sandlin där han bl a berättade att en av hans största förebilder var en okänd baskettränare i Umeå som heter Torbjörn Björnström. Han hade tydligen uppskatta mitt ledarskap. En tid senare kom Tommy Sandlins första bok ut och där tar han återigen upp den okände tränaren från Umeå som en av hans största förebilder. Jag blev varm i hjärtat båda gångerna och väldigt stolt över orden. Jag hade också glädjen att flera gånger sitta med Tommy på flyget mellan Umeå och Arlanda och prata med honom om idrott och ledarskap. Det var med stor sorg jag mottog budskapet om att Tommy hade gått bort.

Torsdagen den 25 december, 2014

Enligt ett inslag på SVT Play så värmer Omar Krayem upp i bastun i Gammliahallen före hemmamatcherna. För mig är det ok om han gör det men inte med skor och träningskläderna på. Om du har lite bastukultur då vet du att innan man går in i bastun skall man ha klätt av sig helt och hållet, sköljt av sig svett och smuts därefter beträder man bastun som gud skapade oss nämligen helt naken. En bastu som nyttjas av allmänheten skall hållas ren och snygg och ingen skall nyttja den påklädd oavsett religion eller blyghet. Om man absolut måste få svepa in sig då är det väl ok om man ser till att man har en ren handduk med sig in i bastun.

Det kom ett kort från Havanna, Kuba med posten

Det måste ha varit omkring 1990. Kortet var från en spelare som jag tränade mellan 1979-1982. Hon var nybörjare när jag tog hand om henne. Efter två år var hon elitspelare, efter tre år i a-landslaget och efter 3½ år Svensk Mästare. På kortet skrev hon att hon ville tacka mig för allt jobb jag lade ner, hon menade att om jag inte hade motiverat henne så mycket då hade hon aldrig fått uppleva sådana framgångar och resor över hela världen med olika lag. Kortet kom från Pia Edvinsson och det värmer än idag när jag tänker på det.

Fredagen den 5 december, 2014

I går kväll spelades en Europa Cup match i basketboll i Umeå. Villeneuve, från Lille besökte Umeå. Det kan jämföras med som att Pars SG kom till Umeå för att spela mot UFC. Herregud vilket hallå det då skulle ha varit. Matchen passerade i det närmaste obemärkt förbi i riksmedia, radiosporten och lokala TV kanaler. Endast VK sporten och VK.se gjorde anständiga reportage inför matchen. Att klubben annonserar i lokalpressen hjälper inte mycket när det gäller damidrott. Det kom drygt 300 personer på matchen och det var synd med tanke på digniteten. De spelade dessutom en jättefin basket i högt tempo. Det är inte säkert att vi någonsin kommer att få besök av ett så bra klubblag. Fransyskorna rankas faktiskt av FIBA Europe som nummer 10 i Europa, alltså ungefär samma ranking som Paris SG.

Under alla mina år inom basketsporten har jag sett många utländska spelare som har kommit till Sverige.

Bland damspelarn var Wanda Ford Visby, Kris Emerson, Södertälje & Letitia Hugley Umeå bland de allra bästa. Lea Metcalf, Mark är den mest lysande stjärnan de senast fem- tio åren. Den grymmaste av dem alla spelade med Luleå Basket i div 1 98/99 och förde i kvalet upp laget till elitserien. Hon hetta Nyree Roberts, 197 cm muskler som spelade i WNBA med Huston Comets i många år. Någon så bra center spelare har vi aldrig sett vara sig förr eller senare i den svenska ligan.

På herrsidan säger jag Larry Robinson & Ike Person. Absoult de bästa i min smak. Otroliga individualister och lagspelare. Behärskade allt. Det finns många fler som har varit riktigt bra. På 70 och 80-talet kom det många bra amerikanare till Sverige. En av anledningarna var att stora baskeländer som Spanien, Italien, Frankrike och Grekland i första hand satsade på inhemska spelare men flytten från amerika hade startat. Numera är det sällsynt att riktigt högklassiga spelare hamnar i Sverige eftersom vi inte har de stora sedelbuntarna som krävs. Jag blev därför väldigt förvånad över att Umeå BSKT hade sådan lycka med Germain Jordan. Sådana killar brukar inte hamna i Svedala längre. Direkt när jag såg honom på sommarträningen i augusti så blev jag imponerad. Bra halvdistans pull up jumper, otrolig spänst, bra försvarsspelare, snabb, osjälvisk och trevlig. Frågan var bara om hans kvaliteer räcker i ligan. Mr Jordan gav snabbt svaret till alla. Han spelade otroligt fin basket i BSKT och laget tog skalp efter skalp. Tvärr så hade han en klausul i sitt kontrakt som gav honom möjlighet att lämna vid internationellt anbud och det kom från Israel i början av januari. Tel Aviv klubben spelar i motsvarande div 2 han har tydligen cash. Jordan fick direkt 5 ggr mer än vad han hade i Umeå så det var kört och han flyttade direkt. Synd. Hade han blivit kvar tror jag på minst 3-4 vinster till och playoff redan rookie säsongen i ligan. I Tel Aviv förde han laget från nedre halvan till playoff. Jordan höll ungefär samma snitt i Isarel som i den svenska ligan 20.0 ppm/10 rpm. Snyggt.

Jag pratatde en hel del med Germain Jordan i samband med lunch. Han trivdes otroligt bra i Umeå. Han tyckte att han hade fått så fina kompisar och han sade faktiskt att han skulle kunna tänka sig att bosäta sig här i Umeå.

Fredagen den 20 november, 2014

Den här dagen går till baskethistorien. För första gången sedan mars 1978 (36 år) lyckades Umeås herrlag besegra giganterna från Luleå. Laget hette 1978 Plannja och då vanna Umeå hemma med 19 p. Vinst efter förlängning med 103 – 99. Det var en strålande basketmatch med fint spel och mycket kamp av båda lagen. Klubbdirektör Mosesson visade på bästa sportsmanship och gratulerade BSKT till segerna. Han tyckte till och med att det var roligt att BSKT fick vinna men………………..Ni gör det inte en gång till. Vi får se om den gode Lassa får rätt. Det återstår 2 matcher mellan lagen. En i Luleå och en i Umeå.

I september 1976 var jag coach för Universum Stars.

Vilket galet namn. Restaurang Universum hade blivit vår huvudsponsor och marknadschefen Björn Lundqvist klämde till med Stars. Även dräkterna var galna. Slimmade dräkter med massor av stjärnor. Vi spelade en match med dem sedan var det stopp. I slutet av september åkte vi till Spanien på träningsläger. Problemet var bara att ingen i ledningen hade bokat hallar att träna i och matcher att få spela. Jag var bara coach och jag trodde att allting var klappat och klart. Vi fick träna på en asfaltplan vilket innebar benhinneproblem, vi fick spela en kvällsmatch utomhus med elbelysning på asfalt mot ett skitlag i och för sig förstärkt med en local heroe på 215 som spelade i högsta spanska ligan. Vi vann. Vi anföll bara på vänster sida eftersom publiken kastade grus på oss på läktarsidan. Efter matchen när vi kom in i det s.k omklädningsrummet då hade man ställt ut en back pilsner och en 10 liters dunk med vin till laget. Manager ”Red Fox” Lundqvist tog hand om vinet och laget fick dela på pilsnern. Det måste ha varit det sämsta träningslägret som någonsin har genomförts.

Onsdag den 12 november, 2014

spelar UD i Frankrike i Euro Cup. På kuriosa sidan hamnar man om man har gjort eller gör något ovanligt och det gör verkligen VK.

Sportchefen Peter Hegethorn åker till Frankrike för att bevaka Euro Cup matchen. Det trodde inte jag att jag skulle få uppleva under min tid som basketledare. Att följa ngn match i serielunken på bortaplan gör man eftersom de kan kombinera det med att bevaka Löven på bortaplan

men normalt lägger VK inga euro på bortabevakning av basketen.

Kuriosa sidan skapades den 11 november 2014.