Basket tankar under en sommar

Så sitter jag här igen ivrigt väntandes på den svenska sommaren. Speciellt detta år då det utlovats en hetta som år 2018 och mängder av värmerekord. Det var ju den stora ”snackisen” i våras efter att någon på SMHI tillsammans med kvällsjournalisterna gett sina löften/prognoser och berättat hur saker och ting skulle bli. Jag som bor i sommaridyllen Trosa har i alla fall surnat till ordentligt då vi konstant får ha tröjor på oss och tidvis frysa en hel del. Bad i Östersjön har det inte varit tal om.
Tänk att det alltid finns de som skall berätta om hur det blir utan att egentligen ha en aning om vad som väntar. Kom att tänka på det då jag följde de svenska ungdomslandslagen under årets sommar EM.

Det var ju i år det skulle bli bra och framgångarna komma. Speciellt nu när SVT fått något ryck och även börjat sända en del av ungdomslandslagens matcher på Play. Men tji har vi fått, resultaten är som vanligt, dvs. helt normala och vi ser återigen att vi inte närmats oss den europeiska eliten alls. Oavsett det ständiga pratet om att vi har fler talanger än någonsin. Tänk om vi någon gång i stället skulle prata om vad vi skall göra för att närma oss toppen än att säga att nu är det dags.

På samma sätt ledsnar jag på att få höra talas om de talanger vi har som skall vara så bra, och när det kommer till kritan så håller inte heller de måttet. Missförstå mig inte då det verkligen inte är något fel på dessa killar som verkligen gör vad de kan men som inte alls kan leva upp till den hype som andra skapar. Att inte se verkligheten, för experter samt vanligt basketfolk, gör oss inte någon tjänst, snarare tvärtom!

U 20 var först ut med att spela i Skopje och Nord Makedonien. Notera att detta dessutom var B divisionen så det fanns redan innan start 16 länder som var före oss resultatmässigt oavsett om vi har talanger eller inte. Tänk då tanken vad de andra länderna har talangmässigt!
Nåväl, jag gillade det här laget i alla fall. De tog sig till semifinal där det blev tvärstopp som brukligt är. För mig spelade det inte någon roll för jag tyckte ändå om vad jag såg. Fritt rörligt samt initiativ rikt anfallsspel gav lite hopp framöver. Att vi sen som alltid inte kan ta returer heller stå emot fysiskt är ju inga nyheter för mig men uppenbarligen för andra eftersom vi sällan gör något konstruktivt åt problemet. Och så länge vi inte kan bli bättre i de kategorierna så får vi nog räkna med att vara på den nivå som är vikt för oss.

Det som ändå slog mig när jag kikade på en del av matcherna, var att många spelare var så duktiga att det förvånar mig att de inte finns med i något SBL lag. Felix Broström (befinner sig i South Dakota för collegestudier) samt den personliga favoriten Vilhelm Bodingh (från RIG Mark) var två av flera som har en hög kapacitet med svenska mått. Nu har jag ingen aning om vad deras planer inför framtiden är, men om de inte har någonstans att spela så platsar de i alla fall i SBL varje dag i veckan. Det gör fler av deras lagkamrater också men där vill inte riktigt SBL klubbarna hänga med i snacket. Synd på så rara ärtor.

Just nu spelar U 18 i A divisionen (bra där) men det går inget vidare. Storstryk i alla matcher så här långt och det ser tyvärr inte ut som att det kommer någon ljusning. Exakt samma problem som U 20 laget, men här bland de bästa, så exponeras det ännu mer. Här finns det andra spelare som hyllats för sina talanger men när det kommer till kritan så räcker det inte alls till. I början av augusti är det dags för U 16 som även de spelar i B divisionen. Denna gång i Rumänien. Låt oss prata sansat om de spelarna och inte ha några förväntningar som är orimliga bara för att vi själva vill ha framgång. Det krävs mer arbete av alla i basketfamiljen än att bara fabulera om hur bra allt är än att se sanningen i vitögat. Och sedan göra något åt det.

När det gäller talanger förresten. Bobi Klintman som knappt fick spela i Borås när han var med där och sedan gjorde en bra säsong i NCAA för klassiska Wake Forest blev helt plötsligt ett förstaval i NBA:s draft. Enligt vissa i alla fall….. Sen drog han sig ur och hamnade i Australien och detta efter att tidigare då avslutat studierna i Wake Forest dit han inte kunde gå tillbaka. Vem byggde upp hela den hypade bomben som sedan bara blev en liten puff till slut? Bobi som är en bra kille bevisade bara igen att det är så mycket som skall fungera för att du skall ta dig genom nålsögat till NBA. Det räcker inte med att andra säger att du skall spela där. Låt oss hoppas att ”down under” är rätt väg att gå men tillåt mig att tvivla.

Seniorlandslaget skall även de upp i tävlingssammanhang i form av ett OS kval i Turkiet ganska snart. Spännande laguppställning för Sverige men långt ifrån det bästa laget som vi kan ställa på benen. Vad anledningarna är till att de bästa inte kan vara med är flera men det visar återigen att vi är ett litet basketland som inte har råd att med avhopp. Oavsett hur många talanger vi har! För något OS lär det inte bli den här gången heller tyvärr. Låt oss därför kika på de nya spelarna som är med och se om vi har utvecklats talangmässigt och om de räcker till på den högsta nivån. Det räcker bra för mig. När vi sedan har facit på denna fråga så hoppas jag innerligt att vi kan presentera något dokument/plan på hur vi faktiskt skall bli bättre med landslagen i framtiden.

Sen har vi ju även SBL att ”sommar tänka” om men jag ber att få återkomma med några rader i den frågan framöver. Till dess hoppas jag att ni slipper använda allt för många tröjor i ”sommarvärmen”!

Jonte Karlsson