Tre raka vinster mot BC Luleå innebär vinst i fem av de sex tävlingsmatcherna mot dem i år.
-”Om BSKT skjuter bra på onsdag då vinner dom för dom spelar bra försvar” skrev jag inför matchen och så blev det.
BSKT sköt bra, Gustav Hansson var magisk och försvaret under ledning av giganten Cole Welle var stabilt. Här kan man verkligen snacka om en total laginsats.
Umeå BSKT är ett väldrillat lag som har ett varierat grundspel som sitter i ryggmärgen. De som har följt laget under flera år känner igen lagets spel.
Boris Balibrea berömmer lagets prestation och det med all rätt. Det är spelarna som spelar innanför de vita linjerna.
Det jag förvånas över det är att coacherna sällan får det beröm som dom förtjänar.
Spelare säger konstigt nog aldrig något positivt om sin coach och även klubbledningar är väldigt försiktig med att ge cred trots bra utfört arbete. I bästa fall säger man bra gameplan. Är det så svårt att ge beröm ?
Balibreas nya coaching stil är en framgångsfaktor.
Efter årsskiftet har han enbart lagt energi på att driva på sitt lag och att coacha dem så aktivt som möjligt. Nästan ingen energi läggs på att försöka diskutera med domarna om avblåsningar och icke avblåsningar och det har definitivt varit en fördel under de senaste månaderna – anser jag.
Skadeglädjen är nog stor hos en del i Umeå efter att man har slagit ut en av basketens giganter och storebror.
Jag hoppas att man nöjer sig med den framgången och nu lägger ner alla kraft på att utveckla föreningen både ekonomiskt och organisatoriskt för här finns det mycket att göra. Det gäller att ”smida när järnet är varmt”, som det heter. Det går inte att vänta till – efter semestern.
Jag gläds med BSKT men lider i stället med klubbchefen Mosesson i BC Luleå och min förre spelare coach Öqvist när jag läser hur nsd.se tar näst in till heder och ära av den klassiska föreningen efter uttåget.
Hockey herrarnas uttåg från slutspelet väcker inte samma känslor. Jag är övertygad om att BC Luleå tar detta resultat på rätt sätt och kommer igen redan till hösten med ett nytt slagkraftigare lag.
Var det inte lite av Eric Elliot som Luleå publiken fick se igår i sin basketarena. Gustav Hansson dansade fram med lätta fötter i Elliot stajl och sköt BC Luleå sönder och samman på ett liknande sätt som Eric Elliot gjorde med allt motstånd på 90-talet. Magiskt att se.
Sveriges bästa basketpublik brukar speakern i Luleå skandera i match efter match men där håller inte jag med alls längre. Luleå har inte ens Sveriges mesta basketpublik det har Norrköping.
Södertälje och Jämtland har den gnälligaste publiken. Norrköping och Borås de mest partiska vid mikrofonen. Jag tror att Umeå BSKT har den mest jämställda speakern och de trognaste och kunnigaste fansen av alla. Dom är unga som gamla och väldigt många har spelat basket aktivt.
Vad jag kunde se så var hemmafansen i Luleå inte särskilt med på noterna under matchen. Inte ens i det spännande slutskedet av matchen orkade man ställa sig upp för att vråla och hjälpa laget.
De flesta satt bekvämt tillbakalutade och följde matchen utan särskilt engagemang. Det var bara ”apberget” på kortsidan nära BSKT bänken som ”var riktiga fans”.
BSKT publiken stod upp och skrek under söndagsmatchens sista skälvande minuter och det gav laget vinnar energi.
Godmiddag