Visby Ladies skickade ut ett pressmeddelande om en ny amerikanska härom dagen. Enligt den skall A´Lexus Harrison vara 188 cm men enligt hemsidan på University of Maryland där hon spelade är hon 183. Blir intressant att se facit. Jag misstänker att hon kommer att vara kortare än 188 när hon landar i Visby.
Låt oss hoppas att det inte stämmer det som står på Marylands hemsida och att hon håller måttet. Visby behöver lite tur i år med rekryteringarna och svensk dambasket behöver Visby laget som är kultur.
Ett vanligt skämt sedan 80-talet har varit att amerikanerna krymper på flyget över Atlanten. Jag vet inte hur många spelare som har landat i Sverige och visat sig vara 5-10 cm kortare än vad som har utlovats.
En spelare som skulle spela i Alvik på 70-talet visade sig vara låghalt och skickades hem dagen efter.
På 70-talet hade vi en riktigt bra spelare i Umeå men det visade sig efter en tid att han var beroende av att få sig en gräs pipa för att kunna spela bra så vi var tvingade att skicka hem honom.
Jag har hämtat en dam på Umeå flygplats en gång som var en firad NCAA div 1 spelare under March Madness, men hade lagt på sig 10 kg under sommaren. Jag var tvungen att skicka hem dagen efteråt.
En kille klev ur planet i Umeå med cowboyhatt och cowboy boots, han kunde inte dunka trots 202 cm och skyttet var svagt. Han hamnade i ett annat svenskt lag blev boss för ett stort svensk företag och är fortfarande kvar i Sverige. Jag är glad över att han lyckades trots allt.
Luleå BBK ser sig själva som de stora förlorarna av inkomster pga coronan men jag upprepar att det inte fanns några garantier att de skulle ta sig till final och fylla läktarna med publik. Året innan var de minst lika stora favoriter men slogs ut i kvartsfinalen. Lite ödmjukhet inför coronan och de övriga lagen hade inte skadat.
Min åsikt står fast. Alla lag i både BLH och BLD borde ha fått dela på den gemensamma summan. Det hade blivit runt 130000 kr vardera.
Åldersstrukturen på coacherna är intressant. Jag noterar att de är klart äldre i BLD än i BLH Jan Enjebo 62 år, Frank Alm 63 är de äldsta. Anders Pettersson, Jonas Fredriksson, Ioannis Ioannidis mellan 40 och 50. Resten är väldigt unga och riktiga rookisar. I BLH är Öqvist och Nikolaidis 44 alla övriga är under 40 år. Väldigt unga coacher överlag.
Internationellt så är förhållandena ofta tvärt om. De äldsta erfarna coachar herrar och de yngre som behöver ”lära sig” coachar damer.
Är detta återigen ett tydligt bevis på åldersdiskrimineringen i Sverige ?
Läser om Tandberg Wall som väljer att lägga av pga besvikelsen mot moderklubben Jämtland. Det är inte särskilt unikt att unga spelare bara ”skiter i det” och lägger av i stället för att ta upp kampen. Det är alltid den enklaste vägen ”att ta till flykten”.
Om det stämmer att Jämtland skickade ett sms där de meddelade att han inte var intressant inför kommande säsong så är det illa. Det borde ha meddelats mellan minst fyra ögon. Kanske var det bara info han fick om att han måste vänta innan han kan få besked.
Det är iofs inte särskilt ovanligt att man kan få vänta. En hel del spelare väljer att själva avvakta och vänta ofta eftersom de tror att de är så viktiga för en förening så att ”de kan vänta till det att föreningen blir desperat”.
Jag tror att det finns en hel del spelare som väljer att avvakta och vänta som kommer att spela korpbasket till hösten. Det är inte spelarnas marknad längre utan klubbarnas. men jag tror inte att spelarna har fattat det ännu. Kanske några.
Tandberg Wall är förresten en riktigt bra spelare som jag skulle ringa om jag var sportchef. Han har fina gener. Pappa Greger Thoresson spelade förresten i Umeå´s div 1 lag på 80-talet tillsammans med Jerry Selberg.
Godmiddag