Basket idag är som ett gladiatorspel där man till varje pris skall göra upp man mot man på arenan. I mina ögon är det lite väl naivt i en sport med så stora taktiska möjligheter och kvalitativa skillnader.
Att använda sig av lite ”gammalt hederligt zonförsvar” verkar inte tilltala dagens coacher. Den defensiva biten är numera så speciell och så detalj styrd så att det nästan krävs kunskaper i raketforskning för att klara av den.
Jag tror att många unga coacher inte kan lära ut bra zonförsvar.
Ett lag med erfarna spelare kan ofta spela bra zonförsvar utan att ha drillat det i många timmar. Dom kan läsa spelet och kommunicera.
Jag tycker att BSKT´s defensiva taktik mot BC Luleå var lite väl naiv igår. Den var som vid varje match mot BCL. Gustav Hansson fick chansen att briljera med sin teknik, snabbhet och spelförståelse utom när BSKT använde sin 2 – 3 zon.
Alla motståndare både spelare och coacher och de på läktaren som har spelat basket vet idag att när BSKT spelar ”yellow” då är det 2 – 3 zon som gäller.
Alla lag är någorlunda förberedda för hur dom skall tackla det försvaret så jag sitter på läktaren och väntar på varianter på zonen men icke.
I de bästa ligorna ute i Europa spelar man framförallt man man försvar men om man inte får stopp på motståndarnas offensiv då testar man olika former av zonförsvar. Det innebär alltid en förändring av matchbilden.
Ibland sänker motståndarna 3p skotten och avgör matchen, men ibland blir det tvärt om och matcherna vänder som mot både Södertälje och Jämtland. BSKT kunde ta returer springa och kontra in många ”enkla poäng”.
Den 2 – 3 zon som BSKT spelar är vanligast ute i de Europeiska ligorna men 3 – 2, 2 – 2 – 1 och 1 – 3 – 1 förekommer också. Box and one och triangel and two testas nu och då mot ngn speciell spelare som Gustav Hansson.
Den här säsongen är över för Umeå BSKT och nu gäller det att avsluta så bra som möjligt under rådande förutsättningar.
Eftersom det är ont om cash i kassan då gäller det att använda det lilla man har på bästa sätt. Tänk på att om bensinen är slut i bilens tank då kan man inte köra någonstans.
Sportradion hade direktrapporter igår under matchens gång och där ifrågasatte programledaren att åtta lag går till slutspel när det bara är nio lag som deltar. En mycket berättigad frågeställning.
Peter Sundqvist som återigen hade kört ner från Luleå för att för SR Sportens räkning bevaka matchen höll med om att ligaledningen måste ta sig en funderare på upplägget inför framtiden.
Personligen tycker inte jag att slutspels upplägget är det största problemet. Det är grundserien.
För många matcher mot varann gör mötens mindre intressanta. Alltför många matcher är i princip avgjorda före uppkast.
Att nästan alltid spela på tisdag och fredag alltså på vardagar kan tituleras ”Ebberöds Bank” verksamhet. Det var billigare för 15-20 år sedan men inte längre.
Det första steget är att börja spela på helger. Superettan har sexton lag (16 st) och flera är ganska bra men ingen vill gå upp och riskera ekonomin.
SBBF, SBL och Superettan måste sätta sig ner och snarast göra om och göra rätt. 12 lag i SBLs grundserie som spelar en vanlig dubbelserie med matcher på helger, varannan hemma och borta, som följs av ett slutspel med 8 lag resp en nedflyttnings serie det ger ny nerv till SBL och SE.
Lägg även in landslagsuppehåll både på hösten och våren så att landslaget kan träna regelbundet och få ngn träningsmatch.
Godmiddag