Den första matchen i semifinalserien
blev nog inte riktigt vad Östersunds damer hade hoppats. Hemmalaget Norrköping spelade väldigt fysiskt nära egen korg vilket innebar många frustrerande situationer med missar som man inte fick straffkast för.
Efter 6 1/2 minut valde coach Stark att ta ett T för att få till en förändring i kontakt bedömningen.
Jag förstår coach Starks långa halvtids diskussion med domarna. Det var lite för tydlig skillnad i bedömningen under korgarna när två likvärdiga lag drabbade samman. Det blev skillnad till andra halvlek.
Östersund gjorde en bra andra halvlek och visade vad dom kan. Jag blir inte förvånad om dom vinner den andra matchen i morgon kväll.
Jag tror på minst fyra matchen kanske fem och då med Östersund som vinnare. Det är lite av en önskedröm eftersom jag gillar på det sätt som dom spelar både i anfall och försvar. Rolig och effektiv basket helt enkelt.
När två ganska jämna lag möts då är det laget med det ”starkaste kittet” som ofta vinner och Östersund ser ut att ha det. Norrköping har Brown, Murrey och Oliver som väger tungt men jag tror att Östersund bredd på kvalitet kan avgöra.
För A3 blev det samma visa
som tidigare år. Trots ”de rätta förberedelserna” är man inte redo att ta upp kampen. Om man bara är redo att ta upp den på hemmaplan då blir man utslagna i år igen. Det är coachens och lagkaptenens uppgift att få laget taggat, fokuserat och redo att ta upp kampen och inte ta till flykten. Det måste kosta lite för att vinna.
Luleå spelade press över hela plan från start och väldigt fysiskt. På A3 verkade det komma som en total överraskning hur dom pressar trots att A3 troligtvis har gått igenom det ett flertal gånger. Laget var inte alls redo för match. A3 tog time out för att korrigera men då korrigerade Sandberg pressen och plågan fortsatte.
Tio (10) bortkastade bollar bara i den första perioden som resulterade i Luleå poäng innebar nästan minus 30 efter 12 minuter och matchen var över. Basketfolket i Luleå satt säkert på läktaren och myste. Stream kommentatorerna var snälla och objektiva när dom egentligen kunde ha kapat A3 totalt.
Brown som skall vara en av ligans bästa guards
kom aldrig in i matchen. Hon tog inte upp bollen mot pressen och hon utmanade heller inte i anfall. Visst borde hon klara av den uppgiften eller har hon tappat så mycket teknik och snabbhet att det inte fungerar längre. Marinkovic kan skjuta men inte attackera som Page kunde.
Fruktan för Luleås guardpress
är så stor så att man låter Degbeon och Hansson få ansvaret att dribbla upp bollen när dom egentligen borde vara närmare korgen i anfall. Williams fortsätter tyvärr att bara vara dååålig. Marinkovic har börjat leverera det hon togs in för att göra nämligen poäng.
När Elias kom in och fick ansvaret för guardspelet
då kom äntligen A3 igång med lite av sitt spel. Hon klarade av på ett bra sätt att transportera upp bollen mot det aggressiva försvaret. Jag tycker att hon var en avgörande faktor mot Alvik som borde få ett större ansvar.
Luleås sätt att pressa A3
innebär att A3 aldrig kom in i det strukturerade spel som man vill spela. En bra taktik av Sandberg och om Enjebo inte hittar på ett sätt att snabbt och aggressivt slå pressen för att skapa 3 mot 2 och enkla break poäng då blir det 3 – 0 i matcher och allt är över för A3 på fredag.
Mina danska favoriter Bakken Bears
från Århus är uppe i semifinal i Europe Cup och dom inledde med en 2 poäng vinst i match ett. Nu gäller det på bortaplan mor Reggio Emilia, Bologna. Det blir nog svårt.
Det är inte bara elitbasket som är på dekis i Stockholm.
Timrå förpassade Djurgården till Allsvenskan och nu får dom göra upp med AIK m.fl om vem som är bäst i huvudstaden. Sportjournalisterna på AF, EX och DN gråter krokodiltårar och gnisslar med tänderna nu när dom inte längre får bevaka SHL på hemorten. Nu blir mer och mer fotboll.
Godmiddag