Eftersom jag fick höra att Jonte Karlsson hade varit gäst i Desports podd där han berättar ganska öppet om det ena och det andra så klämde jag hela direkt även om 3 timmar var lite väl mycket.
Lyssna gärna på den podden för Jonte är en bra berättare och underhållare.
Jag tycker att Jonte har facit till många frågor men i en del frågor står vi långt ifrån varandra.
Han försvarar t ex domarnas sätt att döma i SBL herr men han måste ju se och veta att dom dömer på ett visst sätt i den serien.
Domarna har inte hittat på sättet att bedöma själva. Dom har blivit tillsagda att göra på det viset. Jag tror inte att domarna gillar det för ansvaret och rättvisan vilar tungt på deras axlar..
Jag har inget personligt emot domarna det borde alla förstå. Jag uppskattar verkligen alla som har mod att våga bli domare för det krävs guts. Domarna kan sin casebook. Jag ser massor (15-20 matcher/vecka) av internationell basket men sanningen är den jag skrev om tidigare. Domarna dömer på ett visst sätt i Sverige.
Domarna i Sverige tillåter för hård kontakt inom cylindern, tillåter för mycket felaktigt knuffande på postposition, avvaktande avblåsning (too late call) har ingen internationellt och är absolut inte populärt någonstans knappas i Sverige heller.
Jag jämför så klart inte SBL herr med Euroleague eller Champions League där de stor elefanterna spelar. Vi måste se klart på vår basket och jämföra med liknande ligor.
Finska ligan är betydligt bättre än den svenska men det dirty game som vi ser här i Sverige finns inte i Suomi. Gör studiebesök eller köp matcher på basket.fi.
Det är faktiskt beundransvärt att de svenska spelarna kan hålla sig i skinnet i väntan på en late call.
På tisdag fick jag läsa en krönika av Jonte Karlsson på SBL sidan om bristen på uppskattning till ledare, eldsjälar och landslagsspelare.
Jag håller verkligen med honom och jag har skrivit om detta i Hoops många ggr när jag har läst om hur t ex Finland tar hand om de sina.
För 2 år sedan fick jag Guldnålen som är SBBF´s bevis på uppskattning ”för lång och trogen tjänst i 25 år” inom basketsporten. Jag passerade förresten nyss 50 år inom basketen i Västerbotten.
Kruxet är just det som Jonte påpekar att någon från distriktet måste lämna in en ansökan. Jag undrar ibland om SBBF har gjort så för att slippa hålla reda på sina eldsjälar och aktiva. Man hade inte ordning på historiken och statistiken i de högsta serierna heller innan Wagenius klev in och tog tag i det.
Jag skulle aldrig ha fått Guldnålen om det inte hade varit för att Västerbottens Basketdistriktsförbund hade en kvinnlig ordförande som hade känsla för uppskattning och startade med att lämna in en ansökan som sedan följdes upp av nästa ordförande.
Jag tyckte att det var en trevlig uppskattning att få den utdelad mitt under en semifinalmatch i SBL. Lokal media i Umeå tyckte inte det var något att bry sig om för dom ägnade inte en rad åt det varken i papperstidningen eller på nätet trots att det var första gången som ngn i vårt län har fått Guldnålen. Ganska symptomatiskt.
Det finns fler i Västerbotten distriktet som är värd nålen och nu skall jag se till att SBBF får minst en ansökan till att behandla.
Godmiddag