Av Tapio Joulamo
Man kan säga att den kvinnliga collegebasketen upplever ett rejält uppsving. Den är hetare än någonsin, med ett intresse och en publiktillströmning som är enastående. Många skolor har redan sålt ut sina hemmamatcher inför en säsong som många förväntar sig kommer att bli något utöver det vanliga. I spetsen går ett antal hög profilerade och populära spelare, som tycks poppa upp år efter år. Onekligen innehåller den här säsongen ett antal unga stjärnor som är ”extra allt”. Om alla som har möjlighet att ställa upp i WNBA-draften, verkligen gör det, väntas t e x WNBA-draften bli bland det bästa som skådats. Det här spännande collegeåret är det dessutom extra kul att vi har svenska intressen att bevaka bland de absoluta topplagen.
Collegesäsongen börjar 6 november, men det har redan spelats ett antal uppvisningsmatcher. En av dem gick av stapeln för par veckor sedan, då det sattes ett präktigt publikrekord inom den kvinnliga collegebasketen, och förmodligen för dambasket över huvud taget. University of Iowa hade då bokat en utomhusarena, Kinnick Stadium, där skolans footballag normalt huserar, och mötte De Paul. 55 646 åskådare såg matchen på plats och slog därmed publikrekordet med råge. Den förra toppnoteringen var på drygt 29 000, som uppnåddes under en match i collegebasketens Final Four år 2002.
Iowa vann matchen 94–71 efter 34 poäng av lagets, och collegebasketens fixstjärna, Caitlin Clark, som dessutom hade elva returer och tio assister. Clark, som ledde sitt lag till collegebasketens final i våras, har nästan på egen hand skapat en mäktig baskethausse i Iowa och på vägen dragit in kolossala summor NIL-pengar till sig själv. Frågan alla ställer sig är om Clark kommer att ställa upp i draften i april 2024, eller om hon återkommer till Iowa för ett femte år. Man kan tänka sig att den unga kvinnan vill vinna collegemästerskapet innan hon blir proffs, men det blir nog inte så lätt. Efter finalen i våras rankas Iowa visserligen i topp fyra inför denna säsong, men kan som lag knappast mäta sig med de två favorittippade lagen: Louisiana State och UConn.
Det regerande mästarlaget, LSU, kommer att ha en riktigt oerhört stark uppställning. Stommen från finalvinsten i våras, med Angel Reese i spetsen, är kvar. LSU har också plockat de två topprankade namnen i transferportalen, d v s spelare som vill byta skola: Hailey Van Lith och Aneesah Morrow. Som om det inte vore nog har LSU rekryterat bättre än någon annan från high school: guarden Mikaylah Williams, guard, rankad etta bland alla prospects, insidespelaren Aalyah Del Rosario, rankad fyra, och Angelica Velez., en guard, rankad 21.
Men UConn går heller inte av för hackor. Kvar från förra säsongens lag är spelare som Aaliyah Edwards, Nika Mühl och Aubrey Griffin. Återvänder gör också Azzi Fudd, som kom tillbaka efter en skada och inte hann spela mer än 15 matcher säsongen 22/23. Framför allt är nu storstjärnan Paige Bueckers frisk efter att ha missat hela fjolårssäsongen. Även UConn har, som alltid, rekryterat bra från high school, framför allt point guarden Kamorea Arnold, rankad sexa, och guarden Ashlynn Slade (nr.15).
Förutom LSU, UConn och Iowa, förväntas också UCLA, Utah och South Carolina tillhöra topplagen den här säsongen. Och i de omröstningar som genomförts inför säsongsstarten kan vi notera att två lag med svenskt deltagande, Ohio State och Virginia Tech, rankas bland åtta starkaste lagen. Sajten ESPN rankar t o m Ohio State som fyra och i omröstningen bland coacherna hamnar Virginia Tech som femma. Mycket talar för att det kan bli en riktigt kul ”svensk” säsong i collegebasketen. Sällan har vi haft svensklag rankade så högt inför säsongsstarten. Senast har jag för mig att det var Miami under Stefanie Yderströms tid på den skolan. Men nu har vi t o m två spelare bland topplagen.
Diana Collins gör sitt första år på Ohio State, där hon blir lagkompis med en annan Sverigebekanting, Karla Vres. Ohio State lyckades förra säsongen besegrade UConn i slutspelet och tog sig till de sista 8. Där det blev det dock förlust mot just Virginia Tech. Och i den senare skolan har vi från och med i år Matilda Ekh, som sina första två collegeår spelade i Michigan State. Virginia Tech slogs i Final Four ut av blivande mästarlaget Louisiana State. Innan hade VT vunnit slutspelet i ACC efter seger mot Louisville i finalen.
Det blir intressant att se hur mycket plats Collins och Ekh kan ta i sina högt rankade lag. Diana Collins är en exceptionell talang, som var rankad som nr.70 bland alla ”college prospects” i år, och topp tio bland point guards. Men vi kan nog inte förvänta oss tunga minuter av henne under den första säsongen. Konkurrensen på bakplanen i Ohio State är mördande, med främst Celeste Taylor, som anslöt i år från Duke, och australiensiska point guarden Jacy Sheldon. Med de två anses Ohio State ha en av de allra bästa bakplanerna inom collegebasketen. I år blir det nog att känna en del på hetluften för Collins, vars tid garanterat kommer de tre följande åren.
För Ekh kan det förhoppningsvis bli lite annorlunda. Hon har redan två framgångsrika år bakom sig i Michigan State, där hon var en ledande spelare. Det är helt rätt av svenskan att ta steget till en vass skola, där hon t o m kan vara med och tävla om stora titlar. Ekh förväntas bidra redan från början i VT, och blir hon inte starter så lär hon få en fast plats i rotationen på 7–8 spelare. Jag tror att Ekh kan passa in bra i VT, som komplement till lagets dynamiska duo, point guarden Georgia Amoore och stjärncentern Liz Kitley, 199, som väntas gå tidigt i första rundan i den kommande WNBA-draften.
Vad kan vi för övrigt vänta oss av de svenska collegespelarna den här säsongen? De är många, som vanligt. Just i år har jag inte riktigt koll på alla, men en som är värd att hålla ögonen på är förstås Emma Johansson. Hon gör sitt andra år på South Florida, som är rankat på plats 39. Om jag inte missat någon så är South Florida det tredje högst rankade ”svensklaget” i år. Johansson, som för övrigt är lagkamrat med finskan Jeanette Aarnio, fick under sin första säsong kämpa för speltiden. Hon snittade 8,6 minuter och det finns anledning att tro att det blir mer i år. Vi får se hur det går för Emma Johansson och South Florida. Laget är i alla fall förhands tippat att vinna sin conference, AAC, vilket skulle innebära en direktplats till det nationella slutspelet.
Vi kunde ha haft ytterligare en svenska i ett topp 40 lag, men Sanna Ström, som spelat sina första två år i Kansas (rankat 35), har bytt till Colorado State. Den forna svenskskolan, som spelar i Mountain West conference, är rankad 89. Möjligen bytte Ström för att få mer speltid än de 16 minuter hon hade i Kansas förra säsongen. Och högst troligt får hon det också.
I övrigt är vi förstås nyfikna på spelare som Helen Haegerstrand (Albany), som återvänder för ett femte år, andraårsspelaren Tilda Sjökvist (Presbyterian), samt Stina Almqvist (Penn) och Freja Werth (USF), som börjar sina tredje år. Men det finns som sagt ett fler ingen nämnd, ingen glömd. På måndag, 6 november, sparkar i alla fall den stort emotsedda collegesäsongen i gång.