Av Jonte Karlsson
Det börjar sakta med säkert närma sig årets SBL säsong. Från att det varit stiltje på nyheter efter avslutat SM guld för Norrköping, så har det hänt en hel del de senaste veckorna. Tänkte här ge mig på några tankar inför kommande säsong som bör vara den 32: a i den nya regin som startade säsongen 92–93 med att Stockholm Capitals blev svenska mästare.
Men innan vi börjar med det låt oss gratulera herrar U 18 landslaget som lyckades hålla sig kvar i A divisionen i årets EM! Efter fyra tunga inledande förluster så lyckades laget besegra Finland vilket gjorde att de klarade sig från att spela nedflyttningsmatcher. Vinsten följdes upp med två förluster mot Kroatien och Litauen där resultaten var jämna. En simpel vinst totalt räcker ändå för att hålla sig kvar bland de 16 bästa och för det skall laget ha en eloge. Förutom att jag hade fel gällande resultatet så är det av yttersta vikt för landslagen att spela bland de bästa om vi skall ha fortsatt utveckling.
SBL herr innehåller endast nio lag denna säsong efter att Fryshuset och Kalmar dragit sig ur. Det spelar i mitt tycke inte så stor roll utan det är den verklighet vi lever i och oavsett om det är få lag så ser jag fram mot premiären den 22 september. För oavsett antal lag så är det här det bästa vi har och med det får vi nöja oss.
BC Luleå är väl de som gjort mest och varit framgångsrika när det gäller värvningar. I alla fall när det gäller svenska spelare för importerna vet vi vet vi aldrig före jul om de är bra eller inte. Förra årets MVP Gustav Hansson valde alltså Luleå (tillsammans med brodern Daniel) och det förvånar lite. I Luleå finns nämligen även Jonatan Arvidsson och helt plötsligt har nye coachen Håkan Larsson en svensk guard rotation (här ingår även Denzel George) som det gäller att hålla lycklig. När BC även lyckats få till sig den store Kalmar centern (ursprungligen från Malmö) Tobias Sjögren samt Oliver Gehrke från Köping så besitter laget redan nu ett djup som imponerar. För amerikaner/importer kommer också att finnas och frågan är i stället hur många? Luleå tillhör i alla fall idag en av favoriterna till SM guldet och avgående klubbdirektören Lasse Mosesson har gjort ett bra jobb.
När det gäller etablerade och bra svenskar så verkar det även som om Borås (finalister i fjol) kommer att behålla majoriteten av sina svenskar tillsammans med förra årets succéamerikan Ryan Logan och Chris McKnight. Svenskarna hos ”knallarna” har varit med länge och spelat ihop i många år och står för massor av rutin. Bör även de tillhöra toppen.
Svenska mästarna Norrköping har fått hem Felix Terins som även det borgar för kvalité men å andra sidan har de blivit av med Nick Spires . Kvar är ändå majoriteten av de kapabla spelarna från förra årets framgångsrika säsong så de kommer definitivt att tillhöra toppen igen. Spires har gått tillbaka till sin moderklubb Södertälje som återigen ståtar med äldre svenska rutinerade spelare. För lagets skull så får vi verkligen hoppas att de håller ihop hela säsongen. Det har varit si och så med den varan tidigare.
Ovanstående fyra lag kommer att tillhöra toppen tillsammans med Jämtland. De har haft större problem att locka till sig kvalitativa svenskar och blev dessutom av med nyttige hemmasonen Daniel Johansson som var en viktig pjäs förra året. Men Anes Zekovic och Pierre Hampton borgar ändå för kvalitet och det gör ju även lagets coach Adnan Chuk.
När det gäller de återstående fyra lagen Köping, Nässjö, Umeå och Uppsala så får de nog fajtas om att undvika den sista platsen i årets SBL vilket gör att den som tar den platsen missar slutspel. Åtta lag kommer ju att göra upp i kvartsfinaler.
De lag som tillhör den här gruppen har ju en helt annan ekonomi än topplagen. Tankar om det samt hur man satsar har Köpings coach Torbjörn Gehrke skrivit en intressant krönika om. Läs den, för den är bra tycker i alla fall jag. https://www.kopingstars.se/article/2i3arxp-2lji1/view
I Köping återkommer dessutom Eric Persson till svensk basket efter att ha provat i de lägre divisionerna i Spanien några år. Ett spännande namn att hålla ögonen på.
I Nässjö kommer bekantingen William Gutenius tillbaka. Intressant spelare även om han börjar bli till åren kommen. Framför allt offensivt men vi får väl se om han utvecklat defensiven efter sitt proffsäventyr utomlands. För förra årets succélag Umeå samt klassiska Uppsala ser det lite skralare ut när det gäller svenska värvningar (sorry Jordan Peltier i Umeå men du har varit skadad länge)
Och sen har vi ju importerna förstås….. i skrivande stund är det lite oklart hur många av dessa varje lag skall ha. Men till dags datum så har det i alla fall skrivits kontrakt med totalt 17 spelare varav några inte är nya som tidigare nämnts. Intressant är att det inte alltid är amerikaner som gäller så här långt. En salig blandning av nationaliteter som vi får bedöma och prata om när vi spelat några omgångar i oktober. I dagens läge är det omöjligt att säga om de är bra eller dåliga. När vi läser klubbarnas pressreleaser så hymlar de inte, utan alla är av stort intresse och på gränsen till stora genombrott. Och vad skulle de annars skriva?
Låt oss i stället ha fötterna på jorden och konstatera att många kommer från lägre divisioner i europeiska länder och ingen har några meriter som gör att jag reagerar. Undantaget då Flo Thamba i Jämtland som bland annat spelade som starter för anrika Baylor där han vann NCAA mästerskapet 2021. Det blir spännande att se varför han har valt Sverige att spela i!
Det enda vi kan säga med säkerhet om importerna är att närmare 25% kommer att vara utbytta innan slutspelet börjar så för mig är de så här långt en ickefråga.
Oavsett detta så ser i alla fall jag fram mot SBL starten väldigt mycket. Denna gång kommer ligan att sändas i Expressens regi och om det har ni redan läst. Hur det kommer att fungera samt i mitt fall kommenteras har jag ingen aning om men eftersom vi närmar oss premiären med stormsteg (mindre än två månader kvar) så förutsätter jag att vi alla snart har en fullständig information. Oavsett vad så kommer det att bli roligt!