Karantänfilosofier

Telefonmötet som hålls idag med BLH lagen signalerar att det blir förändring av upplägget på serien.

Det finns risk för att vi återigen får en A1 för ”de som var topplag i fjol” och en A2 för de övriga lagen.

Det skulle vara trist anser jag som har varit med om det förr. Det är inte omöjligt att vinna mot ”de bättre lagen” har de senaste fem åren visat.

Det går knappast att besluta något om hur det hela skall se ut när ingen vet när pandemin  är över och det är fritt fram för tävlingsmatcher igen men man kan givetvis lägga plan A, B och C.

Att besluta något redan nu vore onödigt eftersom vi inte ens vet om de föreningar som var med i serien 19/20 kommer att kunna delta kommande säsong. Vi har dessutom ingen aning om när serierna kan komma igång

Att starta bara för att komma igång med matcher är ingen bra lösning. Tävlingsmatcher är till för publiken och utan publik finns det ingen anledning till tävlingsmatcher.

Jag misstänker att kommande säsong i bästa fall blir en försäsong med förberedelser under september och oktober med seriestart i november och en grundserie som slutar i mitten av maj. Ett helt rimligt scenario

Pandemin påverkar inte bara elitidrotten utan även ungdomsidrotten. Jag hör många som kräver att staten skall gå in och täcka upp elitidrottens förluster men där håller inte jag med alls.

Det är ungdomsidrotten och föreningslivet, som skall räddas i första hand.

Elitidrottens  lag och verksamhet är bara en liten del av svensk idrott. Ekonomiskt givetvis stor men egentligen inte sååå viktig.

Elitidrotten får lov att permittera och dra ner på allt och när detta är över får man efter kontakt med sina sponsorer och samarbetspartners ta ett beslut om man kan fortsätta på elitnivå. Kartan kommer att ritas om även här.

Jag skulle bli förvånad om RF fördelar några större summor av det man har fått från staten till elitverksamhet.

Egentligen är det helt onödigt att spekulera om vad som kommer att hända i A3 och BSKT till kommande säsong, men jag skall i alla fall gissa lite grand.

Brown & Hansson blir kvar och det grunder jag på stora förtroende som de har fått från coach Enjebo. Förresten Brown har varit så länge i Sverige så hon borde ha ett svenskt medborgarskap på gång om hon bara vill.

Jag är 100 på att de försöker behålla Degbeon och Fontaine. Jag hoppas att de inte har glömt klasspelaren Engram. Vad övriga proffs i truppen tänker får vi se.

De unga som i fjol nötte bänk bakom alla utländska proffsen får chansen i basketettan i stället till hösten och satsar nog hellre på det än på A3

I BLD behövs lite nya coach lösningar och nytt ledarskap.

Jag skulle tycka att det vore kul med den duktiga fd spelaren  Johanna Eriksson i t ex Visby,  Klasspelaren Ashley Key kanske i Wettarnas lag nu när Pinto har lämnat. Jag skulle även gärna ha sett Tamara Ruzic i Mark. Finns det verkligen inte någon som ringer Jurgita Kausaite. Kanske skulle även A3 må bra av en rockad. Enligt den info jag har fått så är Lotta Enjebo en utmärkt tränare och coach. Kanske skulle hon kunna ta över och herr Enjebo bli assisten och klubbdirektör i stället. Maria Modig kan väl göra en rockad med Sandberg också det skulle vara intressant. Någon borde även värva Angelica Gabrielsson idag sportchef i Täby Basket tillbaka till liga coachning. Alla jag har nämnt är mycket kompetenta det vet ni.

Du fattar. Jag filosoferar och drömmer lite igen men visst vore det en kul utveckling om vi kunde få många kvinnliga headcoacher inom svensk dambasket. DET skulle väcka uppmärksamhet från många håll och definitivt få även medias intresse.

Jag drömmer även om att BSKT får tag i en ny coach som kan starta från ett blankt papper utan förutfattade meningar. Det är garanterat hälsosamt för BSKT att få in en ny person som kommer med nytt sätt att träna och spela.

De spelare som har varit med de senaste 3-6 åren får säkert en nytändning även om de då får starta från ruta ett.

Godmiddag