HOOPS

Det är bara att lyfta på kepsen och hylla finnarna igen. Jag trodde inte att dom skulle kunna stå emot Polen med tanke på de klasspelare som Finland saknar i OS kvalet,  men vips så dök Sasu Salin (11p) upp ombytt och med 3 st treor och 6 assist skulle det visa sig vara avgörande.

Polen matchade sina vassaste spelare hårt. Slaughter, Ponitka, Sochan och Sokolowski spelade 120 av 200 minuter och det kostade i slutet. Finland låg under med 14 poäng i slutet av tredje men då kom vändningen och man lyckades vinna med 89 – 88. 2000 finska fans i Valencia grät och jublade.

Google har lite svårt med att översätta finska till svenska. Anledningen är det mustiga språk man använder och finnarnas ofta egna termer gällande basket. Det blir ofta väldigt roliga översättningar. Här kommer några roliga exempel.

Going for a dunk blir ”Måste springa till dunken”. Kalldusch blev ”Regnar kallt vatten på Finlands nacke”. Polen var trötta blev ”Polens ben var på syra”. När Polen missade straffkast i slutet då ”Skramlade järnen” och som avslutning ”Finland har en dejt med Spanien på lördag kväll kl 20.30.

Det finns knappast någon fler än Finland och deras fans som tror på att dom skall kunna rå på Spanien.

Jag är 100% säker på att den spanska coachen Scariolo inte är lika säker på seger som spanjorerna är. Spanien har hittills inte imponerat under kvalet.

Slovenien krånglade sig vidare tack vara Luca Docics svårstoppade solospel och får nu möte Grekland.

Jag har svårt att se att Slovenien skall kunna stå emot grekerna, men basket är basket och när skickliga spelare möts då vet man aldrig vad som händer. Kolla på Philipinerna, Kamerun, Libanon och Dominikanska Republiken, som alla 4 är i semifinal.

Jag tippar Spanien vs Bahamas i söndagens final i Valencia gruppen. Grekland vs Dominikanska i Pireus, Litauen vs Puerto Rico  i San Juan och Lettland vs Brasilien i Riga. Spanien, Grekland, Litauen och Lettland borde ta sig till OS men det blir säkert ngn variant.

Jag förstår att SBBF satsar massor av miljoner på basketen i storstaden tillsammans med Stockholms Stad. Enligt den info jag har så finns 60% av alla som spelar basket i Sverige i det området. Att satsa på dem genererar kanske mer.

Personligen tycker jag att om man skall få basketen att växa i övriga landet då borde man lägga stora resurser på det också. Hur skall man då satsa för att få tillväxt ?

Om det finns ledare/eldsjälar som vill. Ge dem resurser under 3 år då händer det grejer. Satsningen skall knappast vara i Luleå där man redan har ett effektivt maskineri med 20 föreningar som har delat upp marknaden.

Zonmatcher är ett nytt ord som helt plötsligt har dykt upp.

Sådana utbytesmatcher har vi ju sysslat med uppe i Norrland sedan Hedenhös.

Zonmatcher skall gynna ”nytt utbyte” men här upp har vi ju redan etablerat utbyte men till det får inte slantarna gå till.

Föreningarna ute i landet har väldigt små resurser och man har fullt jobb med att få in de slantar som behövs för att klara sin egen verksamhet och framförallt resorna till Mälardalen där 75% av alla matcher spelas.

Jag börjar tro att man i storstan skiter i om basketen växer ute i landet för den tillväxten är iaf marginell om man jämför med storstadsbasketen.

Godmiddag

Övriga världen närmar sig Europa och Amerika det är bara att inse efter att ha sett Lettland förlora på hemmaplan inför en chockad storpublik mot Philipines med 80 – 89. Kroaterna var också skakade efter att ha förlorat mot New Zeeland.

I Bahamas finns en kille som heter Vj Edgecombe. Lägg det namnet på minnet. Han är 18 år och har levererar 20+ poäng och spektakulära flygturer i de inledande segrarna.  Han skall till Baylor i NCAA div 1 nästa år. Ser redan ut som om han kunde spela i NBA.

Fler oväntade resultat.

Litauen fick slita för att vinna mot Elfenbenskusten med 97 – 92. Spanien fick ingen lätt seger mot Angola 89 – 81.

Förr kunde man avstå från s.k ”blåbärsmatcher” men nu verkar det ha hänt något runt om i hela världen. De flesta nationerna kan prestera på Europa nivå. Vi väntar på att även Sverige skall börja prestera.

Det är ju jättekul med Larsson och Klintman men kommer dom att lyfta landslaget i framtiden. Det är frågan.

Vi fick inte mycket hjälp av Jerebko och Taylor. Var det pga att övriga spelare i Sverige inte höll nog hög klass som Jerebko och Taylor till sist valde att inte ställa upp eller var det bara det som har skrivits om.

Håll med om att man kan fundera över de verkliga orsakerna till att Jerebko & Taylor inte ställer upp för ”sitt land”. Jag tycker inte att deras förklaringar har varit hållbara.

Jag har tidigare skrivit om att dom kanske känner sig som amerikanare och inte som riktiga svenskar. Vad vet jag.

Franska damlaget till hemma OS ser starka ut. Jag har skrivit tidigare att jag tror att dom kan ge USA en match om guldmedaljen. När jag tittar på deras laguppställning så ser jag åter ett bevis på att den franska ligan är bäst i Europa. Endast tre (3) av spelarna i truppen spelar utanför Frankrike.

En intressant notering är också att mästarlaget Villeneuve bara fick med en spelare nämligen Janelle Salaün. Borges som blev 2:a i grundserien bara 2 spelare däremot Lyon som blev 7:a hela 4 spelare. Den 12 juli möter man Serbien i en träningsmatch. Det blir återigen en lätt seger.

Godmiddag

96 – 85 till Bahamas. Finland utan Lauri Markkanen och Sasu Salin kunde inte stå emot med sitt unga lag.

Bahamas med fem spelare som tillsammans har hundratals NBA matcher tog över när dom låg under med 12 poäng i mitten av den tredje perioden.

Med bättre försvar och bra 3 p skytte avgjorde dom. Tyvärr så är detta över för Finland. Utan Markkanen och Salin är man inga vargar.

Johan Lind från Norrköping hörde av sig igår och påpekade att jag hade fel i gårdagens text. Det tackar jag för.

Det ger mig chansen att rätta till det som blev fel. Jag blandade ihop åren och så var google översättningen konstig på finska förbundets hemsida. Delat arrangemang framgick inte i texten. 

Rätt skall vara att Sverige ansöker att få arrangera en av 4 grupper under Eurobasket 2025 som arrangeras i Finland och Litauen.

Det låter ju ganska rimligt med en grupp men varför i herrans namn i Globen som kostar en miljon per dag att boka upp. Det behövs minst 1 vecka för ett sådant arrangemang. Jag har fått förklaringen.

Stockholms Stad går in med massor av slantar för att täcka kostnaderna så då är det väl ok att köra i Stockholm men jag står fast i min åsikt att SBBF borde decentralisera matcher av det här slaget för att sprida basketen i landet. Det går att få ekonomi på det.

”Det är minst ett fel varje vecka” sade han också i all välmening.

Jag kan bara konstatera att med tanke på alla hundratals åsikter och gissningar och fakta, som jag för fram varje månad så är det inte så konstigt att det smyger in sig ”lite fel” här och där.

Jag tippade fel gällande Hampton och bröderna Hansson. Det bjuder jag på. Jag är inte emot någon bara för att jag gissar fel.

OS kvalet startade med en lite oväntat storskräll.

Kroatien körde över Sloveninen och vann ganska lätt med 92 – 108. Leningen var som mest uppe i 25p. Nyckeln var tempo i spelet.

Luca Doncic orkade inte hålla procenten. Kroatien var mycket bra och det trots att Hezonija inte hade någon bra match. Stor underskattning av Slovenien ?

Jag har tippar att Grekland tar hem Pireus gruppen men kanske kan Kroatien med en riktig toppmatch utmana Hellas.

Ett 30 minuter långt avbrott med 2.5 minuter kvar av 3:e perioden pga ej fungerande 24 sekunder utrustning på en korgställning var en rejäl plump i protokollet för arrangörerna i Pireus.

Det tog 30 minuter innan dom hade fixat en reservklocka som placerades i midjehöjd vid sidan av korg ställningen.

Lettland vann med 83 – 55 på hemmaplan mot ett Georgien utan Shengelia. Det är ett helt annat lag utan honom. Geo visste att det inte var möjligt att vinna så han vilade ombytt på sidan sittande på en cykel. Han spelar i nästa match. Lettland blir svåra att rå på med deras skytte.

Det blir garanterat Lettland vs Brasilien i final i Riga gruppen och den blir rafflande. Lettland blir svårslagna med storpubliken bakom sig men Brasilien är bra den här gången. 

3.3 miljarder kronor till Jason Tatum för ett nytt femårskontrakt. Det är galet och helt sjuk.

Godmiddag

är det lätt att säga till en spelare som deny försvaras på bra sätt. Jag såg korta reels där man visar 3 olika sätt att göra sig fri och det var utmärkt instruktion men man glömde den enklaste och mest effektiva som härskar i SBL.

Vilken variant är då den enklaste kanske du tänker om du inte är insatt ? 

Givetvis den som alla använder sig av nämligen att helt enkelt på olika sätt knuffa bort försvararen.

Faktum är att det oftast inte lönar sig att spela bra och juste försvar eftersom anfallaren helt enkelt knuffar sig fri utan åtgärd från de svenska domarna.

Jag hoppas att ni domare känner er träffade och blir förbannade på mig och börjar visa att ni har modet att blåsa foul.

Läser att SBBF har beslutat sig för att söka Eurobasket 2027 för damer.

Det låter ju spännande men Finland arrangerar 2025 så det lär knappast bli norra Europa redan 2027 men sök i alla fall.

Ansökan görs tillsammans med Stockholms Stad och tanken är att ha en av grupperna i Globen. När jag läser det säger jag stopp för eftertanke.

Senast vi arrangerade EM 2003 gällde det herrar. Slutspelet i Globen kostade svensk basket så många miljoner i förlust så att det tog 10 år att återhämta sig. Jag tror inte att vi är mogna för Globen igen mer än ngn enstaka match.

Ett dam EM vore givetvis jättebra för det ger ju automatiskt en plats i EM men man måste fundera rejält på upplägget för det måste arrangeras där det kommer hyfsat med publik.

I Stockholm finns alla EM nationaliteter i massor så det är ur den synvinkeln en given ort men…

Jag tycker att matcherna skall ut i landet. Jag skulle tänka i dessa banor.

Varje grupp innehåller 4 lag alltså 6 matcher. Tänk tanken med 2 matcher i Luleå, 2 matcher i Umeå dagen efter och  efter vilodagen 2 matcher i Östersund. Jag tippar på fullt hus med 1500-1800 på alla 3 platserna.

Samma genomförande i t ex Malmö, Lund och Visby därefter flytt till storstan men knappast till Globen(flåt Avicii).

Slantarna borde satsas på att marknadsföra sporten ute i landet där lokala föreningar kan hjälpa till med att fylla hallarna. Det finns inga krav på att man måste spela i jättearenor.

I Frankrike 2015 var det inte mer än dryga 2000 personer när Sverige hade ett lyckat EM. Mot GB senast under 2000, i Estland aldrig över 1500. Finns ingen anledning att riskera ekonomin en gång till på detta viset.

De lokala arrangörsföreningarna skulle troligtvis få bra stöd från kommun och näringsliv för att kunna arrangera en omgång för fyra lag. Logistiken är givetvis en liten utmaning men det är samma för alla 4 lagen.

Godmiddag

4 grupper med 6 lag. Bara de 4 finalvinnarna går vidare till OS.

Finlands herrar startar OS kvalet i morgon med match mot Bahamas kl 17:30.

Finland får man klara sig utan Markkanen eftersom han är axelskadad och inte tillbaka förrän i augusti.

Sasu Salin, 33 år är äldst Finlands ”unga landslag”.  Han får tillsammans med Jantunen, Valtonen, Madsen, Maxhuni, Nkamhoua bära laget. Finland har imponerat med vinster både mot Nya Zeeland och Lettland under förra veckan men frågan är om det inte blir för tufft utan Markkanen. Han kunde bära laget.

Matchen i morgon mellan Finland och Bahamas i Valencia blir jämn. Jag tror tyvärr att Finland inte går vidare till OS utan storstjärnan. Spanien vinner gruppen i Valencia.

Gruppen som spelas i Riga, Lettland blir tuff. Jag tror att Lettland och Brasilien möts i finalen och att Brasilien vinner gruppen och går till OD. Lettland har hemmaplan och det betyder mycket men Brasilien har i år ett bättre lag än när man missade VM spel senast.

Gruppen som spelas i Pireus, Grekland lär bli en final mellan Grekland och Slovenien. Grekland ser väldigt starka ut men Slovenien med Doncic klarar dom inte av. Han var ruggig i en träningsmatch härom kvällen trots övervikt och långsamt spel, men ingen kan stoppa honom.

Gruppen som spelas i San Juan, Puerto Rico är jag ganska säker på att Litauen och Italien möts i den avgörande finalen. Jag tycker att guard sidan är för svag i Litauen så det blir Italien i OS.

129 – 50 blev slutresultatet när Frankrikes damer mötte Finland i lördags.

Jag skrev tidigare under våren om att Finland nog hade valt lite väl starkt motstånd i sina träningsmatcher. Tjeckien var väl ok som motståndare men Frankrike.

Finland spelade utan lagets längsta och bästa spelare Awak Kuier men hennes medverkan hade knappast gjort någon större skillnad. Finland kom från två 10 p förluster mot Tjeckien. Kuier spelade i match ett.

Frankrikes spel var så imponerande så att jag börjar tro på att dom kanske kan ge USA en match i OS finalen. 19 åriga Dominique Malunga svarade för 25p/5r och var i princip ostoppbar i den här matchen.

Det som förvånade var bara 13 minuter till Marine Johannes (3p) som har en så stor stjärnstatus. Det ser ut som att coachen inte gillar hennes lite chansartade spelstil.

Frankrike spelade stentufft försvar vilket innebar att finskorna hade svårt att spela sitt spel. 

Finland spelade inte dåligt men det var bara playmakern Sara Bejedi som klarade jobbet på ett riktigt bra godkänt sätt. Där har Finland en blivande storspelare. Snabb teknisk, fysisk och bra skott.

Jag antar att Kuier lär dyka upp i kväll måndag kl 21.00 när det är dags för match nummer två. Det blir torsk i kväll igen med stora siffror men Finland kommer att ta sig till EM om inte som gruppvinnare men iaf som bra grupp 2:a.

Hur förbereder sig Sverige inför de viktiga EM kvalmatcherna i November. Jo det gör man med träningsläger hemma i Södertälje. Jag tycker att man underskattar motståndarna.

Man borde ha spelat minst ett par tuffa matcher och hållit igång de bärande spelarna vilka det nu är.

Godmiddag

Jag avstår att lyfta Klintman & Larsson. Dom har fått media utrymme så nu gäller det att även leverera när dom får chansen. Det skulle vara väldigt kul om dom kommer upp i Jerebko klass under de närmaste fem åren.

Jag är tveksam till om Klintman & Larsson kommer att bidra till att basketen i Sverige utvecklas mer och snabbare. Under tiden som Jerebko & Taylor spelade i NBA gick ju intresset för basket ner i Sverige.

Det är ute i landet hos föreningarna som basketen utvecklas och växer. SBBF borde göra allt som står i deras makt för att stödja och underlätta för föreningarna.

SBBF borde satsa på att skicka ut våra 8-10 bästa ungdomstränare runt om i landet under tiden maj – augusti när dom inte är låsta i sina lag. Vilka som är bäst borde man kunna räkna ut. Det är bara att kolla på resultaten.

Det behövs inte mycket för att ett lag skall haussas upp i den svenska basketmyllan. Nu är det Köping som pga snabbt hopvärvat lag helt plötsligt nämns bland topp 4 (Norrköping, Borås, BC Luleå och så Köping). Om jänkarna håller Jackson och Radebaugh klass då kanske men senast hade dom även Larsson och Hansson.

Även i Luleå pratar man med stora ord om de nya jänkarna. Vad jag kan se så kommer dom från lågprislistan och då är det bara att hålla tummarna att dom har motivation och kan visa kvalitet när dom har landat.

Alltför många US spelare har av sina agenter blivit intalade med att dom kommer att dominera i den svaga svenska ligan. SBL har låg status ute i Europa och hos US agenterna. Det enligt mig orena och brutala spelet blir ett brutalt uppvaknande för de flesta.

Får BC Luleå behålla Smith, det är frågan. Jag såg honom spela med Bahamas igår. Han gjorde det riktigt bra när han fick chansen. Tyvärr matchade coachen NBA spelarna mest hela tiden och dom körde bara solo. Jag tror att Finland slår Bahamas i den första kvalmatchen 2 juli.

Umeå har fått sin egen Dokusåpa och den heter Björklöven. Det framgår mer och mer att mitt sätt att kalla dem för B-löven stämmer. När det i tisdags var årsmöte dök inte sittande styrelse upp.  Endast sittande ordförande. Man hade kommit överens om att göra så säger man nu.

Den nya föreslagna styrelsen bestående av VD:ar från åtta stora företag som kritikerna hade samlat ihop kunde inte väljas in av olika mötestekniska anledningar. Styrelsen omvaldes men med en ny ordförande.

Minusresultatet på 8.5 miljoner är bara som en droppe i havet så ansvarsfrihet beviljades tydligen.

Godmiddag

Det är Sju dagar till starten på OS kvalet för Finland, men innan dess skall man hinna med två mycket tuffa träningsmatcher.

Match ett mot Nya Zeeland spelades på tisdagskvällen i Helsingfors och slutade med vinst med 73 – 70. Sasu Salin avgjorde med en akrobatisk 3 poängare på buzzern. Han hade missat det mesta innan det avgörande skottet. Typiskt skyttar att lyckas när det gäller.

Lauri Markkanen satt på sidan och var nöjd över sina lagkamraters prestation. Jantunen, Valtonen, Madsen, Maxhuni och Little liksom 17 åringen Muurinen, 211 cm imponerade.

På fredagskvällen blir det match mot Lettland i Nokia Arena, som ligger ”ett par stenkast” ifrån Umeå. Jag tippar att det blir lite för tufft om man spelar utan Markkanen även denna match.

Om jag hade varit lite yngre och sluppit båten som tar 3.5 timmar då hade jag åkt till Nokia. Bilresan på 2 .5 timmar är ingenting. På 70 och 80 talet åkte vi över ”pölen” vid varje längre lov för att få tuffa matcher i Tampere & Nokia.

Finlands första match i OS kvalet är mot Bahamas den 2 juli kl 17:30. Den matchen missar jag inte. Det kanske låter som ”en lätt resa” men så blir det inte.

Bahamas har 5 spelare som är i NBA, Eric Gordon i Suns är mest känd, men där finns också Ayton i TrailBlazers, Hield i 76ers, Mobley i Cavaliers, Jones i Clippers och så en viss Smith som spelade med BC Luleå i fjol plus många fler spelare. Bahamas kan skrälla rejält.

Finlands andra gruppmotståndare är Polen, som har presterat bra på de senaste mästerskapen. Laget är laddat med klasspelare såsom Jeremy Sochan i San Antonio Spurs, Balcerovsky i Panathinaikos, Ponitka i Partizan, Slaughters i Gran Canaria, Sokolovski i Sassari m fl

OQT Spain spelas i Valencia 2 – 7 juli där Spanien, Finland, Bahamas, Polen, Angola och Libanon gör upp om en (1) plats i OS. 3 lag i gruppspel därefter semifinaler och en final. Du fattar hur tufft det blir.

Godmiddag

Undrar om SBL domarna kommer att börja springa omkring med headset ?

Skulle inte förvåna mig det minsta om det kommer snart i SBL eftersom man har börjat med det i en del ligor.

Innebandyn startade med headset redan för flera år sedan. Helt onödigt kan jag tycka eftersom det är dödstyst på IB matcher förutom när någon gör mål då och då men det ser ju coolt ut.

Inom innebandyn är det inte tillåtet med exalterade speakers längre, som jagar upp publiken och får upp ljudnivån på läktarna.

När sporten började växa för 25 år sedan var det inte ovanligt med exalterade hemma speakers som inom basketen, men bortalagen började klaga.

Numera får speaker bara vara ”hockeyformell”. Rapporterar bara målgörare och tid eller utvisning och tid. Ganska trist eller hur men då kan ju vem som helst göra det simpla jobbet.

Om headset kommer kanske domarna kan snacka med varann i stället för det eviga snackandet med spelarna.

Domarna skall kommunicera med spelarna men som det är nu så är det rent ut sagt löjligt mycket surr. DET är en av de största anledningarna till att matcher tar så lång tid.

Nässjö gjorde ett bra klipp när man lyckades knyta till sig Felix Boström. En intressant spelare som kommer att sätta spår i SBL redan i år.

BC Luleå gjorde också ett hyfsat klipp när man fick Gustav Hansson att stanna.

Jag tror att han kommer att lyfta ytterligare ett snäpp till den kommande säsongen precis som han gjorde i BSKT. Blir Daniel också kvar det är frågan. Jag tycker att Håkan Larsson inte använde honom på rätt sätt.

Norrköping är anmäld till Champions League och det är kul. Synd att jag inte kan se matcherna på plats. Jag tycker att dom borde decentralisera matcherna för på hemmaplan drog inte dom matcherna så mycket publik.

28 lag har säkrade platser i grundserien. Norrköping är ett av 24 lag som under september kvalet skall göra upp om resterande fyra (4) platser.

Hopplöst så klart men bra med tuffa matcher för landslagsspelarna. Vi håller tummarna att dom får slita ordentligt under kvalmatcherna så att övriga lag i SBL har en lite chans att vinna mot dem någon gång under hösten.

Noterar att IBK Dalen har fått lägga in 27 matcher på helger i ”baskethallen” Umeå Energi Arena Vatten plus Scandic Cup x 2 och dessutom deras Floorball Festival.

SBL spelar nästan inga matcher på helger så det är fritt fram och högre prioritet än basketettan herrar & damer.

Jag tippar att basketettan herrar och damer i Umeå kommer att spela många av sina hemmamatcher i hallar med plastgolv och sämre utrustning för elitbasket den kommande säsongen.

Det kommer att innebära besvärligare matcharrangemang och sämre publiksiffror än i UEAV. Trist.

Godmiddag

Han har ju en vecka till nästa match. De hinner special tillverka en mask till honom utan problem. Vi inom basketen är van med brutna näsben. Jag har fixat masker åt spelare med kort varsel flera gånger.

Mbappé kommer självklart att spela med ansiktsmask i nästa match allt annat vore en gigantisk överraskning.

Detta hände en gång när jag coachade Umeå Comets i en kvalmatch till dåvarande Damligan. 

Pam Rosanio kom till mig efter matchen och sade ”coach I think I broke my nose in the collision in the beginning of the game”. Jag körde henne till akuten och mycket riktigt var näsbenet av.

Läkaren höll på att svimma när han hörde att hon hade spelat hela matchen med bruten näsa. Hon gjorde 30 p, 12r, 5 st och vinst blev det dessutom.

Under den följande veckan lånade jag en mask från IKSU Innebandy och formade om den med värmepistol så att den passade Pam.

Hon spelade nästa helg utan problem och vidare till det att näsan var läkt. Pam Rosanio hade ”det rätta virket”. Kanske var det lite oklokt av henne.

Jag har alltid varit tveksam till allt ”high fiveandet” men när jag läser den här artikeln från basketens hemland då blir jag fundersam. Har det verkligen inverkan på resultatet ? Jag har sett lag stå och hålla om varandra i varje timeout en hel säsong men ändå inte vinna många matcher.

A Warriors Consultant Explains How High Fives Help Win Basketball Games. 

Teams that touch each other more, win more. The study claims that this holds true even if you control for obvious factors like good teams having more cause to celebrate.

Jag är fortfarande tveksam. Se varann i ögonen i stället. Om någon tittar bort eller har ”rådjursögon” då kanske man inte skall spela.

Dallas Mavericks staffer Mike Weinar. ”Whether you’re winning or losing shouldn’t really affect your work hours. It’s whether or not you’re prepared and doing the right things for your team.”

Om man måste läsa serietabellen upp och ner då påverkar det arbetet oavsett du vill det eller inte. Coacher som aldrig har varit på den förlorande sidan och legat i botten av tabellen har missat viktiga lärdomar som man inte kan läsa sig till. Bara uppleva och ta sig igenom.

Trevlig Midsommar

Umeå BSKT meddelar att Georgios Pavlogiannis är tillbaka som head coach för laget i Basketettan.

Det är bra att han är tillbaka för det innebär en professionellare miljö för Umeås 17-18-19-20 åringar det kommande året.

Fjolårets coach Daniel Diaz var inte dålig men lite för ung och oerfaren för att klara av att hålla den röda tråden. Det lär bli en rejäl fight för äldre spelare att ta en plats i laget.

Pavlogiannis uppskattar träningsflit och premierar det med minuter. Ingen får speltid i ettan pga gamla meriter kommande säsong.

Klubbledningen vill få fram egna produkter till SBL laget inom en snar framtid. Ettan skall inte vara till för äldre motionärer.

Sill & potatis före silly. Vi är framme vid 19 juni och det står i det närmaste still på spelarmarknaden. Det är helt klart att det är många SBL lag, som inför säsongen har det tufft ekonomiskt eftersom så få spelare har skrivit på.

Erbjudandena är förmodligen tunna och man väljer att avvakta så länge som möjligt. Många avtal med optionsår går snart ut. Den 30 juni är en deadline för många.

Ni som har läst hoops vet att jag har gissat att Daniel Hansson till Uppsala, Gustav Hansson till Jämtland, Gaddefors till Uppsala. Någon sade att Hampton pratar med Borås och  Luleå. Ni vet att jag spekulerar så ta det cool. Sjöberg blev förresten kvar i BC Luleå så där gissade jag fel.

Jag undrar vad de som sitter i ledningen för SBL funderar på inför framtiden. Jag skulle vilja få reda på vilken strategi man har för att få fram fyra (4) nya lag som vill ta steget upp till SBL säsongen 2025-2026. Hur skall man få med dem och hur skall man undvika att ngn från SBL hoppar av.

Finns det silly för domarna ? Varje år är det några som slutar eller petas från elitdomargruppen. Hur blir det efter det här året ? Fortsätter Kalpakas trots fyllda 50 ? Vilka nya unga domare får chansen till hösten ? Jag har sett några nya i år i SBL som har dömt riktigt bra.

Jag är tveksam till Östersunds satsning på Mahdy, som ny coach för damlaget. Jag har sett honom agera som ungdoms coach här i Umeå med lag från Stockholm och har studerat honom i SBL dam de senaste åren. Jag tycker att coachningen har varit svag och att uppträdandet har varit tveksamt.

Varför satsar inte alla svenska damlag i SBL på kvinnliga coacher ?  Det finns kvinnliga coacher men det verkar som att man inte vågar ta det steget ute i klubbarna. Eos, Uppsala, Borås och Östersund är föregångare.

Udominate satsade på Tamara Ruzic redan 2014. Hon var tuff men kunnig och bra men fick lämna efter 1 och 1/2 säsong eftersom några tidigare starters inte var nöjda med speltiden. Det kostade mer än det smakade att sparka henne.

Högsbo testade Delibasic men hade inte tålamod så hon fick gå direkt. Var hon för sträng ? I år en ny test med en amerikanska men det blev inte långvarigt. Enligt uppgift var hon för mesig.

Toppklubbarna med stor budget har manliga tränare med högre löner än de kvinnliga coacherna. Tänk om och satsa rejält på de kvinnliga coacherna även här i Sverige.

Lite löjligt är det förresten när dom kvinnliga head coacherna i Sverige har män vid sin sida med högre utbildning.

Och så kom då beskedet att Riipinen blir kvar i Norrköping. Löfte om internationellt spel skall ha avgjort saken. Min fundering är. Vågade han inte prova vingarna eller fanns det inga anbud. Var det bara normal löneförhandling bakom snacket.

Trevlig Midsommar

att jag ibland skriver om hur bra dom är i Finland när det gäller basket.

Det är bara att inse att dom har kört om oss i Sverige. Även Estland som har varit efter oss har passerat det senaste året pga bättre organisation och framgångar internationellt.

Litauen och Lettland har alltid varit före oss trots att även dom är pytte nationer i folkmängd och välstånd.

På det Finska Basketförbundets hemsida kan man läsa detta (google översättning)

Domaraktiviteten har varit på uppgång de senaste åren och antalet aktiva domare har vuxit till en rekordnivå. Vi tar ett nytt steg i domararbetet på väg mot vårt mål att ta det finländska domararbetet till en världsklass, bland de bästa länderna i Europa. (Även här är dom bättre än SWE)

Som ett led i detta mål söker vi nu en professionell domare.

Vi söker en professionell domare till domarverksamheten för att ansvara för domarverksamheten. Den blivande professionella domaren tar med extra händer till utvecklingsarbetet av domararbetet och arbetar i nära samarbete med huvuddomaren och toppdomartränaren.

Delmålet och uppgiften är professionaliseringen av domararbetet i våra högsta ligor, samt utveckling och samordning av utbildningar som krävs för huvudmålet för att utöka och vässa det finländska domarskapet.

Jag vet att Poria Goniband har arbetat med domarfrågor på halvtid för Svenska Basketboll förbundet under det senaste året men frågan är vad han har sysslat med. Jag har inte sett någon skillnad i domarnas sätt att döma i SBL.

Det skulle vara intressant med en rapport som man inte behöver leta efter på SBBF´s hemsida om hans arbete.

Finlands Basketbollförbunds hemsida är tydlig. Inriktningen är i första hand på landslagen, basketligorna och på utbildningen. Breddverksamheten har nödvändigt & aktuellt utrymme.

Sidan är så lätt att läsa så jag besöker den flera gånger i veckan.

Man rapporterar regelbundet om finska spelare och coachers framgångar i utlandet. Det visar att man ”bryr sig om sina spelare”. Rapporter från Korisliga på herr och damsidan samt nu under sommaren från 3X3.

Dagens nyhet är att Finland Förbundskapten Lasse Tuovi, 37 år blir ny headcoach för Yokohama B-Corsairs i den Japanska Basketligan. Uppdraget är tydligt nämligen att vinna och lyfta leget till slutspel nästa säsong.

Dom finska coacherna stormar fram i Europa och även ute i övriga världen. Våra svenska coacher står kvar på utsikts balkongen och ser planen lyfta.

Jag är sällan inne på SBBF hemsidan eftersom den är så rörig och sällan uppdateras. Skärpning.

Godmiddag

Oliver Gehrke till Södertälje. Kanske logiskt med tanke på att SBBK bygger nytt och ungt och Gehrke, 24 år är ju fortfarande ung men ändå rätt erfaren. En bra värvning om han bara får vara skadefri. Rehab efter tre (3) korsbandoperationer förtjänar mycket tur. Vi håller tummarna.

Jag är lite fundersam över SBBK´s satsning på Chuck med tanke på att dom enligt uttalande skall bygga på ungt och nytt. Han är nog utan tvekan en bra tränare men frågan är om ”en drillare” är rätt man för ett ungt talanglag.

Den intressanta frågan just nu när det gäller Södertälje är om Palmblad och Radoslajevic m fl rutinerade herrar fortsätter. Jag tvivlar på att SBBK nöjer sig med ett mellanår i tabellens nedre regioner med Chuck som härförare.

Klara för Uppsala är Delryd, Friberg, Larsson och Jädersten vilket innebär att man har en stabil svensk grund men frågan är vad som kommer härnäst. Ryktet säger Gaddefors från Södertälje ? Han kan väl iaf inte spela på ett Zennström stipendium.

Klara Lundqvist till Girona som blev 4:a i den spanska grundserien men utslagen i semi av Avenida. Hon fick säkert bästa rekommendationer av sin spanske coach som kom från just Girona. Kanske är han tillbaka för man var inte så nöjda med Laura Antoja som var head coach i år.

Girona spelar snabb basket så det bör passa Lundqvist bra bara hon kan undvika att bli blockad nära korgen för i Spanien blir det inte lika många layups. Notera att även Regan Magarity spelar i Girona

Även Lollo Halvarsson hamnade i högsta ligan i Spanien. ID Euskotren blev 7:a i serien och utslagen i kvarten med 2 – 0 av Valencia. Kul att dom båda får spela på högsta nivå för landslaget kommer att behöva dem i toppform snart.

Intet nytt på BSKT fronten vad jag vet. Jag har försökt att luska fram lite het info men det är hermetiskt tillslutet. Har hört att man har haft besök av spelare från Östersund, Tureberg, Fryshuset.

Tippar att Eriksson-Hansson, Yemane, Lundmark och Lindblom blir kvar. Med fyra hyfsade jänkare räcker det en bra bit iaf.

Pratade med en basketkunnig som var i Södertälje och tittade på veckans läger. Han tyckte att Lundmark och Lindblom hade gjort bra ifrån sig. Jag vet att dom är motiverade killar som tränar mycket själva så det var bra att dom fick chansen att delta.

BC Luleå presenterade idag Brandon Johns JR, 203 cm. ”Bästa forward i ligan” är ord som jag hittar i lokalmedia. Jag säger bara – månne det. Jag har inte glömt floppen Matthews från i fjol. Han var bara bra en gång och det var mot BSKT när han satta 27. Med Mucius hade BC Luleå spelat final.

På SBBF´s hemsida skriver man om Vision och Värdegrund och det är väl bra, men man använder en bild med Udominate/A3. Kanske inte så lyckat med tanke på att den VISIONEN inte höll särskilt länge.

Efter 10 år var allt över. Guldet 2019 är glömt. Var finns förresten pokalen ? Jag är fortfarande riktigt besviken på det egennyttiga projektet som innebar att dambasketen 2022 fick börja om från ruta ett igen. Tar det åtta år igen att komma tillbaka till SBL ? Vill man överhuvudtaget tillbaka ?

Godmiddag

Av Tapio Joulamo

Den olympiska turneringen i Paris börjar närma sig. Damernas OS spelas 28 juli till 9 augusti med tolv deltagande länder, bland dem fem från Europa: Belgien, Tyskland, Frankrike, Serbien och Spanien. Det var dock väldigt nära att vi hade fått se Ungern i stället för Spanien i turneringen. Det hela avgjordes i kvalets sista match, då de båda lagen möttes. Ungern ledde med 14 poäng inför sista perioden, men fick sedan stora darren och en smula orutin smög sig nog också in. Det meriterade och rutinerade spanska laget kunde därmed vända på steken och till slut vinna med 73–72.

Det europeiska utropstecknet är förstås Tyskland, vars vara eller inte vara på den här nivån hänger på två spelare, Satou Sabally och Nyara Sabally. När båda systrarna, som med framgång spelar i WNBA, bestämde sig för att efter flera års bortavaro, ställa upp för landslaget i EM, blev det en sjätteplats i mästerskapet, och en OS-kvalplats på köpet. I kvalturneringen gick det strålande. Tyskland förlorade mot Australien, men slog såväl Brasilien som Serbien.

Systrarna Saballys närvaro och betydelse på planen var helt avgörande för laget, men Tysklands topscorer i kvalturneringen blev Leonie Fiebich, som snittade 18 poäng. För det är ju så att tyskorna, vid sidan av systrarna Sabally, har flera vassa kort, som spelar i starka europeiska klubbar. Förutom Fiebich finns sådana som Marie Gülich, Luisa Geiselsoder och Svenja Brunckhorst.

Lagen i OS är indelade i tre grupper med fyra lag. Från gruppspelet går ettorna och tvåorna samt de två bästa treorna går till kvartsfinal. Det blir sedan lottning för att fastställa vem som skall möta vem i kvartarna. Utifrån resultaten i gruppspelet rankas lagen och placeras i fyra potter. Ettan och tvåan i rankingen lottas mot antingen sjuan eller åttan, trean och fyran lottas mot femman och sexan. Grupperna ser ut så här:

A: Serbien, Spanien, Kina och Puerto Rico
B: Kanada, Nigeria, Australien och Frankrike
C: Tyskland, USA, Belgien och Japan

Bara hälften av de tolv lagen har ännu offentliggjort sina bruttotrupper. För många har det allra intressantaste varit hur storfavoriten USA skulle komma att formera sitt lag. Efter en vecka av spekulationer, diskussioner och mediauppgifter om uttagningen, kom häromdagen beskedet. USA har namngett sin trupp på tolv spelare.

Den amerikanska uttagningen görs inte av coacherna, utan av en uttagningskommitté bestående av sex personer. I kommittén ingår bland annat Dawn Staley, coach i South Carolina och tidigare landslagscoach, och den förra elitspelaren Seimone Augustus. Kommittén har förklarat att deras ansvar är att ”ta ut det bästa möjliga laget, inte att försöka höja tittarsiffrorna”. Anledningen till uttalandet är att rookiestjärnen Caitlin Clark har lämnats utanför OS-laget, och den saken har fått högljudd kritik, för att kommittén fegat ur och inte ens vågat satsa på någon spelare under 26 år. Och dessutom, när man inte ger Caitlin Clark chansen missar man ett ypperligt tillfälle att ytterligare popularisera den kvinnliga basketen.

 Och visst finns det en poäng med det, för fenomenet Clark har ju blivit uppmärksammat i hela världen och hon har visat sig ha en förmåga att skapa intresse som ingen annan före henne. Hade hennes deltagande i OS-laget bara skapat halva den hausse som hennes intåg i WNBA gjort, så skulle det varit nog. Dessutom skulle Clark inte ha blivit unik genom att väljas till landslaget som WNBA-rookie, för så har skett tidigare med bland annat Candace Parker, Diana Taurasi och Breanna Stewart.

I stället för att satsa på någon ung/yngre har kommittén valt att ta ut 42-åriga Diana Taurasi, som nu kan bärga sitt sjätte raka OS-guld. Uttagna är också veteranerna Brittney Griner och Chelsea Gray. De båda senare kommer till spel i OS efter långa skadeuppehåll. Griner har t e x bara spelat ett par matcher den här WNBA-säsongen, Gray inte någon.

Den amerikanska OS-uttagningen väcker alltid känslor, vilket inte är så konstigt. Konkurrensen är ju mördande och alla som blir uttagna är ju i princip garanterade ett OS-guld. Högst troligt är det t o m så att om USA tilläts spela med två lag så skulle de mötas i finalen. Men nu är laget uttaget och många spelare av högsta världsklass helt enkelt få finna sig i att stanna hemma, inte bara Caitlin Clark utan även sådana som Arike Ogunbowale, Nneka Ogwumike, Skylar Diggins-Smith, Kelsey Mitchell, med flera. Den unga Clark tycks dock ta det hela med ro: ”Landslaget är det svåraste laget som finns att ta sig in i, och jag hoppas att min dag kommer”. Och det får man säga är en bra inställning.

Om OS-turneringen i Paris 2024 får vi anledning att återkomma till.

Av Jonte Karlsson

Det kanske känns så för oss i Sverige men det stämmer verkligen inte om vi kikar på hur basketvärlden ser ut. Vi har NBA finaler som pågår, många som förbereder sig för både OS kval och OS i Paris samt att en del länder fortfarande spelar sina finalserier. Men hur är läget här hemma i Svedala efter avslutad säsong?

Jag passade på att besöka Täljehallen i Södertälje där SBL (tillsammans med Superettan) för första gången arrangerar sitt Summercamp för spelare som har framtiden för sig. Syftet med lägret är att förlänga spelarkarriärer och få fram fler svenska elitspelare. Campen riktar sig till de som inte är med i ungdomslandslagen samt de spelare i SBL som inte har mycket speltid, samt givetvis då även spelare från Superettan. Ett fint och ambitiöst initiativ av arrangörerna.

För mig blev det spännande då jag inte hade sett många av spelarna tidigare. Lite förvånande var det också att en del spelare tackat nej till det här då de två lagen tränas och coachas av meriterade coacher som Henrik Sonko (Borås), Tom Stansfield (Högsbo), Panagiottis Nikolaidis (Alvik) och Åke Bärlin (Fryshuset). De drillas på dagarna samt spelar matcher mot varandra på kvällarna samtidigt som de bor bra på hotell och äter bra mat under sin vistelse. Verkligen en möjlighet för alla att få känna sig som värdiga elitspelare under några dagar, dessutom utan någon kostnad.
De spelare som tackat nej har verkligen tagit ett dåligt beslut, säkert påverkade av någon suspekt agent som ger dåliga råd om något annat, men de har sig själva att skylla.

Mina förväntningar var blygsamma men som så många gånger förr blev jag positivt överraskad. Bra arrangemang, lite publik (för lite med tanke på vad vi bjöds på) och en jämn match ”som gick hela vägen in i kaklet”. Dessutom en hel del spelare som jag tyckte var riktigt bra och framför allt intressanta för kommande SBL. Jag fokuserade på de längre spelarna och blev återigen (har skrivit om detta förut) glad över vilket råmaterial vi har i svensk basket. Något som pessimisterna och gnällskallarna på sociala medier helt missat. De vet oftast bäst och jämför allt med de bästa spelarna i världen och då är ju alla dåliga och det känns som om det är den enklaste vägen att vara ”expert” nuförtiden. För vem kan argumentera om alla skall jämföras med hur Luka Doncic var som 17-åring?

För mig handlar det mer om hur vi själva skall ta vara på det som vi har utan att känna att alla skall bli, och jämföras, med världsstjärnor. Det finns potential och frågan bör istället ställas om vi har coacher som kan ta hand om det som finns samt vara villiga att jobba med de här spelarna. Personligen blev jag förvånad över hur få SBL coacher som var på plats (bara en faktiskt förutom de som coachade) och som visade sig villiga av att se vad som erbjuds gratis i vårt land.
Men det är såklart lättare att prata om att det inte finns pengar (som någon annan alltid skall fixa) i stället för att själv försöka arbeta maximalt med vad som erbjuds. Någon på läktaren sade till mig ” Det händer bra saker när alla kämpar och försöker” vilket är en riktigt understatement men som få lever efter i vårt land.

Fanns det några bra spelare då? Ingen Jokic eller Doncic givetvis men några stycken som jag fastnade för och som jag med bestämdhet menar borde spela i SBL och kunna utvecklas där. Jag vill inte efter en match namnge någon speciell och höja dom till skyarna. I den branschen finns det många andra som är bättre än mig…Men jag dryftar mig ändå till att säga att påstå att ett lag av åtta av de här svenskarna och sen lägga till fyra budgetamerikaner skulle göra det till en produkt värd att titta på. De skulle säkert också klara sig hyfsat i SBL. Jag fastnade speciellt för två av spelarna, som båda fanns i Superettan förra året och var över två meter, som imponerade med vad de hade med sig för fysiskt paket. Men även hur de spelade och presterade och är inte de här två med i SBL nästa år blir jag förvånad. Det fanns fler bra spelare men som sagts tidigare så fokuserade jag på de längre pjäserna.

Och på tal om coacher och coaching, lyssna gärna på Henrik Johanssons podd ”Time Out” som är en del i podden Bänkvärmarna där han intervjuar svenska coacher och får dem att prata om sina tankar gällande viktiga ämnen. Mästarcoachen Mikko Riipinen samt Adnan Chuk är två av de gäster som varit intressanta. Jag vet även att det blir en damcoach som nästa gäst och att det finns tankar om en internationell väldigt meriterad gäst som tackat ja till medverkan. Något för er basketintresserade att lyssna på i hängmattan i sommar. Om det nu blir någon sol i år….

När det gäller SBL-lagen och deras lagbyggen så händer det inte så jättemycket mer än att Köping tagit för sig och gjort en svensk satsning som jag tycker verkar intressant. Kan bli en överraskning denna säsong kan jag tro? Annars pratas det mest i kulisserna om vad som händer med ”storlagen” Jämtland, Södertälje samt Luleå som av olika anledningar verkar ha hamnat i ett sämre läge än tidigare. Mer om det får vi återkomma med längre fram.

Och till sist vill jag passa på att tacka för alla fina ord som vi från Expressens sändningar har fått från er som har kikat på årets matcher. Det värmer och vi ser med glädje fram mot nästa säsong som förhoppningsvis kan göra att basketen lyfter ytterligare medialt. För att den gjort så finns det siffror på, i alla fall när det gäller tittare, men det får ansvariga bestämma hur de vill kommunicera.

När det gäller sändningarna nästa säsong så finns det även några idéer om hur vi kan både förbättra samt ta lite nya initiativ så att produkten blir ännu mer intressant, och det får vi återkomma till.

Nick Rajacic rasar i den senaste hörnan över att man inte skriver och pratar om att Pelle Larsson och Bobi Klintman som ”är på väg till NBA”.

Artikeln i DN var väldigt överraskande men bra så klart.

Trots att Nick har bott i Sverige i 25 år så har han fortfarande inte helt förstått och lärt känna den svenska kulturen och arbetssättet. Man måste leverera innan det blir rubriker. Jantelagen ligger tungt över vårt avlånga land.

Jerebko & Taylor är ganska okända namn i Sverige utanför basketsfären trots det dom har åstadkommit.

Båda (Jerebko & Taylor) borde kliva in som huvudsponsorer av svensk basket med målsättning att inom tio (10) år spela om medaljer i EM. Dom borde inse att det är vägen till erkännande. Utan svensk basket hade dom inte varit mångmiljonärer.

Om Klintman & Larsson får kontrakt i NBA då kommer dom att få ett litet erkännande, men sportredaktionerna skiter fortfarande i basket och så kommer det att vara länge till.

Om landslagen lyckas ta en medalj på EM någon gång i framtiden och dessutom upprepa det då kommer kanske erkännandet men knappast.

Volleybollens sanslösa framgångar en gång i tiden glömdes bort snabbt.

Isabell Haak som är en av de fem bästa volleybollspelarna i världen är näst intill okänd i Sverige men en världsstjärna utomlands som tjänar miljoner redan nu.

SBBF & SBL & klubbarna borde sätta sig ner och tänka till vad man skall hitta på för att få basketen att bli erkänd.

Kortare, intensivare och professionellare 6 månaders säsong (nov – april) tror jag är ett steg liksom mycket seriösare träning från tidig ålder, men det strider mot den ”svenska modellen”. Vilken är den förresten.

Den upphaussade Caitlin Clark verkar hamna utanför USA´s OS trupp. I N.Y Times snappade jag upp att det mesta tyder på att nio (9) veteraner tar plats i truppen som kommer att se ut så här: 

 A’ja Wilson, Breanna Stewart, Diana Taurasi, Brittney Griner, Alyssa Thomas, Napheesa Collier, Jewell Loyd, Kelsey Plum, Jackie Young, Sabrina Ionescu, Chelsea Gray och Kahleah Copper.

Taurasi gör sitt 6:e OS som 42 åring. Brionna Jones och Caitlin Clark anses vara de första reserverna om ngn skulle få förhinder.

USA har vunnit alla OS sedan 1996 och räknar givetvis med en ny guldmedalj. Jag har svårt att se att någon skall kunna matcha dem även om Frankrike kommer att ha ett riktigt bra lag och spelar på hemmaplan.

Bologna utjämnade finalserien mot Milano i Italien till 1 – 1 efter 72 – 64 vinst i match #2. 3 vinster krävs.

Monaco vann i Frankrike med 59 – 88 mot Paris och har nu 2 – 1 i vinster. 3 vinster krävs.

Modigt av Arvidsson att testa spela i Holland/Belgien. Det är helt rätt att våga testa vingarna. Han är ganska rutinerad och inte är alltför sliten och skadebenägen. Vi får hoppas att det går bättre för honom än det gick för Terins som valde att komma hem snabbt igen.

www.basket.fi  är en hemsida som ni alla borde besöka och jämföra den med den vi har i Sverige.

Godmiddag

Röda Stjärnan, Belgrad vann match nummer ett mot Partizan, Belgrad i den serbiska ligan. När det var dags för match 2 blev det riktigt jobbigt.

Publiken hånade om vartannat både coacher och spelare men matchen fortsatte till det att publiken började håna Röda Stjärnans ägare och hans fru.

Domarna avbröt matchen och skickade lagen till omklädningsrummet.

Efter en tid hade man tömt läktarna från de galna fansen och tänkte återuppta matchen men, Partizan hade skickat hem sina spelare så Röda Stjärnan dömdes som vinnare på wo 20-0 och vann pga det mästerskapet. Även dom spelar bäst av 3.

Partizans ledning kritiserar nu domarna för deras agerande och menar bl a att man inte avbröt matchen trots att publiken hånade spelare och coacher.

Jag blir inte förvånad om styrelsen för Euroleague utesluter Partizan och Röda Stjärnan från nästa års Euroleague. Det är mer än galet på läktaren under deras matcher. Motståndarna är livrädda.

I Spanien blev det succé och vinst för Murcia och plats i finalen mot Real Madrid.

Håkansson lär nog få tillbringa en hel del tid på bänken för inte kan väl han matcha Reals Campazzo och övriga stjärn guards ?

Murcia börjar hemma och även dom spelar bäst av 3 nämligen 8, 10 och 12:e.

I Italien tog Armani Milano hem den första finalen på bortaplan med 75 – 86 efter OT mot Virtus Bologna. Coach Ettore Messina var väldigt nöjd med den vinsten med tanke på en svag säsong i Euroleague. Dom spelar bäst av 5 i Italien med nästa den 8:e och 3:e den 11:e.

I Tyskland är det Bayern München mot Alba Berlin i finalen som spelas 8, 10 och 12:e alltså bäst av 3.

Bonn och Ludvigsburg som var framgångsrika i Champions League blev utslagna i kvartsfinalen. Då förstår du att det är hög nivå på Bundesliga.

Boris Balibreas nya lag MKS Dabrowa Gorniza åkte ut  med 3 – 1 i kvartsfinalen i Polen så det blir till att ta nya tag inför år 2.

Jag tippar att det blir samma utveckling i Polen, med minst semifinal nästa år. Han är en byggande coach som behöver tid och tålamod från klubb för att nå framgång.

Enligt artiklar i NT.se och OP.se är Pierre Hampton på väg bort. Många tror att han hamnar i Norrköping. Jag tippar på ett tvåårs kontrakt i BC Luleå. 

Oliver Gehrke lämnar BC Luleå och förhandlar nu med någon SBL klubb.

Med tanke på hans skadehistorik så är det nog inte så lätt att hitta en ny klubb som ”vågar satsa på honom”.

Jag hoppas att det är BSKT som han pratar med för om han håller sig frisk då är han en riktigt bra spelare. Jag tycker att han såg bättre ut än någonsin innan skadan.

Trots skadehistoriken så är han värd en rejäl chans igen i SBL. I BSKT skulle han vara aktuell starter i varje match och dessutom en stark informell ledare.

Godmiddag

Av Tapio Joulamo

Spelarna i NBA är de bäst betalda idrottarna i världen, med formel 1-förarna och baseballspelarna på andra respektive tredje plats. Man kan fråga sig hur basketspelarna kan vara så välbetalda, och svaret är kort och gott att det finns ekonomi för det. Systemet fungerar helt enkelt. Ligan är välmående, publiken strömmar till, ägarna är nöjda och spelarna likaså. Av motsatta skäl är spelarna i WNBA förhållandevis underbetalda. Medan förstavalet i NBA-draften får en årslön på över 10 miljoner dollar, tjänar nykomlingarna i WNBA bara dryga 70 000 första säsongen och maxlönenen i ligan ligger på runt 250 000. Mer än så går inte att betala i WNBA med rådande förutsättningar och då betalar man inte mer.

Det slutna system som råder i de amerikanska lagidrotterna är speciellt i jämförelse med övriga världen, men har visat sig långsiktigt hållbart, både sportsligt och ekonomiskt. Att lagen t e x väljer (draftar) nya spelare från college i omvänd ordning, d v s de sämsta lagen, de som inte gick till slutspel, först och övriga lag därefter, är ju tänkt att vara sportsligt utjämnande, och är det också. Med den ordningen blir det inte det köpslående efter spelarna som vi vant oss vid på t e x vår kontinent. Vårt system gör ju att de bästa och rikaste klubbarna alltid lägger beslag på de bästa spelarna. Det är därför som det ser ut som det gör i många lagidrotter i Europa, d v s att samma klubbar dominerar år ut och år in. Så går det inte att göra i USA och det är ju ganska fiffigt och intresseskapande.

En viktig faktor för att hålla kontroll på ekonomin i de amerikanska ligorna är att spelarlönerna hålls under kontroll. Det skiljer lite mellan NBA och WNBA, men t e x rookielönerna i båda ligorna är spikade. I NBA får förstavalet mest betalt och sedan sjunkande i draftordningen, medan WNBA har samma lön för alla rookies. WNBA har också maxlöner för spelarna, men inte NBA. I båda ligorna finns framför allt en så kallad ”salary cap” Den fungerar lite olika, men i princip är det den totala summa som ett lag får lägga ut på sin spelartrupp per säsong. NBA har en mjuk cap, som innebär att lagen kan spendera mer än sin ”salary cap”, men måste räkna med konsekvenser om man gör det, t e x att betala en ”skatt” som sedan fördelas mellan de övriga lagen. Ju mer man går över sin ”salary cap”, desto mer skatt måste man betala. Det kan handla om flera dollar i skatt för varje dollar som man överstiger gränsen.

” Salary capen” i WNBA är däremot hård, alltså ett absolut tak för spelarkostnaderna. Upplägget med ”salary cap” gör att klubbarnas kostnadssida hålls i herrans tukt och förmaning, men bidrar också till att utjämna kvaliteten i spelartrupperna, eftersom ursprungstanken är att lagen skall lägga i stort sett samma summa på lönerna.

Det amerikanska systemet är naturligtvis inte perfekt och det kan gå åt pipsvängen rent ekonomiskt för amerikanska ligalag, men det slutar oftast med att klubben säljs och inte sällan flyttar till en annan stad. Men sådant som man kan se på vår kontinent, att klubbarna lever rejält över sina tillgångar och rent sportsligt kan gå upp som en sol och ned som en pannkaka, förekommer knappast i USA. I Europa har vi flera gånger sett hur klubbar uppnått stora framgångar i perioder då det funnits välvilliga mecenater eller sponsorer och sedan imploderat när välgörarna dragit sig ur.

Ett aktuellt exempel är det brittiska laget London Lions, som gjorde en storsatsning på damsidan inför den gångna säsongen. Stora sponsorslantar pumpades in, kvalificerade spelare köptes och det gav resultat. London gjorde rent hus i brittiska ligan och cuperna, och lyckades dessutom vinna Eurocup, för övrigt den första brittiska vinsten någonsin i en europeisk klubblagsturnering. Nu ser det dock ut som om London kommer att falla ihop som ett korthus. Tunga sponsorer har dragit sig ur och några alternativa intäkter att falla tillbaka på finns inte. Därmed är storsatsningen över. Klubben kan inte längre betala de bärande spelarna det som de vill ha, och sådana som Karlie Samuelson, Holly Winterburn och Abby Meyers har redan gjort klart med utländska klubbar. Kanske kan London ändå skrapa ihop tillräckligt med resurser och spelare för att klara sig bra på hemmaplan, men den internationella satsningen är ett minne blott.

Vår del av världen är inte som USA, och kanske varken kan eller bör fungera på samma sätt, eftersom förutsättningarna är helt annorlunda. Men det finns lärdomar att dra av det amerikanska systemet och den främsta är att hålla klubbarna i stramare tyglar, framför allt att från centralt håll kontrollera och sätta begränsningar på klubbarnas kostnadssidor. Helt enkelt att rätta mun efter matsäcken, så att så många av klubbarna som möjligt blir ekonomiskt uthålliga och att man i möjligaste mån slipper dagsländorna, som dyker upp som en virvelvind och sedan försvinner lika fort som de kom. Begränsar man klubbarnas möjligheter att spendera över sina tillgångar på spelarlöner, så kommer det dock obevekligt att påverka de sportsliga framgångarna. Man kan kanske inte köpa in den där spelaren som gör att man vinner fler matcher än man förlorar i serien. Men det är något man får acceptera för att i gengäld uppnå långsiktig uthållighet.

Det skall sägas att det naturligtvis vidtas åtgärder på olika håll i den här riktningen. Systemet med elitlicenser är ett sådant, där man från förbundshåll kontrollerar klubbarnas ekonomi, organisation och administration innan man godkänner dem. Det systemet finns ju i de stora lagidrotterna i Sverige, inkluderat basketen. Intressantare vore dock att gå längre än så. Jag hörde t e x talas om att man i Frankrike satte en övre gräns på klubbarnas utgifter för spelarlöner, i förhållande till de förväntade intäkterna. Spelarkostnaderna fick bara vara en viss procent av klubbarnas omsättning. Det gjorde att de ”rikaste” klubbarna visserligen kunde spendera mer än de ”fattiga” i reella tal, men det var ändå ett sätt att kontrollera och begränsa klubbarnas kostnader. En europeisk variant av ”salary cap”, skulle man kunna säga. Möjligen något för Sverige att ta efter.

Vår finalserie tog slut för snart 2 månader sedan och grundserien för snart 3 månader sedan.

I Italien spelas finalen mellan Virtus Bologna och Milano med start imorgon torsdag i bäst av 3.

Även i Turkiet start imorgon mellan Fenerbache och Anadoulo Efes även den i bäst av 3.

I Spanien blir det Real Madrid mot Unicaja – tror jag i bäst av fem matcher. Jätteskräll om Murcia slår ut Unicaja.

I Grekland blev det inte oväntat Panathinaikos mot Olympiakos med start ikväll i bäst av 3 matcher.

I Frankrike har Monaco vunnit final 1 mot Paris. Match 2 imorgon och man spelar i bäst av 3.

Alla fattar att anledningen till att vi i Sverige spelar bäst av sju (7) i Sverige i semifinaler och finaler är för att gynna restaurangklubbarnas business.

Jag har en viss mättnadskänsla efter bäst av 7 i Sverige och Final Four i Euroleague och behöver återhämta mig lite inför kommande OS kval matcher.

Det är bra att de flesta inte sänder livestream från matcherna annars skulle det nog bli lite för mycket av det goda.

Friidrott är min stora favoritsporter efter basket och EM startar på fredag så det lär bli mycket SVT för ovanlighetens skull. Tyvärr så är flera av Sveriges bästa inte med pga skador.

Noterar att Anton Lindqvist som har spelat i Umeå de senaste fyra säsongerna går till Nässjö.

Jag tror inte att BSKT gav honom något nytt förslag och det kan jag förstå för jag tycker att han har stått still i utvecklingen de senaste året. Hoppas att det går bättre i Nässjö kommande år.

För ett tag sedan hade jag Gustav Hansson på besök på vår HU17 träning. Han visade en del  ”Gustav specialare” och pojkarna i laget sög åt sig.

I morgon torsdag kommer Alex Yemane med många års erfarenhet i SBL och bidrar med lite inspiration.

Basketen tränar i andra lokaler under 3 veckor eftersom Umeå Energi Arena genomgår en makeover. Även möblerna i foajén har bytts ut. Kul med en uppfräshning.

Golvet har nu slipats klart. Nu blir det målning av linjer och nytt lack. Utseendet blir detsamma som tidigare.

Ljudanläggningen som har hängt med sedan slutet på 80-talet byttes ut under förra veckan. Hoppas att den nya håller måttet så att man inte behöver vrida på så förbålt högt under matcherna för att nå ut med musik och speaker.

Synd att man inte sänkte ner sekretariatet för det är tyvärr ett feltänk från början. Det har hamnat alldeles för högt upp när man byggde om.

Sekretariatet skymmer ju sikten av helplan för minst 50-60 som sitter längst ner nära lagen så köp inte de platserna i förköp.

Godmiddag

Spelordningen i 24-25 års SBL med 3 matcher mot varann plus 3 utjämningsmatcher för att komma upp i 30 matcher tycker jag är så trist.

Det blir återigen 75% matcher som 4-5 lag inte kommer att kunna vinna. Det är en negativt för fans & publik. Gör något. Försök att skapa jämnare matcher.

En vanlig dubbelserie med 2 matcher mot varje lag hade kunnat följas av en kvalificerings serie för de fem bästa och en för lag 6 – 10.

I slutspelsserierna hade man återigen spelat 2 ggr till mot varann. Spännande skulle det kunna bli om vilka lag som tar sig till slutspelet från den nedre halvan. Tre platser att spela om om åtta lag verkligen ”måste till slutspel”.

Genomförandet av det SM serien skulle kunna läggas upp på flera olika sätt särskilt en säsong där inget lag kommer att flyttas ner.

Jag skulle föredra bäst av 2 i  kvarts och semi och bäst av 3 i finalen. Smaka på den du.

Något måste göras. Kör inte på i samma gamla spår. Tyvärr så är det väl redan för sent.

Jag har svårt att förstå hur de tänker. 27 + 3 utjämningsmatcher innan SBL går över till 14 lag ? Känns som Kalle Anka & Co igen. 

Jag har förresten sett den preliminära spelordningen. BSKT har t ex en månad utan hemmamatch mellan den 28/2 och 25/3. Det är ju osportsligt.

Blir det en superskräll i Spanien ?

Det är ingen skräll att Real slog ut Barcelona med 3 – 0 i semifinalen men…….

Murcia har 2 – 1 i matcher mot Unicaja. En finalplats vore oväntad för många.

Murcia är ett lag med samma budget procentuellt sett som BSKT har i förhållande till Norrköping. Även Unicaja har betydligt mindre budget än Real så klart och det är inte över än. Jag tippar att dom vänder och går till final.

Austarliens damlag till OS kvalet innehåller återigen Lauren Jackson 42 år. Det är väl mäktigt. Hon var bästa poängplockare med 18p mot Kina härom kvällen. Det som också är mäktigt att 8 av 10 coacher och ledare är kvinnor. Självklart head coachen. I stort sett i alla lag från Europa är det omvänt 8 män och 2 kvinnor.

Giannis Antetokounmpo kommer att spela med Grekland i OS kvalet 2 – 7 juli på hemmaplan. Luca Doncic spelar med Slovenien i samma kvalgrupp. Snacka om heta matcher både när det gäller kvalitet och temperatur.

Godmiddag

Av Tapio Joulamo

Jag läste att Luleåcoachen Robin Sandberg i en intervju med Peter Lindvall ondgjorde sig över att lagen i SBL Dam agerar och tänker allt för kortsiktigt när det gäller att utveckla svenska spelare. Det är en sak som är lätt att säga, svårare att göra något åt. Många klubbar gör onekligen sitt bästa för att fostra spelare, men det är inte så lätt att vara långsiktig när talangerna sedan drar som avlöningar från landet, i första hand till college och sedan till spel utomlands. Den svenska ligan har inte så mycket att konkurrera med. Det finns inte resurser, i synnerhet inte ekonomiska, som räcker till för att behålla de spelare som finns kvar, för de måste ju tänka på sin framtida försörjning. Spelarna har inte råd att traggla i stort sett gratis i en liga som den svenska och nödgas naturligtvis prioritera sina civila karriärer. Att ligalagen i allmänhet står och faller med de importer de lyckas rekrytera de enskilda säsongerna är därför inte så märkligt.

De svenska ligaklubbarna är inte unika i det här avseendet. Likadant ser det ut i många andra europeiska ligor. Det är naturligtvis synd att spelarna inte kan/vill/har råd att fortsätta spela längre upp i åldrarna, för många internationella spelare har ju visat att det går att vara framgångsrik under lång tid. Man kan bara spekulera i hur den svenska ligan hade sett ut om merparten av spelaren hade kunnat fortsätta en bit över 30-årsåldern. Det är som bekant ingen ålder för en basketspelare. Diana Taurasi, som fyller 42 i år, sliter t e x oförtrutet på i WNBA. Hon upplever just nu en ny vår och kommer med största säkerhet med i det amerikanska OS-laget, då hon kan plocka hem sitt sjätte raka guld. Ett annat exempel är finskan Taru Tuukkanen, som i år, 47 år gammal, var med och spelade hem det finska ligaguldet till ToPo, och dessutom blev utsedd till finalernas MVP. Tuukkanen har för övrigt meddelat att hon fortsätter över nästa säsong i ToPo.

Sedan en tid är det klart att WNBA kommer att utökas, den första expansionen sedan 2008. Lag 13 in i ligan blir Golden State Valkyries som kommer in nästa år. 2026 är det sedan dags för det första laget utanför USA, då Toronto gör entré. Exakt hur de nya lagen kommer att få drafta sina spelare är inte riktigt klart. Det kommer att spikas av WNBA-ledningen tillsammans med spelarfacket. Brukligt är att nykomlingarna får ”plocka” spelare från de andra lagen. Senaste gången en nykomlingsdraft skedde i WNBA fick varje klubb skydda sex spelare från att väljas av de nya lagen. Förmodligen blir det något liknande när det är dags för Golden State och Toronto.

Utökningen av WNBA är efterlängtad på många håll. Med bara tolv lag och därmed 144 platser att tampas om blir det ju t e x så att många talangfulla spelare aldrig får möjligheten att spela på den högsta nivån. Samtidigt går det inte att ”rusa i väg” med en utökning eftersom den ekonomiska situationen är så pass svag. Att öka intresset för den kvinnliga basketen och att få in mer pengar i systemet är de högst prioriterade frågorna för WNBA-organisationen och lagen. Och mycket pekar på att man sakta men säkert är på väg att stärka positionerna.

Starten på årets WNBA beskrivs som ”meteorisk” avseende publikintresse. Tittarsiffrorna har ökat med 226 %, publiken på arenorna med 14% och antalet nedladdningar av ligans olika appar med 146%. Indianas första match den här säsongen sågs av 2,1 miljoner, vilket är den högsta noteringen på 23 år. En match år 2001 sågs av 2,5 miljoner, men den gången tv-sändes matchen, vilket inte var fallet den här gången.

Det finns flera anledningar till det ökade intresset. En är den starka rookieklassen i WNBA den här säsongen, med Caitlin Clark i spetsen, men också med sådana som Cameron Brink, Rickea Jackson och Angel Reese. Men överlag ökar intresset för kvinnlig elitidrott. Det satsa mer och utbudet ökar, t e x har den professionella hockeyligan, PWHL, startat i år. Sammantaget väntas den kvinnliga professionella idrotten i Nordamerika omsätta 10 miljarder svenska kronor i år, vilket är en ökning med 300% jämfört med för 20 år sedan.

När lagen i WNBA har spelat 6–8 av de totalt 40 matcherna i grundserien är Connecticut lite överraskande det enda obesegrade laget med sina sex raka. Både Las Vegas och New York har förlorat två matcher i inledningen. Connecticut har varit ett topplag under flera år, med en bra kontinuitet i lagbygget. Toppspelarna DeWanna Bonner, Alyssa Thomas och Brionna Jones är den starka bas som laget står på. I långa loppet blir det ändå svårt för Connecticut att konkurrera om titeln med lag som Las Vegas och New York, som har ett helt annat djup i sina lag.

I toppkvartetten återfinns också Minnesota, med 5–2 i matcher. Intressant med Minnesota är att laget med störst andel utländska spelare, fem av tolv:  italienskan Zandalasini, ungerska Juhasz, fransyskan Epoupa, Sika Kone från Mali och kanadensiskan Bridget Carleton. Av dem är det dock bara Carleton som har en tung roll i laget, vid sidan av stjärnorna Kayla McBride, Napheesa Collier och Courtney Williams.

När Sverige i november skall möta Storbritannien i EM-kvalets andra fönster, kommer det brittiska laget att ha en ny coach. Sanjorskan Anna Montanana är den som fått ta över uppdraget efter Chema Buceta. Som spelare hade Montanana en framgångsrik karriär med bland annat 129 landskamper för Spanien och spel i WNBA. Efter spelarkarriären började hon coacha, 2015, och har gjort det på hög seniornivå i Spanien och med spanska ungdomslandslag. Montanana blev den första kvinnan att ingå i en coachstab i ACB-ligan, som assisterande i Fuenlabrada.

Sverige möter Storbritannien 10 november och då handlar det högst troligt om vem som skall vinna kvalgruppen. Sverige har en skör ledning när det gäller inbördes, efter den överraskande segern med 64–62 på bortaplan i den första kvalmatchen.

Mehryn Kraker till Luleå BBK tror jag innebär att Vesterberg blir kvar och några intressanta spelare ute i landet kanske vill haka på. Det luktar guld direkt.

Kraker är den spelare som jag gillat mest i SBL dam de senaste åren. Suverän spelare & ledare och med bra inställning och hög kapacitet. LBBK menar allvar igen.

Vem hakar på Luleå BBK?

Köping signar spelare efter spelare. Hugo Bergström är ett klipp som kanske kan närma sig Gustav Hansson kapacitet, men Gabo Loaiza vet nog att utan fyra (4) ganska bra jänkare blir det ingen dans på rosor nästa säsong heller.

Jag tippar vilt som vanligt och placerar Gustav Hansson i Jämtland, brorsan Daniel i Uppsala och kanske vill Gehrke ta igen många minuter i BSKT nu när föräldrarna flyttar hit. Kan Hampton vara på väg till Högsbo ? Gissa får man.

Den nya inkastregeln på bakplan är nu ett faktum. Det är en tillbaka gång till 60 och 70-talet. Jag har inget emot den för jag har haft den under en stor del av min spelar & tränargärning.

Inkasten gick snabbare och framförallt så blev det inget onödigt snack med domarna.

Olle Lunden säger på Instagram att regeln kommer att höja intensiteten under matcherna och det stämmer, men det kommer att bli många avblåsningar pga att coacher och spelare kommer att försöka utnyttja regeln på olika sätt.

Genom att springa och ”stjäla ett par meter” får man fördel. Domarna måste då blåsa av.

Försvarande lag kommer att vara snabba med att pressa inkastare men med armar och ben flygande över linjen då måste domarna blåsa av och då blir det ju T med ett straffkast som följd och bibehållen boll….eller….Det finns risk för en hel del problem.

Ändringen innebär att det blir än mer motiverat att slopa den tredje domaren som inte längre behöver röra i bollen vid inkast på bakre planhalvan – eller hur. 

Jag hoppas att SBL Awards kommande säsong har ett pris till ÅRETS SPELARE inte MVP och att dom som utser den spelaren är SBL lagens 10 lagkaptener och 10 head coacher. Det blir den mest hedervärda utnämningen redan kommande säsong.

Ett fair play pris till det lag inklusive spelare & coach som snackar minst skit och klagar minst av alla på domarna skulle sitta bra. De 10-12 mest aktiva domarna borde få lägga sin röst i den omröstningen.

Jag tycker att det är på tiden att klubbarna får lämna omdöme gällande alla domare i SBL. Det är faktisk klubbarna och inte SBBF, som skickar in domarnas löneuppgifter och är deras arbetsgivare.

Det behöver inte vara ett offentligt omdöme men definitivt viktig för de som nominerar domarna.

Godmiddag

”Less på det kortsiktiga tänket inom svensk dambasket” lär Robin Sandberg ha sagt enligt NSD.

Har han verkligen har sagt det för det rimmar illa med LBBK´s eget agerande. Han borde veta att LBBK liksom Plannja i alla tider har värvat de spelare man har behövt i sin roster.

Kanske har Sandberg inte riktigt koll för han är ju fortfarande så ung.

Jag tänker inte börja rabbla upp alla svenska och suveräna utländska spelare som har värvats under de senaste 25 åren men tänk efter ni som läser detta. Hur många guld hade det blivit utan Barthold ?

Det är nog inte många i Luleå som kommer ihåg Nyree Roberts, 198 cm som man värvade från Houston Comets i WNBA 98/99 för att ta laget upp i Elitserien. Hon var i princip ostoppbar och dom gick så klart upp i elitserien med henne. Jag vet vad hon kostade. Det var mer än skjortan.

Jag har aldrig sett en bättre spelare än Nyree Roberts i SBL sedan dess.

Luleå Basketbollklubb har sedan dess köpt in de spelare man har behövt för att hävda sig i toppen av tabellen. Att påstå något annat är inte korrekt. Kanske har man en röd tråd som gäller nu, men ny är den i så fall.

Ingen klubb har haft lika mycket deg eller LBBK´s organisation fram till 2012, men då det dök upp en utmanare som kallade sig Udominate och hade resurser att signa både flera bra utländska spelare och svenska landslagsspelare.

Det blev lite panik hos de etablerade lagen som samlade på gulden.

Historien visar att många klubbar har gjort lite för optimistiska satsningar under årens lopp. Även Luleå BBK har gjort det och har dragit på sig skulder som har tagit tid att sanera.

Ibland är det styrelser som är för optimistiska och tror att man skall lyckas dra in de slantar som behövs. Ibland är det sportchef & coach som har tagit chanser som kanske inte har gått hem. Ibland har man en stor huvudsponsor som plötsligt drar sig ur då blir det konsekvenser.

Journalisten försöker locka fram kommentaren att Södertälje har varit ekonomiskt dopat. Det är tur att Sandberg vaktar sin tunga där.

Sandberg förstår inte varför klubbarna inte satsar på att utveckla svenska spelare.

Kom igen Sandberg. Klubbarna gör så gott de kan. Det är lätt att ha den åsikten när man har deg och kan värva och har RIG Luleå i stan. Vilket SBL lag skulle inte glädja sig över att till en låg kostnad kunna ”låna färdiga spelare” som har fostrats i andra föreningar.

Det verkliga problemet i svensk basket är att ”nästan alla spelare vill spela i vinnande lag”.

Jag har varit sportchef i Umeå Comets i 12 år så jag vet vad jag snackar om. Det är sällsynt få spelare som vågar ta steget till ett lag som kämpar i botten av tabellen även om man kan erbjuda ett hyfsat avtal. Om inte coachen är etablerad då blir det ännu svårare.

Eftersom det inte finns mer än 3 kanske 4 lag som kan vinna många matcher i SBL så blir omsättningen på spelare 0. ”Man flyr” till USA eller kanske till lägre divisioner någonstans ute i Europa. Det verkar inte spela någon roll om laget förlorar eller tom är ganska kasst bara solen lyser.

Jag går så långt så jag menar att många spelare är fega. Nyligen var det en spelare som sade till mig att hen ville spela i ett lag som vinner. Jag tycker det är så otroligt naivt.

Jag har träffat och skakat hand med några stora basketlegender under åren. En av de största är Bill Walton, 210 cm som bl a tog NBA titeln med Boston Celtics 1986. Han var instruktör vid NBA Clinic i Husqvarna 1992. Bill Walton gick nyligen bort i cancer 71 år gammal. R.I.P 

Godmiddag

hur man har det i Finland med uppskattningen av trotjänare inom basketen.

Många fd elitspelare ställer upp för förbundet efter den aktiva karriären. Kanske beror det på att dom i Finland blir tillfrågade.

I Sverige är det mycket ovanligt med tidigare SBL spelare i ledarpositioner. I Sverige dyker det upp nya ganska unga personer på viktiga positioner. Jag har en känsla av att en generation ”mitt emellan” inte blir tillfrågade.

I Finland delar dom dessutom ut ett stort antal förtjänsttecken i samband med en stor avslutnings ceremoni varje år. Nedan berättar jag mer om hur det fungerar där.

Jag är själv glad och stolt över att ha fått Västerbottens Idrottsförbunds guldplakett 1999 för 25 år i basketens tjänst i länet. Våren 2023 fick jag Svenska Basketbollförbundets guldnål för 25 år i basketens tjänst, som i verkligheten är 50 år. Jag startade mitt ledarskap hos KFUM Umeå 1974.

Guldnålen fick jag efter att Västerbottens Basketbollförbund hade gjort en ansökan om att jag skulle tilldelas den.

Annars hade jag troligtvis aldrig fått den. Vad jag vet har ingen annan i Västerbotten fått guldnålen. Jag tycker att det finns några till som definitivt borde få den.

Här tycker jag att SBBF har ett systemfel. Det borde vara styrelsen inom SBBF som tillsammans med de olika SDF:en håller koll på vilka eldsjälar det finns runt om i landet och som har lagt ner en ocean av tid för basketsporten.

SDF:en borde nominera till SBBF varje år om man har ngn att nominera.

Finlands Basketförbund delar ut ett stort antal uppskattningar.

I år hamnade fem nya personer i landets Hall Of Fame. Kul att få hamna där innan det blir postumt.

Man delar bl a ut pris till årets ”Volontärarbetare” och det finurliga ”Livstidsprestationspriset”. Tänk till på SBBF och börja visa uppskattning.

Härom dagens skrev jag om hur väl Finlands damlandslag förbereder sig inför kvalfönstret i november.

Herrlandslaget skall till skillnad från Sverige spela OS kval i början av juli. Inför det kvalet spelar man mot Nya Zeland och Lettland i slutet av juni. Matchen mot Lettland går ett stenkast från Umeå i Nokia på andra sidan pölen.

Borde inte även Sverige spela några värdefulla landskamper under samma period ? Vi står kvar på perrongen när tåget går.

BC Nokia blev finska mästare för herrar för första gången genom att vinna den sjunde finalen mot Helsinki Seagulls med 75 – 76.

Real Madrid spelade drömbasket i starten av Euroleague finalen igår söndag men Panathinaikos höll sig kalla och började kämpa ner Reals lite för dribblande guard relaterade anfall och lyckades faktiskt knäcka Real som helt tappade konceptet.

Real coachen gjorde som tidigare och vände sig till sina äldre spelare när det gick tungt men dom kunde inte bidra. 80 – 95 till Panathinaikos var imponerande. Real Madrid spelarna var ”blancos” efteråt.

Kostas Sloukas blev en välförtjänt MVP. Coach Ataman som är en vinnare fick höja båda nävarna.

Euroleague kommer troligtvis att förändras en del inför kommande säsong. Det blir stora förflyttningar av spelare mellan lagen och kanske kommer man även att ändra spelformen igen.

Godmiddag

Jag gick in på SBBF´s hemsida och kollade vad damlandslaget har för sommarprogram. Jag hittade ingenting så jag ställde frågan till Robin Sandberg och svaret blev att det kan vara ngt på gång i augusti.

På finska basketförbundets hemsida kan jag läsa att förbundskaptenen Ilkka Palviainen har tagit ut en trupp på 20 dam spelare som har bundit sig att mellan den 3 juni och 7 juli träna tillsammans och spela 6 landskamper mot bra lag. Målsättningen är givetvis att spela bra i november kvalet.

Det blir 2 matcher borta mot Tjeckien, 2 matcher borta mot Frankrike och 2 matcher hemma mot Tyskland vilket innebär 6 matcher mot riktigt vassa nationer. Sverige står kvar på bryggan samtidigt som Finland sakta men säkert seglar förbi.

Finns det inga resurser ? Går alla resurser till administration ? Jag kan räkna till 20+ anställda på SBBF ?

Saknas seriositeten hos coacherna eller spelarna ? Var är felet ? Går det att få en förklaring från någon varför landslagen inte samlas och förbereder sig för viktiga kval och inte spelar träningsmatcher.

De spelare som spelar ute i Europa tjänar så pass bra så att de borde kunna vika en månad för landslaget på somrarna. Många av dem har ju kommit upp sig pga att dom har fått visa upp sig i landslaget. Väljer man att i stället tjäna mer genom att jobba på eller arrangera skill camps m.m 

Viken satsning betyder mest för det svenska landslagets framgångar ?

Spel med 6 – 8 lag i ungdoms EM turneringar under somrarna som kostar miljoner eller större satsning på våra A- landslag, som kan ge obetalbar PR i kampen om publiken. Ungdoms EM har blivit tryouts för dem som vill till USA.

BC Luleå har alltid varit ett lag nära mig eftersom jag är Norrbottning men efter att ha läst om uppsägningen av eldsjälen och trotjänaren Eddie Carrazana kan jag inte annat än ångra att jag skänkte en slant till BCL nyligen.

Det är helt klart att de som sitter i ledningen i föreningen inte har klart för sig betydelsen av Eddie, men dom kommer att upptäcka vad som inte fungerar under hösten och då kommer dom att tvingas att rekrytera.

Dom kommer inte att få någon som fixar allt som Eddie har fixat.

Godmiddag

Av Tapio Joulamo

Säsongen I WNBA har startat och det här året är inte likt något annat, för i år har megastjärnan Caitlin Clark gjort entré. Clark har dragit in som en stormvind och fått den mediala bevakningen, tittarsiffrorna och det allmänna intresset att skjuta i höjden, precis som under collegeåren i Iowa. Hela ligan drar nytta av hypen kring Clark, inte minst ekonomiskt. Det är t e x utsålda hus var hon än drar fram. Och lottlös har hon inte heller blivit. Visserligen tjänar hon som rookie i ligan inte mer än 67 000 dollar i år, men har t e x dragit in ett sponsoravtal med Nike som garanterar henne 28 miljoner. I dollar alltså.

Det måste kännas märkligt för inte minst de största stjärnorna, som dominerat ligan och världsscenen under många år, och som länge fått kämpa med förhållandevis låga löner och usla anställningsvillkor, att se den unga tjejen från Iowa kliva in och lägga beslag på all uppmärksamhet och det mesta av pengarna. Och en del gurgel, t o m gnäll, har redan hörts, för fenomenet Clark är onekligen en udda fågel i WNBA. Rent fysiskt är hon t e x raka motsatsen till den genomsnittliga, storvuxna, ligaspelaren. Clark är en av de allra minsta spelarna i ligan, både vad gäller längd och vikt. Och som någon skrev: ” Caitlin Clark är vit, straight och från Iowa”, d v s helt enkelt en amerikansk helylletjej, som tycks gå hem i stugorna på ett annat sätt än hennes motsvarigheter i WNBA. Det kan förefalla märkligt att det kan skapas ett problem p g a frågor om ras eller sexuell läggning. Och i så fall är det knappast Clarks fel. Allt hon vill är att spela basket, så mycket och bra som möjligt, och får man anta, tjäna en hacka på det. Och när hon helt klart skapar mervärden för spelarkollektivet och ligan som helhet, så kan det knappast spela någon roll vem man är eller hur man ser ut.

Caitlin Clark draftades som etta av Indiana, som nu haft förstavalet i år och förra året, samt andravalet 2022. Men än så länge har det inte hjälpt. När det här skrivs har Indiana fått ordentligt med smörj i sina första tre matcher, förvisso mot toppmotstånd, men någon stor säsong kommer det knappast att bli för dem. Målet blir rimligen att slå förra säsongens notering på 13 vinster. Det kommer att krävas tålamod och tid om Indiana skall nå toppen i WNBA.

På det hela taget var årets rookieklass något utöver det vanliga. Vid sidan av Clark draftades i år brasilianskan Kamilla Cardoso från South Carolina (Chicago), Cameron Brink från Stanford (Los Angeles), Rickea Jackson från Tennessee (Los Angeles) och Angel Reese från LSU (Chicago) som några av de starkaste namnen. Alla har potential att göra avtryck i ligan redan under sitt första år. Det mest förvånande med draften var att Reese valdes så sent som nummer sju. Man kan säga att Chicago gjorde ett klipp.

Reese har startat säsongen riktigt bra, med poängsnittet 11,5 plus 8,5 returer. Vassast av alla rookies i inledningen är dock Caitlin Clark som har snittat 17 poäng, 5,7 assister och 4,3 returer. Mer lär förstås komma när hon gradvis vänjer sig vid nivån i WNBA. Att Clark blir årets rookie får man anta för givet och det har t o m spekulerats i om hon kan bli den andra spelaren någonsin som blir årets rookie och MVP samma år, vilket dock inte är sannolikt. Möjligt är dock att hon blir uttagen i det amerikanska OS-laget. I bruttotruppen finns hon i alla fall med

Den enda som har klarat bedriften att bli årets rookie och MVP samma år är Candace Parker, som i år meddelade att hon spelat färdigt. Den legendariska Parker hade en enastående karriär, med bland annat tre WNBA-titlar i tre olika lag. Den senaste kom i Las Vegas, som vunnit två år i rad och givetvis är den stora favoriten även i år, tillsammans med New York. Båda lagen har kvar sina stora stjärnor från förra säsongen, vilket kan vara en uppsida för. NY. I motsats till LV, som haft längre kontinuitet i truppen, byggde NY upp sitt lag förra säsongen. Även då nådde de ju finalen, men lär i år vara mer samspelta och synkroniserade och har dessutom den där så viktiga erfarenheten av finalspel.

Årets säsong har dessutom inletts med att Las Vegas redan förlorat en match, mot Phoenix. Den som sänkte mästarlaget var Kahleah Copper med sina 37 poäng. Copper är en spelare som utvecklats år för år och nu är på en nivå där hon räknas till det absoluta elitskiktet i ligan, och därmed inom världsbasketen, i nivå med sådana som A´Ja Wilson, Breanna Stewart, Chelsea Gray, Brionna Jones, Kelsey Plum och Jewell Loyd. Mycket talar för att Copper, som var med i VM, får plats i det amerikanska OS-laget, men helt säkert är det inte, för konkurrensen är ju mördande.

Ingen svensk spelare finns den här säsongen i WNBA, då Aamanda Zahui inte fått något kontrakt för första gången sedan hon draftades 2015. I brist på svenskor kan vi i stället konstatera att två före detta Luleåspelare finns i ligan. Den ena är Natisha Hiedeman, som i år spelar i Minnesora, efter fem fina år i Connecticut. Den andra är belgiskan Julie Vanloo, som plockats upp av Washington och gör sitt första år i WNBA. Den 31-åriga Vanloo är faktiskt den femte äldsta rookien genom tiderna och har fått en bra start i ligan. Hon har redan briljerat med sina fina framspelningar och fått spela dryga 20 minuter per match och snittat 6.7 poäng och 5,7 assister

Södertälje BBK får nu stark kritik för att dom tvingas dra ner på allt pga sin satsning. Uttrycket ”ekonomisk dopning” dyker upp igen. Det borde man gräva ner direkt.

Det är bara att inse att dom bara är en förening bland alla övriga med optimistiska ledare som har tagit chanser och har hoppats och trott att det skall ordna sig med allt. Ingen kör medvetet ner föreningens ekonomi det fattar väl alla. 

Jag tänker inte rabbla upp alla elit klubbar som har jobbat på det här viset under de senaste 30 åren men det är många både på herr och damsidan. Några har lyckats med gamblingen och har håvat in framgångar och ibland tom SM guld samtidigt som en del har fått lägga ner.

Har ni glömt att det inte är mer än 5-6 år sedan som de senaste 4 säsongernas mästare Norrköping Dolphins var ute i media och pratade om sin ekonomiska kris. Dom har gjort ett stor jobb men man har även haft en del tur.

Johansson i podden Bänkvärmarna sade att det kanske är dags för ”En sänkning av den allmänna ambitionsnivån”. Bra tänkt Johansson.

Jag har skrivit varje år om det i HOOPS sedan 2017 men den åsikten är det inte någon som har köpt. Jag har i stället kallats negativ och bakåt strävare, men verkligheten kommer så småningom ikapp en – om man inte råkar ha tur.

Motståndet till förändring är starkt men det vore intressant med ett rejält omtag.

SBBF vill upprätthålla statusen på SBL och övriga serierna eftersom avgifterna som kommer in är så viktiga. Alla avgifter borde sänkas drastiskt. Antalet spelomgångar i grundserien ändras till en rak vanlig dubbelserie där lagen möts 2 ggr.

Min åsikt om återgång till 2 domare och ingen kommissarie i SBL skrattar man åt. Jag tycker fortfarande att det borde vara ett av de första stegen åt rätt håll.

Restaurangklubbarna vill absolut inte riskera att antalet inkomstbringande hemmamatcher minskar.

Det blir 27 matcher i grundserien plus 3 s.k utjämningsmatcher kommande säsong. Vilket tjoller. Restaurangklubbarna tänker bara på sig själva och då måste någon annan sätta ner foten. Vem är det som styr svensk basket egentligen ?

”SBL befinner sig i ett dödläge”. De starkaste klubbarna köper ihop de spelare och coacher de behöver för att vinna år ut och år in vilket gör SBL till en ganska trist liga med nästan samma vinnare år ut och år in.

Många föreningars bristanade resurser kommer att innebära att det troligtvis blir en stor omsättning och förflyttning av spelare mellan föreningarna. Det enda som troligtvis är helt klart det är att Norrköping kommer att sitta kvar på tronen minst en säsong till.

Godmiddag

Av Tapio Joulamo

När man tar del av olika mediers arbetsmarknadsrapportering är det ganska uppenbart att inte ens normalbegåvade journalister kan skilja mellan ”uppsägning” och ”avskedande”. De båda arbetsrättsliga begreppen blandas ihop hej vilt, trots att det handlar om två helt olika saker. Med det i minnet undrar man hur det är ställt med kunnandet hos arbetsgivarna inom idrottsrörelsen, för såvitt jag vet omfattas anställningsavtalen inom idrotten av samma arbetsrättsliga lagstiftning som på marknaden i övrigt.

Helt tvärsäkert kan jag inte uttala mig om kunskaperna, men när man blir varse vilka vurpor som t e x basketföreningarna ställer till med i situationer som handlar om anställning-, och i synnerhet skiljande från anställning, är man benägen att tro att kunskapen är ganska låg. Och det är ju heller inte så konstigt. Arbetsrätten kan vara ganska knepig och är ju inte direkt basketklubbarnas kärnverksamhet.

Basketspelare och coacher är ju i allmänhet anställda på viss tid, d v s kontraktet/anställningsavtalet gäller från och med specifik dag och upphör en annan dag, d v s anställningen är tidsbegränsad. Den anställningsformen kallas numera allmän visstidsanställning. Och som vi skall se har den anställde ett starkt skydd i sådana anställningsformer.

När det gäller svenska basketspelare har jag inte så ofta hört att det blivit så problematiskt under anställningstiden att man brutit/försökt bryta anställningen, men för coacher förekommer det titt som tätt. Det är inte alls ovanligt att klubbar vil göra sig av med sin coach trots att det är tid kvar på kontraktet, Och det kan ju bli ganska otrevliga upplevelser för individen i fråga. Var och en inser ju att om man t e x har familj och köpt ett boende på den ort där man är coach, när klubbens representanter säger att ”nu vill vi bryta ditt kontrakt”, så är ju situationen inte direkt avundsvärd.

Den stackars coach som möts av ett sådant besked är ju i ett klart underläge i förhållande till sin arbetsgivare, d v s klubben, inte bara för att coacherna står ensamma i sådana situationer och sällan har koll på sina rättigheter. Att inte klubben har förtroendet för dig som coach gör dessutom att situationen blir ohållbar. När man fått reda på att man inte är önskvärd längre är det ju inte direkt läge att högmotiverad gå till jobbet, d v s träningar och matcher. Man inser att det hela är över.

När en klubb bestämt sig för att ”göra sig av” med sin coach, kör de i allmänhet på tills de fått sin vilja igenom, inte sällan med ganska burdusa metoder och ofta i strid med det som gäller rent arbetsrättsligt. Att en coach i ett sådant läge känner sig som överkörd av en ångvält är lätt att förstå. Vi skall inte tråka ut läsarna med uppräkningar av arbetsrättsliga regler, men i många fall jag hört talas om, kommer klubbarna undan alldeles för enkelt, d v s billigt. Det bästa råd man kan ge coacherna är att de skall ta experthjälp när de hamnar i sådana situationer, så att de kan hävda sina rättigheter.

I normalfallet kan inte en allmän visstidsanställning avbrytas i förtid, d v s den anställde har rätt till sin anställning, sin lön och sina förmåner under den tid som avtalet gäller. Ändå avslutas i princip alla sådan avtal när klubben bestämt sig för det, och det sker för att det är helt i sin ordning att arbetsgivaren och den anställde gör en överenskommelse om att anställningen skall avbrytas. När coachen känner att det är kört, d v s inser att klubben inte längre vill fortsätta, så gör man en ”deal” och försöker rädda det som räddas kan. Men det sker nästan alltid med en ganska blygsam kompensation till coachen, t e x någon enstaka månadslön trots att kanske 1–2 år återstår av avtalet.

Kanske skulle de här sakerna förbättras om någon coach hade styrkan/modet att sätta sig till motvärn, hävda sina rättigheter och t o m driva saken till Arbetsdomstolen. Skulle vi få ett sådant case skulle nog klubbarna lära sig att ha en helt annan ingång när det gäller att anställa människor liksom att avbryta deras anställningar.

Coacherna som hamnar i de här situationerna tar dock inte striden och skälet till det är helt enkelt att coacherna vill fortsätta coacha. En coach som skulle ta en rejäl arbetsrättslig fajt skulle av potentiella arbetsgivare, d v s andra klubbar, betraktas som en bråkstake som man inte vill ha att göra med. Och coacherna vet att om de skulle ställa till med ett riktigt hallå, så skulle de knappast få något nytt uppdrag. Så i stället gör coacherna upp i godo när klubbarna vill avbryta deras anställningar i förtid, av ren självbevarelsedrift. Och det är i sig inte särskilt ovanligt och förekommer frekvent på hela arbetsmarknaden. Det hela slutar i allmänhet att den anställde i överenskommelsen säger upp sig själv och kompenseras med ett visst antal månadslöner.

Och så lär det fortsätta, både i basketvärlden och på den stora arbetsmarknaden, för i ärlighetens namn vet ju alla som någon gång varit på arbetsgivarsidan, att man ibland hamnar i lägen där det inte går längre, då man inte har något annat val än att försöka göra upp med den anställde och avbryta anställningn. Man får bara hoppas att de framtida uppgörelserna blir justa och hedervärda.

En problematisk sak som vi sett flera gånger i idrottsvärlden är att man kommer överens om tystnadsplikt när man gör ett avtal om att avbryta anställningen för t e x en coach. I klartext får inte coachen yppa något om varför anställningen avbröts och vad som står i avtalet. Sådant kan drabba coachen ganska hårt, vilket vi sett exempel på. Det har hänt att när coachen sökt ett nytt jobb har den nya föreningen dragit öronen åt sig. Det är ju ganska självklart att när den nya klubben frågar ”varför slutade du i din förra klubb?” och coachen inte kan/får svara på frågan, så tar man knappast risken och anställer denne.

 Klara Lundqvist, Frida & Elin Eldebrink och Louise Halvarsson enligt uppgift.

Det är bra för Luleå och Norrköping tycker säkert några. Jag tycker att det är bra för hela SBL dam.

Förhoppningsvis kanske även Luleå och Norrköping besinnar sig när det gäller inköp av nya jänkare och i stället nöjer sig med att satsa mer på de svenska spelare så att de som vill kan satsa inte behöver åka utomlands.

Jag tror att damernas SBL skulle bli intressantare och dra mer publik med de svenska spelarna som ligans dominanter. Av de amerikanska spelarna som har rekryterats de senaste åren är det få som har varit ”så mycket bättre” än de bästa svenska spelarna i lagen.

Dom fyra SBBK spelarna borde inte ha något som helst problem att hitta nya lag ute i Europa om dom vill fortsätta att lira och få hyfsat bra betalt, men det blir knappast solen i Spanien, Turkiet, Grekland eller Italien. Varför inte den Brittiska ligan som är på uppgång både sportsligt och ekonomiskt.

Har SBBK bestämt sig att i stället satsa allt man har på herrlaget. Det vore tvärt om mot vad som händer inom sporten i övriga världen där man satsar mer och mer på damidrott. Om man trappar ner damerna och satsar på herrarna då kännas det som ett lite konstigt beslut. 

Slutspelet har börjat i Spanien. I kvartsfinalerna spelar man bäst av 3. Real madrid tog 2 raka mot Gran Canaria och är klara för semifinal. Barca har 1-0 mot Teneriffa, om Barca vinner då blir det alltås real i semi. Unicaja har 1-0 mot Manresa och Murcia 1 – 0 mot Valencia.

Flåt mig men igår tittade jag på semifinalerna i den ryska herr superligan. CSKA Moskva lyckade gå ifrån på slutet och vinna mot Zenit St Petersburg med 97 – 91 till 4 – 2 i matcher och finalplatsen är klar. Lokomotiv Kuban vann överraskande med 98- 68 mot Unics Kazan och kvitterade till 3 – 3 i matcher.

Basketen i Ryssland liknar den i Sverige på ett sätt och det är den fysiska kontakten som tillåts med armar och händer. De amerikanska och övriga utländska spelarna gillar det inte men dom har sålt sig till mammon så dom får tåla det.

Godmiddag

Respekt till Borås som kunde stå emot så bra i match fem. 76 – 72 var ett starkt resultat av dem mot maktfaktorn Norrköping. Jag tror att de flesta i Borås håller med.

Knappast staben som hade högre mål med årets säsong. Utan några få misstag under de sista minuterna hade det kunnat bli en match sex i Borås.

Respekt till Norrköping för deras lagbygge och enorma organisation. Fattas bara annat att det måste ge resultat. ”Blir det en team makeover till nästa år”.

Frågan är bara vad deras överlägsenhet har för inverkan på övriga basket Sverige. Ingen verkar kunna hänga med dem. Mitt personliga intresse för serien har sviktat och det säger en del. Jag vet att många inte tittar på finalerna.

Jag har skrivit om det förr och jag gör det igen.

Jag tror att något måste göras för att öka intresset för SBL och då är frågan vad.

Jag tror att lagen måste bli jämnare för det är inte bra med en liga där man nästan vet i förväg vilket lag som troligtvis kommer att vinna. Jämnhet höjer intresset.

”De 4 bästa” borde spela i EuroCup och NEBL i stället för i SBL´s serielunk.

Seeda ”de fyra” direkt till kvartsfinal och låt dom övriga göra upp om de övriga fyra platserna. I slutspelet max 2 utländska spelare per förening.

Bäst av 2 i kvartsfinaler och semifinaler och bäst av 3 i finalen. Spetsa till allt.

Restaurangklubbarna och deras försvarare kliver nu fram fram och och säger.

”Ni får anstränga er och ta tag i saker och ting och göra ett lika bra arbete som vi har gjort”. ”Varför skall vi behöva ta ett steg tillbaka”.

Ibland kan man behöva ta ett steg tillbaka för att kunna ta två steg framåt. Spel i EuroCup och NEBL skulle vara att ta ett steg åt sidan och göra ngt annat.

Jag förstår så väl föreningarna i Superettan. Det finns absolut ingen rim och reson i att med en låg elitbudget ta steget upp och förlora 75% av matcherna och kanske dra på sig ett skuldberg.

Jag tippar att Högsbo har tagit steget på grund av att dom har ekonomi att tävla från dag ett. Dom har en plan för hur dom skall fylla läktarna för om ingen vill se dem spela då är det ju ingen idé att spela för sig själva.

Jag tror att alla klubbar som ligger efter restaurangklubbarna nu går omkring och hoppas att spelarna i Norrköping vill söka sig vidare.

Dom borde vilja söka nya utmaningar och inte stanna kvar i status quo. Både Borås och Jämtland lär städa rejält i trupperna och komma med något helt nytt för det är nödvändigt för att nå högre.

Hoops gissade rätt för 2 månader sedan. Ellen Nyström valde Spanien. Zaragoza är bättre än Sepsi där hon spelade i år. Deras lag är inte så namnkunnigt men ändå så starkt så det blir svårare att ta en plats i startfemman där. Lettiskan Aleksa Gulbe lämnar så det är troligtvis hennes plats som Nyström tar. Jag tippar att hon hade mer lukurativa bud från Turkiet och kanske även Grekland men valde en stor och stabil spansk klubb.

Godmiddag

Domarna dömde bra i första och delade ut 12 – 16 i foul, men helt plötsligt i andra halvlek så var man inte lika noga vid P&R screens och det innebar att Terins fick det utrymme han behövde och då var det game over.

I Borås var det bara Logan & Brändmark som får godkänt.

Övriga jänkarna cokade på hemmaplan liksom Andersson, Gunnarsson, Johansson & Person (0 av 8 på skotten tillsammans) . Andreas Person som är en vass skytt hade 0 p och bara 1 skott på 17 minuter. Det är en märklig taktik.

Domarna delade ut 21 – 30 i foul och det är bra men kunde ha varit lite mer. Det blir direkt lite bättre basket när lagen måste anpassa sig till gällande regler.

Minus 27 i förra matchen för Norrköping blev vinst med 22 !!!!! i samma hall 2 dagar senare. En svängning på nästan 50 pinnar tyder på svajig kvalitet på båda lagen och taktiken och då jämför jag med matcher ute i övriga Europa.

I Finland är det tight i semifinaler och finaler. Finalen i ABA ligan var tight.

Om du vill se några bra matcher så titta på Crevna Cvezda vs Partisan i ABA Finalerna. Både match 1 och 2 finns på youtube. Tight och modiga refs.

På lördag runt 20.30 får Norrköping fira guldet på hemmaplan ”som planerat”.

Jag är mest besviken på Jämtland & Chuck. Dom hade alla förutsättningar för att vinna guld i år men något gick snett. Jag vet inte vad. Jonte sade ngt om att Chuck kan vara på väg till Södertälje. Bristen på resurser i SBBK motsäger det.

Jag läste BT.se om Borås Baskets scouting och förberedelser inför matcherna mot Norrköping. Det börjar likna raketforskning………….

Ärligt talat så undrar jag om spelarna verkligen klarar att ta del av all den informationen som pumpas ut till dem före matchen. Jag tror att få fixar det. Det går nog in, men väldigt lite stannar kvar och kan nyttjas effektivt.

Det är coachernas sätt att lägga över det hela ansvaret på spelarna.

Jag tycker att det är coachernas ansvar att leda laget under matcherna och göra nödvändiga korrigeringar.

Jag tror på aktiv coaching under matcherna men det ser inte jag mycket av idag.

Man byter sällan spelare vid timeout i SBL och man ändrar sällan något synbart i försvar däremot är man bra på att rita upp spel som man vill använda. ”Man följer sin s.k gameplan in i döden”.

Sverige har massor av ”digitala coacher” men inte bra matchcoacher som har fingertoppskänsla att ha inne rätt spelare på banan och kunna hitta de som spelar bäst tillsammans.

Få coacher vågar agera spontant under en match. Man anser att motståndet är för bra och avstår därför att testa.

Eller är allt bara en synvilla för mig……..

Godmiddag

Äntligen fick vi se en riktig basketmatch igen och inte en ”arm wrestling match”. Skillnaden på Norrköpings försvarsspel var så stor så att det nästan såg komiskt ut. Helt plötsligt spelade man med reglementsenligt avstånd och Borås fick möjlighet att spela basket. + 27 !!!!! till Borås.

Inte ens Duracell terriern Schüberg spelade försvar som vanligt och då måste det ha varit beordrad defensiv taktik och inte något annat.

Missnöjet över foulavblåsningarna var som vanligt många hos Norrköping även om i stort sett varje avblåsning var motiverad. Domarna dömde riktigt bra och rättvist.

Jag vill inte ta något från Borås som gjorde en strålande både defensiv och offensiv match.

Borås kontrollerade returtagningen under egen korg och dessutom sköt dom bra nu när Norrköpings guards inte höll i skyttarna. Det såg ut att gå lite väl lätt att utmanövrera gästerna så jag anar ”Ugglor i mossen”.

Kan det vara så att Norrköping är så säkra på att ta hem det att man inte tog matchen till 100%. Vill man vinna SM guldet på hemmaplan och samtidigt dra in 500 tkr till. Nej så kan det väl ändå inte vara att man är så förslagna.

Några intressanta noteringar från matchen är att Schüberg sade i intervjun efter matchen at ”Dom spelade väldigt hårt försvar”, men det stämmer ju inte alls. Borås spelade BRA försvar utan att grisa till det. Det var ett taktisk uttalande för att försöka påverka nästa match.

Jag är också förvånad över att head coacherna själv måste hämta en stol att sitta på när det är timeout. Med två assisterande coacher så borde väl en av dem ta fram stolen och den andra hjälpa till med att ta bort den.

Till sist denna eviga 20 minuters pausen som restaurangklubbarna kör med.

De som hänger i baren i pausen är knappast de stora basketälskarna.

Det är heller inte konstigt att vi inte ser barnfamiljer eller alla ungdomar på vardagsmatcherna när man envisas med så långa pauser. Klockan var 20.15 när andra halvlek kom igång igår och läggdags för många när den var slut.

Godmiddag

Nästa vecka den 26 maj har det gått 2 månader sedan Umeå BSKT avslutade säsongen men fortfarande har ingen tagit tag i en organiserad försäsongsträning. Några spelare tränar individuellt och några har tydligen förmånen att få individuell träning av Gabo Loaiza som finns kvar i Umeå.

Jag tycker att man borde ha organiserat ett ordentligt försäsongs program som borde ha kommit igång redan för en månad sedan. Jag tycker att det är naivt att bara släppa allt och ”hoppas att spelarna är motiverade och seriösa” och vet vad dom behöver göra för att bli bättre.

Alla som är intresserade av att försöka ta en plats i SBL och BEH laget borde vara inbjudna till att delta i försäsongs programmet som borde pågå minst 5 dagar i veckan. Basket, fys, basket, fys, basket borde vara minimum plus individuell gym program.

De som idag spelar basket på elitnivå eller vill spela på elitnivå borde inse att det inte är någon idé att hålla på om man inte går all in. Att köra på i gamla hjulspår och göra som man alltid har gjort ger inte mycket resultat.

Vill du utvecklas och ta en plats då måste Du måste öka dosen och träna effektivare.

Få tycker att det är kul/roligt att träna mycket och hårt därför blir så få riktigt bra. Jag har sett lata s.k talanger i hela mitt liv som har velat men inte har blivit någon basketspelare pga sin lathet och pga just sin talang.

NSD krönikören Lindvall hade ett kul tema på sin senaste krönika där han klassar SBL´s gnälligaste coacher. Han träffade helt rätt när det gäller den första platsen.

Mikko Riipinen må vara guldmedaljör både som spelare och coach och tom Förbundskapten, men som förebild till spelare och ungdomar så är han en disgrace. Det är rent ut sagt pinsamt att noga studera hans beteende under matcherna. Till och med när han leder med 25 poäng i Umeå så håller han på.

Jag fattar inte att inte domarna har ”balls” att sätta dit honom.

Krönikören kommenterar även ”BSKT-sfären” och menar att vi i Umeå tror att domarna är i ngn form av konspiration mot BSKT men så är det ju inte.

Den som inte ser att domarna ibland favoriserar de bättre lagen är för hemmablind. Konsekvensen blir att de sämre lagen drabbas för mycket.

I Luleå har man både på herr och damsidan tillhört de bättre lagen de senaste 25-30 åren så man har kanske aldrig upplevt den känslan.

Om du ser på matcherna med lite objektiva ögon då borde du se att vissa domare dömer mer rättvist och andra mindre rättvist.

Jag röstar på dem som dömer rättvist. Inga fördelar till stjärnor och etablerade landslagsspelare. Alla skall behandlas lika precis som i annat i livet.

Godmiddag

mellan Borås – Norrköping. Jag ger den matchen några minuter från start men om Norrköping får spela samma försvar igen då får det räcka för mig med SBL för i år. Final Four i Euroleague, OS kvalmatcherna och OS får bli det jag ser resten av säsongen. Fair play är min grej.

Borås försöker spela ett juste och korrekt försvar men det går inte när motståndaren drar i en och håller i en i alla situationer tom i anfall.

Borås måste ”grisa på samma sätt” om dom skall ha en chans och det gör man inte utan träning. Dolphins har byggt upp sin grej systematiskt under hela säsongen. ”Så spelar man ute i Europa” säger man men det är bully.

Jag har sett det mesta i Euroleague och Champions League i år. Där spelar lagen försvar med fötterna och kroppen och med armarna uppe i luften.

Knuffar du med armarna på den som har bollen då blir det oftast foul. Håller du fast ngn då blir det foul och ibland osportslig foul. I Sverige spelar man försvar med armarna med domarnas goda minne. Punkt.

Borås måste göra som i schack och offra lite pjäser med ett ”hack a dolphins” försvar för att göra dem lite obekväma. 2-3 foul vardera i första halvlek från 3 – 4 av de svenska spelarna i Borås kan göra susen. Starta med en ny femma och spela gris.

Jag har sett några lag under åren som har spelat försvar på det sättet. 

Filosofin bakom det är att man foular hela tiden vilket innebär att domarna inte kan blåsa hela tiden utan bara då och då. Det lag som spelar så tjänar massor på det. Täby på 90-talet, 08 Stockholm på 00-talet, Södertälje med Bosnic på 2010-talet och nu har vi Norrköping på 2020-talet.

Jag kan förstå varför coacher och de som är kunniga inom klubbarna inte agerar och börjar ställa krav på att domarna skall döma efter regelboken. Ingen vågar ställa dessa krav eftersom man tror att man själva kommer att förlora mycket på att ta upp ämnet.

Domarna är anställda av klubbarna och inte av Basketbollförbundet. Ställ krav på era anställda.

Dolphins blir givetvis förbannade på mig när jag tar upp detta men jag är 100% säker på att dom vet vad jag skriver om. Fair play är min grej men den verkar inte vara poppis.

Godmiddag

Varje dag som går kommer nya rykten till mina öron och eftersom HOOPS inte är en seriös tidning så kan jag skvallra fritt. Det här de senaste jag har hört.

Sergei Bruge´ är på väg till Uppsala och samma uppgiftslämnare säger att han får med sig Anton Gaddefors.

Anton Lindqvist lämnar Umeå BSKT och lär vara näst intill klar för Nässjö.

Tobias Sjöberg lämnar BC Luleå och går till Högsbo.

Hörde också nämnas att Adnan Chuck kan vara på väg in i landslagsstaben i stället för Degernäs men det tror jag inte på.

Han hoppade av A-landslaget i solidaritet med Verdran Bosnics uppsägning, som han inte gillade. Jag stödjer det till 100% och hade gjort detsamma själv.

Noterade idag att Umeå BSKT annonserar på sociala medier efter en assisterande coach. Det kan jag tycka känns lite fattigt men man är väl så fattiga.

Jag har sett Eriksson-Hansson, Yemane och Botold i baskethallen flera ggr den senaste månaden eftersom jag har kontoret i Sporthallen.

Det är bra att dom tränar flitigt. Hoppas bara att dom även är ute i terrängen och håller borta trivselvikten, upprätthåller fysiken och förebygger skador för det räcker inte med bara gym & skills vilket många verkar tro.

Hoppas också att dom blir kvar i BSKT för isf blir nästa säsong deras bästa. Om dom bara tänker på att få spela i ett lag som vinner då är det nog bara att flytta för BSKT kommer knappast att ha resurser för att utmana toppen.

I den finska Korisligas öppningsmatch i finalspelet var det bortalaget BC Nokia som tog hem segern med 63 – 69 efter att ha överraskat mästarna Helsinki Seagulls med en helt ny taktik som inte skådats tidigare under grundserie eller slutspel. Publiksiffran var bara 1053.

Matchen var stenhård och fysisk med nästan ständig kroppskontakt, men domarna lyckades hålla kontroll på den prestigefyllda kampen.

Ny taktik blev det även i match 2 och ny seger med 85 – 60 så tvåan BC Nokia ledar med 2 – 0 i matcher mot mästarna Helsinki Seagulls.

Finska förbundet utexaminerade 11 nya elittränare nyligen. Noterade att hela fyra (4) av dem var kvinnliga och en av de kvinnliga gick ut som kursetta.

I Finland har dom fortfarande modet kvar att ställa höga krav på både aktiva och spelare och selektera. I skummjölkens land gör man inte det. Vi hänger inte med i utvecklingen genom att vara fjuga (mesiga på Pitemål)

Final nummer 2 mellan Norrköping och Borås förtjänar inte många rader. Allt snack om att samma regelbok gäller i slutspelet är rent bullshit. Antalet icke avblåsningar i matchen var så många så att jag utan minsta skam i kroppen kan säga att det är omöjligt att veta om det var rätt lag som vann.

Godmiddag

Euroleague kvartsfinalerna är avklarade. Tre av fyra serier gick till fem matcher sååå hög klass är det på den serien. Endast Real Madrid klarade av en sopning med 3 – 0.

Fredagen den 24 maj är det dags för semifinaler kl 18:00 Panathinaikos och Fenerbache samt kl 21:00 Real Madrid mot Olympiakos. Om jag hade varit 15-20 år yngre då hade jag tagit flyget till Berlin och köpte en courtsideplats. Finalerna spelas på söndag kväll den 26 maj.

107 – 73 till Norrköping i den första finalen är inte bra för SBL. Vem är intresserad av att gå och titta på matcher där Norrköping är inblandade när dom är så överlägsna som dom har varit den här säsongen och förresten även i fjol. Borås kan kanske ”få en match” men knappast. Det borde bli 4 – 0.

Hemmafansen fyller hallen men inte är det någon som bryr sig när Norrköping nästa säsong åker på bortamatch för att köra över de andra lagen i serien. Inget annat lag har en sådan spelatrupp. 27 vinster och bara 5 förluster var ingen annan i närheten av i år. Jag hoppades på Jämtland men nej.

Slutspelet med kvartsfinalerna, semifinalerna och nu finalerna visar tydligt att det rent sportsligt knappast är rätt att spela bästa av fem och bäst av 7 matcher i slutspelet. Skillnaden mellan lagens kapacitet är för stor för att matcherna skall vara intressanta. Gör om och gör rätt. Max bäst av 3. Bäst av två blir ännu mer spännande. Bäst placerade lag får börja borta.

Restaurangklubbarna sopade rent i årets SBL herr. Övriga fem klubbar vann bara 51 av 160 matcher eller 31.8% av matcherna. Differensen är alldeles för stor för att SBL herr skall vara en intressant produkt att sälja till större sponsorer speciellt med tanke på den svaga SVT/SR bevakningen.

Restaurangklubbarna borde alla satsa på spel i Eurocup och NEBL (North Europena BasketballLeague) för att få bra internationellt motstånd i stället.

Kanske dags att seeda de fyra (4) restaurangklubbarna direkt till kvartsfinal och låta dem satsa sina slantar på internationellt spel i stället.

Skillnaden är helt enkelt för stor. Låt de övriga 6 – 10 lagen spela en vanlig grundserie med max 2 utländska spelare och dubbelmatcher.

Kör därefter ett slutspel där ”de fyra” får komma in men då bara med 2 utländska spelare som övriga lag i serien. Tänk om nu.

Jag skrev för en tid sedan att Panagiotis Nikolaidis lämnar Uppsala och härom dagen blev det officiellt. Jag har även hört att det blir Södertäljes herrar till nästa säsong.

Kanske inte för SBBK brukar ju flörta med utländska tränare ganska ofta. ”Jotti” har iofs grekiska rötter så kanske ändå.

Östersunds basket har brist i kassan. Man sladdar med hallhyror till kommunen för 300 tkr. Jag skulle tro att det är en ganska vanlit i flera andra basketklubbar förutom hos dem som äger sina egna hallar. ÖB begär 300 papp i bidrag från kommunen för att kunna betala till kommunen. Dom lär få bidraget. Det skulle aldrig funka i Umeå.

Godmiddag

Den senaste veckan har du fått läsa tre intressanta krönikor skrivna av Tapio Joulamo. ”Drömmen om internationella framgångar Del 1, 2 och 3 borde få fart på hjärnkontoret på ganska många.

Det finns all anledning till eftertanke om hur vi skall gå vidare med idrotten i vårt avlånga land om vi vill tillhöra de bästa i många sporter. Om du inte har läst krönikorna då föreslår jag att du scrollar till del 1 och börjar där.

I den franska damligan LFB är det nu klart att Villeneuve möter Basket Landes  i finalen. Villeneuve vann båda semifinalerna med ca 25+ mot Montpellier. Landes förlorade borta i match ett med 5 poäng men på hemmaplan lyckades man vända till seger med 11p.

Notera att man spelar bara i bäst av två (2) matcher i både kvartsfinal och semifinal. I den kommande finalen spelar man bäst av tre (3). Jag tycker att dom är kloka i Frankrike med färre matcher och längre vila mellan serierna.

Jag blir förvånad om Landes kan stå emot Villeneuve, som är ett atletiskt lag med en riktigt vass matchcoach Rachid Mézaine som även coachar Belgiens damlandslag.

Missa inte final #1 lördag 11 maj kl 20:45 Basket Landes vs Villeneuve på youtube. Notera att seriesegraren Villeneuve får börja borta. Dom tänker annorlunda i Frankrike än i Sverige.

I spanska LF Endesa dam vann Avenida med hela 82 – 51 mot Girona i den första semifinalen. Magarity har haft det lite tungt i Girona i år.

Coach Bernad Canaut som i år var i Södertälje kanske är tillbaka i Girona till hösten för i år blev det bara 18 – 12 i grundserien för laget.

I den andra semifinalen övertygade Valencia med 80 – 60 mot Zaragoza. Finalen kommer troligtvis att spelas mellan Avenida och Valencia.

I finska herrligan blev det en tuff strid om finalplatserna. Båda semifinal serierna gick till avgörande sjunde match vilket enligt mig visar på att kvalitén är högre på den finska Korisliga än på SBL.

Helsinki Seagulls slog ut Kauhajoki och BC Nokia slog ut Kataja. Båda förlorande lag spelade i Eurocup den här säsongen. Seagulls är regerande mästare men BC Nokia spelar final för första gången i klubbans historia.

Nokia ligger en timmes bilresa utanför Tammerfors ca 1.5 timmes bilresa från hamnen i Vasa som ligger mitt emot Umeå. Det tar bara 3.5 timme med båten över. I Finland serveras bra basket men få lag från Sveriga åker över nu för tiden. Det var vanligare förr.

Umeå BSKT brukar möta BC Nokia på försäsongen. Senast var det för fyra år sedan och då blev det vinst i Finland. Till hösten är det nog dags att igen ta färjan över igen för tuffa matcher mot Nokia, Tampereen Pyrintö och Karhu Basket.

Den bästa match jag har sett i Umeå de senaste 10 åren är träningsmatchen mellan Umeå BSKT vs Kauhajoki i september 2022. Umeå BSKT föll med en poäng. Karhu Basket som dom också kallas gick till kvartsfinal i Euro Cup den säsongen.

Finska damligan vann laget Torpan Pojat, Helsingfors som egentligen betyder ”Torpas pojkar” med 3 – 0 mot Peli-Karhut ”Farliga Björnarna”, Helsingfors.

Torpan Pojat tog sitt femte guld. En av toppspelarna är Taru Tuukkanen , 46 år. Notera att förlorarna från dam och herr semifinalerna spelar en match om bronsmedaljen. Det tycker iaf jag är kul.

Match # 1 i kväll mellan Norrköping vs Borås. Jag ser matchen i efterhand för den är ganska ointressant pga bäst av sju (7) matcher. Bästa av tre (3) skulle vara på allvar.

Jag väljer Euroleague mellan Monaco mot Fenerbache och Barcelona mot Olympiakos i kväll.

Godmiddag

Av Tapio Joulamo

Den här säsongen har jag tittat avsevärt mer på SBL Herr än Dam. Jag såg en del dammatcher i början av säsongen, men sedan inget förrän semifinalerna, för det stod tidigt klart att nivån i år var ovanligt klen. Ett högst bidragande skäl är att importerna har varit synnerligen svaga. Hur man än ser sig omkring, så ser man ingen import som skulle kunna kliva in i ett bättre lag i en bättre liga i Europa. Det har i år inte funnits någon McCarthy-Williams, ingen Goss eller för den delen Vanloo eller Jovanovic. Ingen av årets importer har varit i närheten av att överglänsa Klara Lundquist, som naturligtvis utsågs till MVP.

Att så många amerikanskor valt att inte spela i Europa har bidragit till den saken. När de bästa uteblir så får ju de rikaste europeiska klubbarna ta de näst bästa amerikanskorna, vilket gör att problemet fortplantas och kvaliteten naturligtvis också sjunker i de svagare ligorna.

Ett bra exempel är Luleå, som vanligtvis har riktigt starka importer. Säsongen som gick misslyckades de kapitalt i den delen. Ändå fick Luleå till tre jämna finaler mot Södertälje, vilket faktiskt var imponerande. Södertälje kom undan med hjärtat i halsgropen och äntligen fick Frida Eldebrink, Louice Halvarsson och även Klara Lundquist vinna ett SM-guld. När jag träffade Halvarsson för ett par år sedan, så sa hon skulle förenas med Eldebrinkarna enbart av det skälet, d v s att ta ett guld. Nu när målet nåddes kan det kanske bli så att hon och tvillingarna nöjer sig med det och lägger ned verksamheten.

Skall man hitta något positivt med säsongen är det att minuterna har ökat för de svenska spelarna, även om det naturligtvis dragit ned spelstandarden. Men om man någon gång skall göra en förändring, där antalet importer blir färre, så måste man ju räkna med en övergångsperiod, då man får ett kvalitetstapp. Början på något nytt och förhoppningsvis bättre för svensk basket, skulle man kunna säga.

Till hösten kliver Kalmar, fyra i södra damettan, lite överraskande upp i SBL Dam, när stalltipset var att seriesegraren, Malbas, skulle göra det. Förmodligen behöver skåningarna ett år till innan de tar steget. Samtidigt försvinner Mark som eget damligalag. Det blir i stället ett samarbete med Sjuhärad. Fredrik Almqvist i Mark, som inte kommer att vara involverad i det ”nya” laget, berättade att det ser ut som om laget spelas under Sjuhärads organisationsnummer, men kommer att byta namn till Marbo Sjuhärad eller Mark Sjuhärad, beroende på om Marks kommun ger sig in i satsningen eller inte. Tanken är att hälften av hemmamatcherna skall spelas i Borås och hälften i Mark.

Nykomling och tionde lag in i SBL Herr blir som bekant Högsbo, ett besked som överlag har mottagits positivt. Högsbo har ju spelat i SBL Dam några år nu, har en stark organisation och en bra intäktsbas. De vet ju hur slipstenen skall dras. Allt tyder på att klubbens satsning är långsiktig.

Mycket SBL Herr har det som sagt blivit för mig den här vintern och våren, och än är det ju inte över. Även om Norrköping och Borås till slut hamnade i finalen, så har det funnits även andra lag som varit sevärda. Jag har t e x gillat att titta på Luleå, som under Håkan Larssons första år som head coach spelat en frejdig anfallsbasket och varit det enda lag, tillsammans med Norrköping som snittat över 90 poäng. Försvarsmässigt var Luleå inte i samma klass, även om defensiven inte var någon katastrof. Luleå hade ”oflytet” att få Norrköping i semi och hade där ingen chans mot det regerande mästarlaget. Jag skulle tro att Luleå kommer att vässa klorna till nästa säsong. Orosmolnet är väl att Luleå överraskande hamnade på elitlicensnämnden bevakningslista, vilket lär betyda att något är svajigt i organisation eller ekonomi, och sådant kan ju påverka laget och dess prestationer.

Säsongens besvikelser var onekligen Södertälje och Jämtland. Södertälje, med många intressanta spelartyper i laget hade man väntat sig mer av, men alla skador satte stopp. Det blev ingen kontinuitet, och varken hackat eller malet. Sjätteplatsen i grundserien var nog en rejäl besvikelse i SBBK. Storsatsande Jämtland motsvarade inte alls förväntningarna. Trots en massa kvalitet fick man inte ihop själva lagbygget och då spelar det ju ingen roll hur många stjärnor man har. Och sedan när Chuck meddelade att han lämnar var det som om luften helt gick ur.

När det här skrivs är det ett par dagar kvar tills finalserien mellan Norrköping och Borås startar. Jag tror att många unnar Borås ett första ”riktigt” SM-guld, men den stora favoriten är förstås Dolphins. Jobbet som gjorts genom åren i Borås imponerar dock, i allt från uppbyggnaden av klubben, arrangemangen och kontinuiteten i coachingen och laget, och den basketkultur som skapats. Borås andra halva av säsongen har varit riktigt vass. Bli inte överraskad om Borås skulle göra livet surt för Norrköping i finalen.

Jag minns en gång när jag pratade med Gehrke under hans tid i Södertälje. Det var innan säsongen skulle starta och vi diskuterade favoriterna till guldet. Jag sa något om att Sundsvall inte kan vinna, vilket Gehrke bestämt viftade bort. Han sa något i stil med att ”i våras var Sundsvall i finalen, de lyckades inte vinna, men nu har de gjort erfarenheten och vet vad som krävs nästa gång”. Och han fick rätt. Sundsvall vann, och i samma sits som Sundsvall var den gången, är Borås i år.

Alla talar sig varma om den bredd som Norrköping har och det är svårt att inte hålla med. Flera gånger den här säsongen har motståndarna spelat jämnt med Dolphins i början av matcherna, men när Riipinen skickat in sin bänk har Norrköping dragit ifrån, därför att motståndarna inte orkar hålla uppe nivån när startspelarna byts ut. Och siffrorna talar sitt tydliga språk. Dolphins får i snitt 37 poäng per match från bänken, att jämföra med t e x Jämtland, som bara får 17. Tvåa i den här statistikkategorin är för övrigt Borås med 31 poäng. Övriga lag får bara ut 23 eller mindre.

Som sig bör dominerar Norrköping i så gott som varenda kategori i ligans lagstatistik. De står för ett effektivt lagspel i båda ändarna av planen. Dolphins är t e x överlägsna när det gäller assister i ligan, och en annan talande siffra är den defensiva ratingen. Norrköping släpper inte in minst poäng i SBL, men i kategorin defensiv rating är de klart bäst, med 103,9. Den siffran står för det antal poäng laget släpper in per 100 bollinnehav hos motståndarna. Så vad är grejen med Dolphins lagförsvar?

Det finns många bra individuella försvarare i laget, men hur de hjälper varandra i det defensiva arbetet är nyckeln. Den förre Wetterbygden- och Umeå coachen Boris Balibrea predikade alltid att alla skall spela försvar på 1,5 motståndare och det är precis vad Dolphins gör bättre än något annat lag i SBL. Det är ett jobbigt försvar att möta, men också ett jobbigt sätt att spela försvar på. Ingen kan unna sig att ”vila” i försvaret. Man måste hela tiden vara på hugget och beredd att hjälpa till på olika sätt om man inte spelar på bollhållaren.

Att Norrköping har ett så brett lag gör att de klarar av att spela den typen av försvar under en hel match. De flesta andra lag får defensiva svackor, medan Norrköping med sin bredd i materialet kan hålla uppe nivån i sitt krävande lagförsvar. Borås har med andra en grannlaga uppgift framför sig. Det skall bli intressant att se vad de gör för att försöka bryta upp Norrköpings försvarslinje.

Av Tapio Joulamo

I del 2 av den här krönikan gick vi igenom de styrkor och svagheter som CIF, Centrum för idrottsforskning. ser i det svenska elitidrottssystemet och vad som måste till för att drömmarna om internationella framgångar för våra elitidrottare i framtiden skall leva vidare. I den rapport som CIF sammanställt, på uppdrag av regeringen, föreslås ett antal åtgärder för att svensk elitidrott skall kunna bedriva en konkurrenskraftig och hållbar verksamhet på internationell nivå.

CIP föreslår en ökad finansiering av den svenska elitidrotten, att det satsas på elittränarutbildning och idrottsforskning, på ökat stöd till idrottarna och tränarna, och att ett elitidrottscentrum skapas. Dessutom föreslår CIF att de olympiska idrotterna prioriteras. Det förslag som sticker ut är förslaget att det svenska elitidrottssystemet centraliseras genom skapandet av en ny, fristående organisation, som skall ha ”…ett tydligt mandat att både utveckla och implementera kriterier för det svenska elitidrottsstödet”.

Så vad händer nu? Det är naturligtvis svårt att spekulera i. Klart är att den föreslagna elitidrottsorganisationen helt skulle förändra den svenska idrottens struktur. Det är inte helt lätt att föreställa sig den situation som skulle uppstå om den nya elitidrottsorganisationen blir verklighet och hur det skulle påverka och förändra rollerna för de tre centrala organen RF, SOK och Parasport Sverige.

 Dessutom finns naturligtvis ett antal andra frågetecken, bland dem vilka samhällseffekter det skulle få om man storsatsar på elitidrotten. I klartext: är det samhällsekonomiskt försvarbart att investera stora belopp av skattemedel i jakten på idrottsliga medaljer och resultat? Många länder svarar uppenbarligen ja på den frågan, för globalt pågår det en kapprustning inom elitidrotten. Vad det svenska svaret blir återstår att se.

Den rapport som CIF kom med var ingen överraskning för den svenska idrotten och de tre centrala elitidrottsorganen. Frågan om- och oron över elitidrottens existensvillkor och framtidsutsikter har varit på tapeten under många år, för inom svensk idrott har man naturligtvis sett att vår elitidrott har allt svårare att konkurrera i en alltmer professionaliserad och kommersialiserad idrottsvärld, och att systemet är i behov av renovering och rejäla resursförstärkningar. Av den anledningen skapades för sju år sedan en arbetsgrupp med representanter för RF; SOK och Parasport Sverige, med uppgiften att ”…ta fram principer, grundläggande värderingar och planer för hur stödet från de tre organisationerna skulle kunna samordnas framöver”. Av självklara skäl anser de tre organen att det är deras uppgift, genom ett fördjupat samarbete, att försöka få in den svenska elitidrotten på ett nytt spår. Konstigt vore annars.

Projektet kom att kallas#elitidrott2030och flera av de förslag som presenteras i CIF-rapporten återfinns i de åtta steg som #elitidrott20230 listar för att nå sina mål: nya resurser till SF och landslag, stärkt långsiktig och strategisk ledningsfunktion i SF,  förbättrad social situation för internationella elitidrottare, starkare koppling till idrottsforskning,  förstärkt och utvecklat tränar- och ledarutvecklingsprogram, adekvata och förstärkta utvecklingsmiljöer för aktiva, kompetenta och närvarande tränare för unga, samt centralt stödsystem för utveckling av individer och lag.

En tydlig skillnad mellan #elitidrott2030 och rapporten från CIF är alltså att de förra vill att ”renoveringen och resursförstärkningen” skall ske inom den befintliga strukturen, och tycks vilja se ett fortsatt decentraliserat elitidrottssverige. CIF föreslår en ny, fristående central organisation som ensamt ansvarar för elitidrottsstödet.

I CIF-rapporten sägs att idrottsrörelsen genom #elitidrott2030 visat en vilja att utveckla förutsättningarna för svensk elitidrott och kallar den ett brett upplagt reformprogram, där svensk elitidrott ska stärkas på ett antal områden och att det är rimligt att betrakta #elitidrott2030 som ett första svenskt närmande till den globala elitidrottsliga kapprustningen. Men samtidigt konstaterar man: ”… trots att idrottsrörelsens samtliga tre stödorganisationer slutit upp bakom strategiprogrammet är det i dagsläget oklart om, och i vilken utsträckning, #elitidrott2030 i praktiken kommer att föra in svensk elitidrott på en ny väg.”

Och såvitt vi vet är det där man står idag. Alla är överens om att det måste till stora förändringar i svenska elitidrottssystemet om Sverige skall kunna ta upp kampen om medaljerna på internationella mästerskap i framtiden. De svenska idrottsorganen har sina idéer om hur man skall gå till väga och CIF sina förslag. Det här är förstås stora och svåra frågor som inte kommer att få snabba svar och lösningar. Men tiden går och för varje dag riskerar gapet i förhållande till de storsatsande konkurrentländerna att öka. Vi står som sagt i ett vägskäl. Frågan är om vi vill täppa till gapet eller inte.

Samtidigt väntar den svenska idrotten och elitidrottarna, bland dem basketen och de svenska elitspelarna. Jag har ingen aning om vilken vägen framåt blir, men för att återknyta till det som vi inledde den här krönikan med, är en sak säker: om svensk seniorbasket någon gång skall kunna konkurrera på den internationella nivån, behöver hjälp och stöd. Det är svårt att se att förbundet, distrikten och klubbarna ensamma skall kunna lyfta upp sporten till nästa nivå. Den hjälp som behövs är just det som den här tredelade krönikan har handlat om, d v s att det svenska elitidrottssystemet görs om så att man skapar bättre förutsättningar för eliten att hävda sig internationellt. Vi vet inte om det går den dagen heller, men det är en annan femma.

Av Tapio Joulamo

I första delen av den här krönikan konstaterade vi att svensk basket saknar den där riktigt stora internationella framgången som förhoppningsvis skulle få sporten att lyfta. Men basketen är inte ensam i båten. I en rapport som Centrum för idrottsforskning (CIF) nyligen presenterade på uppdrag av regeringen, uttrycks oro för hela den svenska idrottens möjligheter att konkurrera internationellt i framtiden. I en värld präglad av global idrottslig kapprustning riskerar Sverige att halka efter när det gäller elitidrottens förutsättningar och konkurrenskraft. Rapporten säger att Sverige står vid ett vägskäl. Vill man vara med och tävla med de bästa måste det satsas, och det måste satsa rätt.

Den här delen av krönikan handlar om de styrkor och svagheter som CIF ser i det svenska elitidrottssystemet och vad som måste till för att drömmarna om internationella framgångar för våra elitidrottare i framtiden skall leva vidare.

Den analys som CIF gör ger vid handen att svensk idrott har flera styrkor och en elit som skördat stora framgångar, framför allt under 1900-talet. De senaste decennierna har dock Sverige halkat efter, även om man ännu står sig stark i ett antal idrotter, som t e x de olympiska vintersporterna och friidrott.

En styrka, om man så vill grundförutsättning, i Sverige, är att en stor del av svenskarna är fysiskt aktiva på fritiden, d v s att goda idrotts- och motionsvanor är väl etablerade i befolkningen. En annan styrka är att idrottsrörelsen har välfungerande system för att identifiera och utveckla talanger, och att det finns goda möjligheter att kombinera idrotten med studier, främst på gymnasienivå. Sverige har dessutom idrottsanläggningar av god kvalitet, även om de inte alltid räcker till. Allt det här känner vi igen inom basketen. Och när vi går vidare med de problematiska frågorna kan vi konstatera samma sak. Basketens styrkor och svagheter när det gäller elitverksamhet är desamma som för den svenska idrotten i stort.

CIF konstaterar att elitidrotten har en förhållandevis svag ställning och legitimitet i det svenska samhället. Svensk idrott präglas av ett breddtänkande rotat i folkrörelseidén, där frågor som jämlikhet och allas rätt att delta är tungt vägande. En personlig reflektion är att ett sådant perspektiv på idrotten naturligtvis krockar med ett elittänkande. Mycket resurser och kraft läggs på ”alla skall med” tanken. Den inriktningen får sägas vara hedervärd och viktig på flera sätt, men har i högsta grad bidragit till att elittänkandet hamnat lite i skamvrån. I lagomlandet Sverige skall ingen sticka ut. Helst skall ingen vinna. Ingen skall vara bäst. Trots avogheten mot elitsatsningar har svenskarna höga förväntningar på sina elitidrottare, sluter upp bakom dem när det vankas medaljer i stora mästerskap och är entusiastiska när de lyckas. Det är en paradox.

För att återgå till rapporten så konstaterar CIF att idrotten i Sverige är starkt decentraliserad, vilket inte är optimalt ur elitsynpunkt. Ansvaret för den sportsliga utvecklingen ligger hos specialdistriktsförbunden, dess distrikt och föreningar. När det gäller elitidrottens möjligheter är det en stark begränsning, eftersom förbunden sällan har styrkan, kunnandet och resurserna för att på egen hand utveckla en internationell elit, i synnerhet i de stora lagsporterna. 

Ytterligare svagheter är att kompetensen bland elittränarna har brister och att Sverige saknar ett elittränarutbildningssystem. Vidare är forskningen på elitidrottsområdet eftersatt och likaså samarbetet mellan idrottsrörelsen och forskarsamhället. Ett stort problem är också bristen på ekonomiska resurser, men också elitidrottssystemets styrning och organisering. Bekymret är att det centrala ansvaret för elitidrotten inte är samlat, utan delat mellan RF, SOK och Parasport Sverige. De tre organisationerna har skilda ideologiska utgångspunkter, vilket lett till dubbla kommandon, oklarheter och effektivitetsförluster, ja t o m revirstridigheter. Så blir det ju lätt när ansvarsområden och de inbördes rollerna är oklara. Det skall sägas att de tre organen har gjort och gör försök att samordna sig, främst genom projektet #elitidrott 2030, där vissa framsteg gjorts.

Så vilken väg föreslår rapporten att svensk elitidrott slår in på?

En viktig sak är ökad finansiering. Det behövs mer pengar i det svenska elitidrottssystemet, pengar som måste komma från stat och näringsliv, precis som man gjort på många andra håll, t e x i grannländerna Danmark och Norge. Pengar är viktigt, men i sig ingen garanti för internationella medaljer, för hur mycket resurser man än har, så kan de användas ineffektivt och slösas bort om man gör fel saker. 

Men med starkare ekonomiska resurser skulle man kunna göra precisa satsningar på elittränarutbildning och idrottsforskning, jämfört med vad som sker idag, Man kan då också ge mer stöd till idrottarna och tränarna på elitnivå, samt skapa elitidrottscentrum som t e x finns i Norge.  Eftersom resurserna knappast kommer att vara oändliga föreslås också en starkare prioritering av satsningarna. I klartext innebär det att stödet skall riktas in på de olympiska idrotterna. 

Pengarna har alltså stor betydelse, men våra grannländer har t e x visat att det går att förbättra ett lands idrottsliga prestationer med relativt små resurstillskott. Dock har Sverige en bit att vandra i det här avseendet. I en internationell studie som gjordes 2020 jämförde man det totala elitidrottsstödet i 14 länder. Sverige hamnade då på sista plats. Forskarna fann en tydlig koppling mellan elitidrottsnotan och internationella framgångar. Och eftersom allt fler länder satsar stora resurser på sin elitidrott, har priset för framgång ökat över tid. 

Det allra viktigaste förslaget som CIF presenterar handlar om det svenska elitsstödsystemet, som har en styrning och organisation som inte är ändamålsenlig och effektiv. Förslaget är helt enkelt att det svenska elitidrottssystemet centraliseras. Det skall ske genom skapandet av en fristående elitidrottsorganisation, i stället för den tredelning som vi har idag, mellan RF, SOK och Parasport Sverige. Rapporten säger att den nya organisationen skall ha ”…ett tydligt mandat att både utveckla och implementera kriterier för det svenska elitidrottsstödet”. Nyckelordet här är ”mandat”. Det viktiga är inte var organisationen placeras utan att den har mandat att självständigt leda elitverksamheten och fatta de beslut som måste tas.

Var och en förstår att skapandet av en sådan, fristående organisation, är idrottspolitiskt sprängstoff. Den skulle röra om hela den svenska idrottsrörelsen, dess organisering, struktur och maktcentra. Och därmed slutar den andra delen i den här krönikan. I den sista delen blir det några sammanfattande synpunkter, om vägen framåt och vad den svenska idrottsrörelsen försöker göra för att skapa bättre möjligheter för elitidrottarna att lyckas i en konkurrensutsatt värld, inom ramen för projektet #elitidrott 2030.

Champions League Final Four spelades förra helgen i Belgrad och det blev Unicaja Malaga som tog hem titeln för första gången. Lenovo Teneriffa som har vunnit ett par ggr föll i finalen med 4 poäng.

I bronsmatchen vann UCAM Murcia mot Peristreri från Grekland. Ludde Håkansson gjorde en strålande match och blev bästa poängplockare i Murcia med 22 p. Birgander var ej ombytt. Notera att Spanien tog hem platserna 1-2-3.

Euroleague herr som är inne i slutspelet fick igår kväll ett lag klart för Final Four och det var Real Madrid som slog Baskonia i tre raka matcher.

Euroleague, Champions League och Eurocup är den basket som mest liknar det som vi håller på med i Sverige. Varje match i slutspelet är intressant och mycket jämn. Missa inte det.

Olympiakos – Barcelona spelar i kväll och där står det 1 – 2 till Barcelona. Även Maccabi – Panathinaikos spelar i kväll och där står det 2 – 1 till Maccabi. På fredag 4:e matchen mellan Fenerbache – Monaco där det står 2 – 1. Det är först till tre (3) vinster som gäller.

Jag hade tippat Jämtland som guldmedaljör den här säsongen men igår tog säsongen slut borta mot Borås. Det Jämtland presterade var verkligen inte bra.

Jag är förvånad att inte Chuck fick ut mer av det spelarmaterialet. Hampton var inte ens nära mina förväntningar. Självförtroendet sakandes helt. Holder dribblade bort sig själv och hela laget. Det såg faktiskt ut som att Chuck inte hade kontroll på laget. 

De flesta säger 4-1 eller 4 – 2 till Norrköping när dom tar sig an Borås. Jag tror att det blir jämnt OM de svenska spelarna i Borås kan matcha de svenska i Norrköping. Det kommer att krävas en hel del av dem. I fjol chockade dom.

Sista veckan i april hade jag nedan redovisade besök på HOOPS Bloggen.

De flesta tillbringar 1 minut på sidan. Det är den tid det tar att läsa igenom texten eller googla den. Jag antar att en del har hamnat fel när de har letat efter något annat. Genomsnittet blir 630 besök per dag och det är kul oavsett vad.

Jag vet att fd US spelare som har spelat i Umeå Comets, Udominate och A3 samt Umeå BSKT regelbundet läser HOOPS. Några hör av sig då och då på FB och tycker det är kul att kunna ha lite koll på vad som händer.

1.	Sverige	3 161	58,56 %
2.	Danmark	211	3,91 %
3.	US–	198	3,67 %
4.	Tyskland	181	3,35 %
5.	Kina	165	3,06 %
6.	Frankrike	114	2,11 %
7.	Singapore	103	1,91 %
8.	Nevada	102	1,89 %
9.	Indien	89	1,65 %
10.	Luxemburg	87	1,61 %

Godmiddag

Av Tapio Joulamo

Jag skulle tro att de flesta basketälskare verkligen önskar sig att vår elit, på såväl klubb-som landslagsnivå, skall kunna hävda sig och konkurrera på den internationella scenen. Visst, det finns de som tycker att vi kan fortsätta plaska runt i vår inhemska ankdamm och nöja oss med det, men ännu fler inser nog att internationella framgångar, särskilt för landslagen, för med sig många goda saker. T e x ökar den mediala exponeringen, skapar större intresse i de breda folklagren, inspirerar befintliga spelare och attraherar nya, och blir mer attraktiv för näringsliv och sponsorer. Men frågan är om det ens är möjligt. Kan den svenska basketen konkurrera på den internationella seniornivån?

I ärlighetens namn har svenska klubb- och landslag inte varit helt renons på internationella framgångar genom åren. Några gånger har de snuddat vid den absoluta toppen men utan att få den där riktiga fullträffen. De största framgångarna har kommit på ungdomssidan, men det är inte riktigt samma sak. Herrlandslaget lyckades en gång krångla sig till ett OS, och det fanns en tid då klubblagen tampades med de bästa lagen i Europa och t o m vann någon gång, men det är nu länge sedan. Damerna har lycktas placera sig bra i EM-slutspel, en gång så bra att det gav en plats i OS-kvalet. På klubbsidan är Arvikas andraplats i dåvarande Europacupen 1991 det bästa klubblagsresultatet. Sammantaget handlar det om en handfull olika tillfällen under den tid som det spelats basket i Sverige, och någon kontinuitet har man inte lyckats skapa. Det skall mycket till för att mindre länder skall kunna tävla med de bästa i en global sport som basket.

Omöjligt är det dock inte, vilket andra har bevisat. Argumentet att vår lilla befolkningsmängd är ett oöverstigligt hinder för internationella framgångar är bara hållbart till viss del. Självklart har
t e x det stora basketlandet USA en enorm fördel med sin enorma mängd av spelare att ösa ur, men det finns andra som lyckats, utan samma befolkningsmängd och spelarantal. Belgien, som har ungefär lika många invånare som Sverige, är t e regerande Europamästare på damsidan, är rankad sexa i världen på damsidan och var nyligen sekunder från att slå USA i OS kvalet. Och alla känner ju till Litauen, där basketen är inristad i folksjälen. Med sina dryga 3 miljoner invånare har Litauen nått exempellösa framgångar genom åren.

Om inte befolkningsmängden är ett absolut hinder, hur ligger det då till med bredden? Krävs det en stor bas av aktiva, rent av en kritisk massa, för att få till internationella topprestationer? Forskningen säger att svaret är nej. En sådan korrelation har man inte hittat. Stor bredd är helt enkelt ingen förutsättning för en framgångsrik elit. Det framgår av den rapport som Centrum för idrottsforskning nyligen presenterade på uppdrag av regeringen. Uppdraget var att genomföra en fördjupad analys av idrottsrörelsens villkor och förutsättningar för att bedriva en konkurrenskraftig och hållbar elitidrottsverksamhet. Analysen baseras på aktuell idrottsforskning.

Rapporten fick stor uppmärksamhet när den publicerades, och inte undra på det. Den är  tydlig i sin kritik av det svenska systemet för elitidrott, som inte anses lämpat för att skapa de förutsättningar som krävs för att vidmakthålla och stärka den internationella konkurrenskraften. Svenska idrottare presterar på absolut världsnivå i ett antal idrotter, men rapporten uttrycker en oro för framtiden. Den beskriver en värld präglad av global idrottslig upprustning, där det svenska systemet skiljer sig väsentligt från jämförbara länder och riskerar att halka efter. Grannländer som Norge och Danmark har t e x slagit in på en helt annan väg och gjort tydliga insatser för att stärka elitidrottens förutsättningar och internationella konkurrenskraft. Sverige anses helt enkelt stå vid ett vägskäl. Antingen fortsätter man som tidigare, men måste då räkna med att man tappar mark internationellt, eller så tar man upp kampen om medaljerna, men då krävs det strukturella förändringar i det svenska systemet för elitidrott.

Det som rapporten från Centrum för idrottsforskning handlar om kan direkt appliceras på den svenska basketen, vars dilemma är detsamma som för svensk elitidrott i allmänhet. Vi sitter fast i strukturer som i långa loppet inte kan ta upp kampen med länder som kapprustar i sina elitidrottssatsningar. Vad säger då rapporten om det svenska systemets svagheter? Vad är det som behöver göras för att vi skall kunna vända skutan i en annan riktning och hålla drömmarna om framtida internationella framgångar vid liv? Dessa saker skall vi beröra i den andra delen av den här krönikan.

Det behövdes vara en avgörande SM final för att publiken skulle ta sig till Täljehallen. Trots den stjärnstatus som laget har haft så har det bara varit ”de närmast sörjande” på SBBK´s hemmamatcher för det mesta.

1750 personer var verkligen på tiden. Undrar hur många som var freebees ?

Någon sa till mig igår att hela åtta (8) spelare i SBBK har kontrakt även kommande säsong och att det omfattar alla de rutinerade rävarna. Om det stämmer då lär man bli svårslagna till hösten om pantrarna ids lägga ner lite hederlig fysisk träning ute på terrängbanan.

Säga vad man vill om löpning i skogen men det ger kondition som innebär att intervallerna blir en baggis. Bra kondition innebär att man inte blir trött och det innebära att man skjuter med högre precision. Dessutom garanterar jag att du är mindre skadebenägen.

I Luleå media verkar det redan ”nästan klart” att Ellen Nyström kommer hem igen. LBBK har lämnat ett erbjudande skriver NSD.

Den här gången tror jag att det är för tidigt att ge henne ett erbjudande. Man borde ha väntat och inte visat korten. Låt andra intressenter visa sina kort först. 

Den 30 april alltså idag är coach Loaizas sista dag i Umeå BSKT.

Från och med 1 maj arbetar han för Köping och jag blir inte förvånad om det ganska snart står klart att han tar med sig Nils Botold eller varför inte Anton Lindqvist till Köping. Båda har varit Loaizas favoritspelare. Kanske även Will Butler.  Grattis Loaiza som även är ny FK för HU18 landslaget.

Jag har snappat upp en regeländring i SBL till kommande säsong som kommer att förändra matchernas karaktär rejält.

Till hösten skall inkasten på den bakre planhalvan snabbas upp och det får man genom att domarna INTE skall behöva röra i bollen. Detta är en återgång till hur det var på 70 och 80-talet. ”Det var tydligen bättre förr”.

Denna regel tillämpas i den spanska ACB ligan och skall kommande säsong testas även i den svenska.

Tanken är att man skall försöka skära ner antalet minuter som en match tar.

Framförallt kvällsmatcherna slutar lite för sent. Man tror att man kommer att tjäna ca 5 minuter. Det gör man inte. Kanske blir det en liten tidsvinst. Det krävs radikalare grepp.

Om man tar bort det onödigt snackande med coacher och spelare i samband med alla avblåsningar då kan vi börja räkna minuter.

Om domarna börjar att springa igen som dom gjorde förr då blir admin snabbare av bara farten. Kolla själva. SBL domarna springer sällan.

Begär att domarna hämtar den boll rullat iväg för det går snabbare än när spelare hämtar en boll.

Ta ett radikalt grepp och ändra starttiden på matcherna till 18:30, dessutom max 10 minuters paus. OBS ! Ej till 18:34

Godmiddag​

Det blev ett par dagars uppehåll med text i HOOPS och under söndagen en domarutbildning med nestor Ulf Öhrman här i Umeå.

Ulf satt kommissarie på lördag kväll i Östersund och kom hem först 22.30, steg upp och körde till Umeå kl 04.00 för att kunna starta kursen 09.30. Respekt.

Läste dagens NSD och noterar att krönikören inte är nådig mot ledningen & styrelsen i Luleå BBK för hur man har skött föreningen den här säsongen.

Kritiken grundar sig på att man tappade Ellen Nyström och några misslyckade värvningar plus att man inte ersatte skadade Allis Nyström.

Det känns som oerhört hård kritik mot Sandberg & Nilsson eftersom dom är fullt ansvariga för lagets värvningar. Dom hade inte tillräckligt med budget för att behålla Ellen Nyström.

Hon skulle ha kostat lika mycket som två bra amerikanskor om hon hade blivit kvar.

De hemskickade amerikanskorna var en miss men även solen har sina fläckar.

Skador kan man inte skydda sig från. Tänk efter. Hur många utländska herr och damspelare har blivit hemskickade under säsongen ? Det är minst 20-25 st totalt.

LBBK och coacherna har gjort en strålande säsong med det spelar material som man har haft till sitt förfogande. Det är i stället Norrköping som får ta fram skäms kudden för att dom inte kunde betvinga Luleå BBK med tanke på sin laguppställning.

Eldebrink & Halvarsson var som bäst i finalserien och det blev avgörande. Även Lundqvist var återigen riktigt vass. Dessa tre damer var lite vassare och alla kunde nog se att Ryan i Luleå inte kan vara helt ok i kroppen och det betyder för mycket för Luleå.

Lägger dom av nu ? Dom är 36-36 år. Gör dom en Baresso ? Vad händer med Lunqvist ? Hon är kort men med den spänsten och snabbheten finns chansen till spel i utlandet. Vem vågar satsa på henne ?

Det blir spännande att se vilken riktning den svenska damligan tar kommande säsong. Jag tror att alla lag kommer att ha mindre budget och att man behöver tänka igenom ordentligt vilken nivå som är den rätta.

Gav Borås bort match fyra till Jämtland ? Det finns dom som tror att man gör så för att få avgöra hemma och samtidigt casha en 1/4 miljon med en nästan fullsatt hemma arena ? Det finns faktiskt dom som tror på den teorin. Inte vågar man gambla på det viset.

Godmiddag

Den stora frågan inför final #2 var om Frida Eldebrink skulle hålla samma klass som i den första matchen. Svaret blev JA. Hon är helt enkelt i form. Konditionen är bra vilket ger snabba fötter och bättre skottprocent och det i kombination med viljan att vinna blir tufft för LBBK.

Min andra fundering var om domarna skulle blåsa för stegfel och våga ta någon foul på Lundqvist & Halvarsson. Även på den frågan blev svaret JA. Den här gången bytte inte coachen ut dem när dom fick sin andra i den första halvleken och det var avgörande.

LBBK hade flow i inledningen men när Ryan och Vesterberg fick vila då kom Södertälje direkt tillbaka och släppte det aldrig. Om dom är trötta eller skadade då köper jag den vilan men om så inte är fallet då är det inte lyckade byten. En svag avslutning innebar 0 – 6 till Södertälje och 35 – 42.

Södertälje ser starka ut och dom spelar mer varierat än Luleå. I Eldebrink och Lundqvist har dom två krigande ”duracell kaniner” som vill vinna guld till Södertälje för första gången sedan 2012. Ingen av dem har vunnit SM guld tidigare. Övriga truppen är bra och spelar fn bra.

Luleå har absolut kapacitet att vinna i Södertälje på söndag men då kommer det att krävas en absolut toppning av laget och kanske lite mera zonförsvar igen för det var ju lyckat igår men tyvärr alldeles för kort stund.

Luleå måste skjuta med bra % för om inte skotten sitter då har man för det mesta ingen på de offensiva returerna. Här ser båda Luleå lagen ut på exakt samma sätt. Anfallsspelet är lite för mycket rörelse i sidled och alldeles för lite i djupled. Är min spelfilosofi old school?

Publiken buade i slutet av matchen pga några fysiska kollisioner. Jag vet inte om man buade åt Eldebrink eller åt domarna. Eldebrink spelade tufft och vägrade att tappa matchen och det köper jag. Det är upp till domarna att göra jobbet. Domarna hade en tuff afton med många märkliga beslut. 

Lagen tackade varandra och domarna för matchen trots allt och det var snyggt.

Förresten så är det riktigt pinsamt att inte vår enda kvinnliga elitdomare Månson får döma alla finaler. Det tycker jag är självklart. Det kan inte ha att göra med kostnaden. Jag tror att någon har klagat pga hennes utmärkta rättvisa insats i match # 1.

Luleå publiken buade men man har kanske glömt att man för inte så många år sedan hade en spelare ”som aldrig tog några fångar” vara sig på hemmaplan eller bortaplan. Anna Barthold spelade stenhårt och skrämde skiten ur spelare när det var dags för chrunche time i finalserien. Det gav guld.

I kväll är det final countdown för BC Luleå och då krävs det lite Barthold för att vinna.

Om BC Luleå kan attackera Ramstedt och Schüberg från start och få lite foul belastning på dem igen då kanske kanske man kan undvika att gå på semester. Det är knappast möjligt att vinna i Norrköping genom att bara lita sig till distansskyttet. Attackera korgen utan P&R.

Godmiddag​

En del av dem som tror sig kunna basket tror att Norrköping gav bort gårdagens match för att få casha in mer slantar och få avgöra på hemmaplan. Dessutom tror man att man vill undvika att få en längre vila innan det är dags för final.

Jag tror inte alls på den teorin. BC Luleå fick helt enkelt flyt och zonförsvaret blev väldigt lyckat. Dessutom skulle sargade kroppar inte må dåligt av att få vila lite extra innan finalen så nej den teorin tror inte jag på.

Norrköping gjorde en kraftansträngning att komma tillbaka men när BCL fick ett nytt ryck från 10 till 20 poäng då var det över och Schüberg, Terins och Ramstedt fick vila sina sargade kroppar till nästa match.

Jämtland får inte till sitt spel. Dom ser inte ut att kunna handskas med Borås trots att dom har en så stark laguppställning.

Jag gläds med Andreas Person som gjorde 18p och +20 på 20 minuter. En av ligans bästa men mest underskattade spelare. Vilket skott och defensiv. Pappa Ike hade varit stolt efter den här matchen. R.I.P Ike.

Du kanske minns att jag skrev för några dagar sedan att BC Luleå bara skakade hand med domarna och sedan gick raka spåret till omklädningsrummet.

Jag tyckte att det såg konstigt ut. Det var tydligt att det inte var klart hur lagen skulle göra. Norrköping såg fundersamma ut.

Jag kollade upp med en kommissarie (ej från Umeå)  och svaret jag fick är att det inte finns någon regel att man inte skall skaka hand under slutspelet. Det är valfritt. Det är en gammal sed som hänger kvar sedan 80 & 90-talet. 

I tisdagens damfinal mellan Södertälje och Luleå  ”highfivade” man med varann direkt efter slutsignalen. Snyggt . Så skall det se ut tycker jag. Det sänder vettiga signaler till dagens ungdom. 

Efter gårdagens två Euroleague kvartsfinaler både kramade man och skakad hand med varandra trots att man skall mötas i kanske 4 tuffa matcher till inom kort. Snyggt.

Det som är skillnaden mot Eurloleague det är att i SBL herr spelar man grisförsvar. I Euroleague vågar ingen göra något sådant för då blir det upplopp.

Inte så kul att kramas i SBL herr efter att ha mött grisförsvar kanske. Det är upp till de grå/gula herrarna att se till att det inte blir grisigt. Städa upp på plan.

Att inte tacka för match rimmar illa med uppförande koden och fair play regler. Sänder som sagt fel signaler.

Den stora frågan inför kvällens final # 2 är om Frida Eldebrink skall hålla samma höga klass igen. Jag tycker att hon överraskade oss alla med 20 poäng genom vasst skytte.

Nästa stora fråga det är om domarna skall våga ta stegfel och någon foul på Lollo Halvarsson och Klara Lundqvist.

I senaste Bänkvärmarna pratade man om Vesterbergs lilla skutt som hon och många fler gör ibland innan dom skjuter.

Nick Rajacic nämnde att det finns en spelare som hoppar till innan hon startar sin mowe men han vågade inte säga namnet. Jag är säker på att han tänkte på Lollo Halvarsson.

Kolla förresten in Pelanders extrasteg någon dag om du har tid över. När hon spelade i A3 då blåste domarna ofta men inte när hon spelar i Norrköping.

Det är otroligt anmärkningsvärt att så många spelare kommer undan med tydliga stegfel. Jag tror att domarna ser att det är stegfel men man vågar inte ta den blåsningen eftersom det ofta utförs i hög fart.

Kolla in Nathan Dawit, Tim Schüberg, Daniel Hansson, Gustav Hansson m.fl när dom kommer i hög fart runt en screen ute på wingen. Dom fångar bollen, tar två (2) steg plus ofta ett tredje och attackerar eller stannar och rotera utåt med ett fjärde steg. Studera detta om du ids.

Godmiddag

Den som var mest redo när kulan kastades upp i luften igår det var Frida Eldebrink. Hon visade upp klass och ett skytte som hon inte har visat tidigare i år. Hon var den som avgjorde matchen enligt mig.

Luleå spelade inte särskilt bra så med tanke på resultatet och matchens utveckling så förstår nog alla att Luleå har en stor chans att vinna nästa.

Om Luleå kan spela lite bättre försvar bara mot Eldebrink i morgon då har man en större chans att vinna match #2.

Det skulle vara klädsamt rättvist om Klara Lundqvist och Lollo Halvarsson skulle få lite fler foul. Landslags stjärnorna kommer undan med mycket. Dom hade en foul vardera igår trots att dom spelade 38 och 31 minuter. SÅ bra försvar spelar dom inte.

Jag tror att BC Luleå kan vinna ikväll om Larsson & Enbom ändrar radikalt på taktiken. Dom vet nu att dom inte klarar av att försvara på nuvarande sätt mot Norrköping. Dom vet att dom måste få till djup i spelet och mer poäng nära korgen. Kan dom ställa om ?  Kul om det går.

Som du vet så har jag tippat att Jämtland vinner i år så om det skall finnas en bra chans till det då måste dom vinna idag nere i Borås. Starta med jänkarna och Hampton och kräv leverans.

Synd med kollisioner i kväll ! BC Luleå vs Norrköping och Borås vs Jämtland spelas kl 19.04. Jag väljer att se Monaco vs Fenerbache LIVE i stället som startar 19.00. Barcelona vs Olympiakos 21.00 . Dom övriga som repris om dom blir intressanta.

Det blev en spännande start på kvartsfinal spelet i Euroleague. Maccabi skrällde med vinst i Aten mot Panathinaikos. Real Madrid körde som väntat över Baskonia. I kväll Barcelona vs Olympiakos och Monaco vs Fenerbache. Jag tippar hemmavinster men jämna bra matcher.

I franska LFB ligans slutspel blev det som väntat Montpellier(4) och Villenueve(1) som tog sig till semifinal där dom får möta Landes (3) och Tarbes (7). Ettan, trean och fyran plus sjuan spelar semifinal. Tarbes som slog ut tvåan Bourges borde få lättare motstånd i form av Montpellier.

Årets domare i SBL herr blev Rickard Eriksson. Jag röstade på honom just pga att jag tycker att han är den mest rättvisa och korrekta av dem alla. Tyvärr så har han inte dömt mer än en (1) enda match av 15 SBL och 3 Svenska Cupen matcher som spelades i Umeå i år. 

Det måste få vara rättvist !

Godmiddag

Den 17 april skrev jag att jag trodde att Håkan Larsson hade en ”räv bakom öronen” eftersom hans lag uppträdde så konstigt i den första semifinalen. Ville han invagga Norrköping i något ? Idag kan jag konstatera att jag hade fel. Det verkar vara Riipinen som har det.

Jag är ingen expert men så mycket basket har jag sett så att jag kan se att BC Luleå blir bortcollrade i anfall med jämna mellanrum av Riipinens mannar. Efter varje spelavbrott kommer en spännande variant som ofta avslutas med poäng. Bra coaching helt enkelt.

Den defensiva taktiken med ett mycket tätt försvar på BC Luleås guards tar bort udden i BCL´s spel. Norrköping spelar lite för bra försvar när motståndarna spelar P&R spel. Man försvarar bra mot just det och det krävs i dagens basket.

Gustav Hansson försöker hitta lösningar men övriga spelare är ofta på fel ställe. I fjol var dom på rätt plats när han spelade i Umeå BSKT.

Norrköping har fyra guards som kan jaga, pressa, hacka och hänga på BC Luleås två. Norrköping har helt enkelt råd med att dra på sig 2-3-4 foul på var och en utan att tappa slagstyrka.

Framförallt har man Adam Ramstedt som har varit strålande hela säsongen. Igår hade han i det närmaste lekstuga i BC Luleås försvar. Killen kan läsa spelet och är ständigt i rörelse och lagkamraterna förstår att dom måste passa bollen till honom och han levererar. MVP !

Jag gillar Norrköpings sätt att spela. Snabbt till anfall och tufft i försvar. Det enda jag inte gillar med laget är coachens ständiga gnäll och tjat och kroppsspråk mot domarna. Han är aldrig nöjd. Inte ens när han får en foul med sig för då vill han ha and one eller en osportslig. Konstigt att han får hålla på.

Men vad var det som hände efter slutsignalen ? Såg jag fel eller var det så att BC Luleå spelarna vägrade att ta Norrköping spelarna i hand efter matchen. Man gick snabbt fram till domarna men vände därefter och gick direkt till omklädningsrummet. 

Jag har kollat igen efteråt och det stämmer. BC Luleå tackade inte för matchen. Norrköping spelarna såg förvånade ut. Något måste ha hänt ute på planen under matchen som har skapat en extra spänning inför den fjärde matchen imorgon onsdag.

Monaco vs Fenerbache spelar samtidigt match #1 i Euroleague kvartsfinalen så jag hoppar över SBL live imorgon och tar repriserna om det händer något intressant.

I den franska damligan LFB gick Landes Basket enkelt vidare till semifinal efter två raka vinster mot det skadedrabbade Lyon. 

Sjuan Tarbes som vann hemma i match #1 med 17 poäng lyckade stå emot 2:an Tango Bourges och tog sig till semifinal med +3p. Katastrof för Bourges. Succé för coach Gomes i Tarbes som var FK för Sveriges damer för några år sedan.

I kväll säkrar troligtvis 1:an Villeneuve och Montpellier semifinalplatsen.

Fattar du att Villeneuve spelade Eurocup i Umeå mot Udominate för inte så många år sedan. Det var tider det. Jag miss förresten att hela deras lag plus coacher stod utanför hallen och rökte efter matchen när dom väntade på bussen. 

Södertälje vs Luleå BBK i kväll. Pressen måste vara stor mot det upp haussade Södertälje. Jag blir inte det minsta förvånad om Luleå skräller med en vinst i premiären. LBBK har definitivt kapaciteten. Frågan är bara vem som är mest redo och hungrigast när kula kastas upp i luften. 

Godmiddag

Idag kommer beskedet om Umeå BSKT får fortsätta i SBL och om elitlicensen är säkrad. Med tanke på nya ledningsgruppens arbete så är jag säker på att så blir fallet. Vi får se SBL basket i Umeå även kommande säsong.

Jag har för övrigt ofta åsikter som inte alltid faller i så god jord.

Jag tycker bl a att det är så trist att vi härmar NBA och NHL med dessa eviga 7 matchers serier i semifinaler och finaler.

I USA är det big business med TV sändningar och reklam plus att lagen har så många spelare så det är inga problem med 4-5 st på skadelistan.

I SBL slutspelet är det inte det sportsliga som är viktigast utan att restaurangklubbarna skall få arrangera så många matcher som möjligt så att cash flödet fortsätter så länge som möjligt.

Titta på stornationen Frankrike som är 14 ggr bättre än Sverige (förklaring nedan) hur man t ex gör i deras damliga. Kvartsfinalerna spelas i bäst av två (2) matcher. 

Frankrike har 14 spelare i NBA. Jag menar att man är 14 ggr bättre än Sverige numera och det tycker jag är ganska trist.

Sverige är ett litet land jämfört med Frankrike men vi har förutsättningar för att kunna hänga med internationellt men vi gör inte det trots att vi fostrar bra spelare.

Vad jag vet så har detta utvärderats nogsamt och åtgärdats.

Det gav resultat efter några år men sedan började det blåsa nya vindar på förbundet och Karlsson & Källmans upplägg skrotades till förmån för en som ”passar bättre i mellanmjölkens land”. Är det inte dags att skärpa till det igen ?

Chuck får inte ut max av sitt lag.

Han kanske är lite trött och att drivet inte räcker till för att få jänkarna att prestera på topp.

Vilket lag han har. Holder, Braxton, Zousoua, Hampton och Tamba. Jag skulle starta med dem och be dem lira hem vinsten. Låter naivt man så naiv är jag.

Euroleague slutspelet startar den här veckan. Hoops gissar att Real Madrid vinner med 3 – 1 mot Baskonia, Olympiakos tar Barcelona med 3 – 2, Monaco tar Fenerbache med 3 – 1 och Panatinaikos mot Maccabi blir en skräll med 2 – 3.

Notera att det är bäst av fem och big business även här.

Champions League Final Four spelas i Belgrad 26:e och 28:e april. Serbien och Belgrad framstår alltmer som basketens huvudstad # 1. Jag var där 1986 och 1987 men då märkte jag inte mycket av basketen. Basketen är nu religion precis som i Litauen.

Den 26:e spelar Lenovo Teneriffa vs Peristreri och Murcia vs Unicaja. Det unika med matcherna är att dom kommer att spelas på en  LED skärm som kallas för ASB Glass Floor. Golvet testades under U19 VM för damer 2023 och blev en stor succé. Om jag vore lite yngre då skulle jag ha köpt biljett för länge sedan.

Godmiddag

Fighting spirit tog Luleå Basket till final. Det var härligt att se med vilken fart och fläkt dom spelade och med vilket tålamod man letade efter rätt läge att avsluta anfallen. Det var väldigt små marginaler som avgjorde men jag tycker att det var rätt lag som vann. Lagspelet segrade.

Det var skämmigt att se Norrköpings klubbdirektör komma fram och gestikulera mot kommissarien och sedan stå och vänta på domarna och med skarpa kropps och armrörelser visa sitt missnöje  direkt efter slutsignalen. En reprimand vore på sin plats tycker jag.

Om Umeå BSKT´s sportchef skulle komma fram till sekretariatet efter en match i SBL herr och agerat på samma sätt mot kommissarie & domare då hade det kostat i form av avstängning. Blir det någon konsekvens efter detta ?

Det var tydligen domarna som Norrköping var missnöjd med men man borde besinna sig när man tittar på videon efteråt och upptäcker att minst 10 poäng som hemmalaget gjorde tillkom efter tydliga stegfel som vissa spelare kommer undan med.  Kolla själva och utvärdera.

Jag som alltid ställer höga krav på domarna ger gårdagens rättskipare ett gott betyg. Det var mycket bättre nivå på bedömningarna än i senaste matchen uppe i Luleå som var rena rama parodin.

Finalmatch nummer två spelas uppe i Luleå på torsdag. Få se om jag orkar ta mig dit. Det skulle vara kul om man kan få tag i några biletter.

Södertälje blir en svår nöt att knäcka men det är absolut inte omöjligt. Om LBBK kan spela med samma mod, optimism, frenesi och vilja att vinna då kan det tom bli guldfirande.

Jag hade tippat Norrköping som vinnare i år efter att Oliver & Dean anslöt men jag gick bet. Jag tycker att Taylor-Lundgren inte fick ut max och stabilitet av sitt breda lag. Han har sett obekväm ut särskilt i slutspelet och det kan ha att göra med pressen att leverera guld.

Godmiddag

Lokal media spekulerar friskt om vem som skall bli B-lövens nya headcoach efter Stråhle.

Vem som skall ta över Umeå BSKT verkar man inte bry sig det minsta om.

Nåja det är helt normalt med tanke på att fotbollssäsongen håller på att rulla igång. De flesta på redaktionen verkar vara alldeles ”till sig i trasorna” just nu.

B-löven eller fotboll och så lite innebandy så klart.

Avundsjukan mot framgångarna för Skellefteås hockeylag är troligtvis ett trauma för många men man kan alltid slå sig för bröstet och mena att vi här i Umeå i alla fall har fyra (4) innebandylag som spelar i landets högsta serier.

Det blir spännande att se om Umeå Fritid sätter ner foten och ser till att IBK Dalen spelar sina matcher i specialhallen som byggdes för innebandyn eller om dom även kommande säsong får lägga sina matcher i UEAV som numera är en baskethall.

Innebandyhallen stod klar 2011. Den kostade 64 miljoner att bygga och den tar 3000 sittande åskådare. I media stod det att den även var byggd för andra sporter men tyvärr så finns det bara innebandylinjer i hallen och definitivt inga basketkorgar.

För en tid sedan fick jag höra talas om att innebandyklubben IBK Dalen skall flytta sitt kansli till Umeå Energi Arena. Kan det verkligen stämma att man trots egen hall och fina kanslilokaler på Umedalen ska flytta. Nästa steg är säkert att själva helt få ta över Gammliahallen.

Tränarfrågan i Umeå BSKT är nog högst på nya sportchefens agenda just nu.

Det är knappast aktuellt med Gustavsson eller Gehrke. Georgios Pavlogiannis som hade laget i Basketettan för 2 år sedan och bor i Umeå är ett tänkbart namn men knappast. Lite för oerfaren och lite för ung.

Christer Sjögren, som är sportchef och headcoach för Tureberg skulle jag ringa direkt. Han är rutinerad efter många år i Sundsvall Dragons och Solna Vikings. Jag vet att han skulle gilla att äntligen få coacha i SBL.

Pekka Salminen i Helsingfors är intresserad av ett nytt uppdrag och då även i Sverige. Han har coachat framgångsrikt i Sverige och Finland och har varit förbundskapten i Finland. Sjögren är 59 år och Salminen 60 och det är knappast en nackdel. 

Jens Tillman som i år har verkat i Uppsala tycker jag förtjänar en ny chans. Han har gjort en del misstag i livet men är nu på rätt spår igen. Han har en förmåga att få fram resultat och det är det som elitidrott handlar om. Metoden spelar allt som oftast ingen roll bara man får resultat.

Jag har tippat Jämtland till guldet i år men om dom inte vinner ikväll hemma mot Borås ”då är dom rökta”. Borås såg ruskigt bekväma ut i match #1. Jämtland var först för komplicerade och sedan för stillastående. Borås är raka motsatsen. Jämtland har ett ruskigt lag på papperet men något stämmer inte.

Jag skulle inte bli helförvånad om BC Luleå släpper lös allt ikväll och vinner match # 2 mot Norrköping. Kapaciteten finns men då måste allt klaffa. Larsson måste köra sina 6-7 bästa i maximala minuter och våga använda zonförsvaret.

Domare Nasrollah sade i SBL TV intervjun att samma regelbok gäller som i grundserien, men det såg väl alla att den inte gjorde det i de inledande semifinalerna.

Jag orkar inte se på skiten. Byter ofta efter den första kvarten. Tur att Champions League och Euroleague finns för där är det mer fair play. Tuffare spel men domare som tar avblåsningarna.

Kvartsfinalerna i den franska Liga Feminin startade igår och det blev en stor skräll. Bourges som blev 2:a i grundserien förlorade med hela 87 – 69 mot lag sju Tarbes. Lyon som saknar (Williams, Johannes, Fathoux och Gruda) hade ingen chans mot Landes som vann med 67 – 89.

Bäst av två matcher med 4 dagar villa mellan är vad som gäller i kvartsfinalen i Frankrike. Det tycker jag är spännande. Bourges har kapaciteten på hemmaplan att vända och vinna med 19 p . Matchens sänds på youtube 19:00 och 20:50. I kväll de två resterande 1/4 finalerna.

Baskonia i playin mot Virtus Bologna kl 20:25 ikväll. Vinnaren går vidare.

Godmiddag