Jag har kopierat den här texten ordagrant från Facebook med Poria Gonibands godkännande.
-Med anledning av ett önskemål från 21-12-10 om några rader kring det ”fysiska spelet” på internationell nivå kommer här en text som bl.a. behandlar detta, men först en inblick i domarens arbete.
Domarens uppgift är att utifrån de officiella reglerna samt regeltolkningarna leda en match på ett så pass bra sätt att det för dagen bästa laget vinner. Ju jämnare en match är, desto viktigare blir förstås domarinsatsen. Den enskilt viktigaste aspekten i en god domarinsats är bedömningen av kontakter.
Här är det viktigt att man sätter en nivå som är rätt för matchen och är konsekvent genom hela matchen, dvs. det man blåser på ena sidan blåser man även på andra sidan.
Det ger spelare och coacher en känsla av att domarna dömer rättvist. Detta är naturligtvis lättare sagt än gjort då man i alla matcher ex. missar kontakter eller att det slinker in en petig foul som hade kunnat släppas. I grunden lyckas skickliga domare förstås bättre än sina mindre skickliga kollegor utifrån just faktorerna nivå och att vara konsekventa åt båda hållen.I sitt arbete kring bedömningar av kontakter har domaren begreppet ”RSBQ”, en ledstjärna som följer domarparet eller trion genom matchen. RSBQ innebär i korthet
att blir en spelare påverkad (tappar exempelvis balans eller fart) av en icke regelrätt kontakt skall en foul blåsas på motståndaren.
Påverkas inte en spelares balans eller fart av en kontakt innebär det följaktligen att en foul inte ska blåsas. Självklart finns det undantag då man inte följer RSBQ. Det kan vara situationer där det är av stor vikt att bibehålla ”matchkontrollen”.När jag tittar på internationell basket blir två saker väldigt tydligt för mig. Det första är tempot i spelet. Spelarna rör sig snabbare över planen, besluten tas fortare och bollen fastnar inte längre än nödvändigt i spelarnas händer. Det andra är att spelet är renare, vilket är en kombination av mer kompetenta spelare och domare som kan urskilja vilka kontakter som ska blåsas och inte. Jag har flera gånger hört att den internationella basketen är mer fysisk än basketen på nationell nivå utan att jag riktigt förstår vad man lägger in i definitionen fysiskt spel.
Mer fysisk betyder inte att fler icke regelrätta kontakter släpps
för jag har precis skrivit att det internationella spelet är renare och det tror jag inte är något som någon motsätter sig. Mer fysiskt kan inte heller likställas med att det är mer atletiskt. Det är det visserligen, men då pratar man om just atletismen och inte det fysiska spelet.Vad är då det fysiska spelet? Då jag själv aldrig dömt internationell basket på en högre nivå och inte är lämpad för att ge det bästa svaret har jag frågat mer erfarna kollegor om deras visdomar. De menar i sin enkelhet att spelarna på den högsta internationella nivån är så pass starka att de inte påverkas (tänk RSBQ) på samma sätt av olika kontakter och gör de inte det finns det heller inte någon anledning att blåsa en foul. Ett exempel på detta kan vara i en mot en spelet där försvar är först på plats och kontakt uppstår, men i och med att spelaren är så pass stark att dennes balans inte påverkas ser man kontakten som marginell. En annan situation där det är en hel del kontakt är i postspelet off boll. Båda spelarna kämpar om position och en viss fysisk kontakt tillåts,
men så fort en spelare håller fast den andra runt magen/höften eller håller bort motståndarens armar ska en foul blåsas.
Ytterligare en situation är i postspelet när anfall fångat boll och börjar backa in försvaret. Här tillåts också (rätt eller fel) en kontakt då försvaret backar endast lite grann eller lyckas hålla emot. Här får dock anfall en fördel och tappar försvar sin plats kan onekligen en offensiv foul utdömas.
Om vi nu går över till ungdomsbasketen ute i distrikten tycker jag att de skiljer sig en hel del jämfört med basketen i förbundsserierna på så sätt att på seniornivå finns mer typer av situationer att bedöma. Då pratar vi om alla möjliga typer screens på och off boll, postspel, fasthållningar vid cuts och returtagning samt block/charge-situationer för att nämna de flesta. Ungdomsmatcher däremot sker majoriteten av icke regelrätta kontakter i närheten av bollföraren.I en mot en-spelet blir det därför viktigt för domarna att sätta rätt nivå för användningen av händer samt situationer där kontakt uppstår med försvararens sida i form av höft, knä eller fot.
Försvarsspelet ska vara rent, dvs utan händer på bollförarens kropp
och man ska försöka som försvarsspelare att vara först på plats. Uppstår det en kontakt i försvarsspelarens bröstkorg (torso) anses denne inte har gjort någonting fel och anfallsspelaren blir då ansvarig för kontakten.
Sätter man däremot händer på bollförarens kropp eller är för långsam i fotarbetet så att en kontakt sker i höften SKA en foul blåsas på försvaret.
Tränarna utbildar spelarna i samband med träningarna och det är väldigt viktigt att domarna gör sin del i samband med matcher genom att blåsa fouls för mindre bra försvar. I situationer där anfall slår sin försvarare med dribbling och aktiverar hjälpförsvaret är det viktigt att man bedömer försvarets legalitet och är försvaret sent blåser man såklart foul även här. Jag upplever när jag tittar på ungdomsmatcher på distriktsnivå att domarna är mer strikta mot hjälpförsvaret än den initiala försvararen. I en bättre värld är de lika strikta mot den initiala försvararen som de är mot hjälpförsvaret.Fysiskt spel på ungdomsnivå handlar enligt min åsikt väldigt ofta om att kontakter som borde blåsas inte blåses, vilket egentligen innebär att nivån som lagts av domarna är fel. Ibland hör man att det ropas ”låt de spela” eller ”det är fel nivå”. Enligt min mening behöver det nödvändigtvis inte vara fel nivå eller att det blåses för petigt utan att ett av lagen inte kan röra på fötterna med konsekvensen att det blåses fouls. Det som i själva skett är att domarna exponerat det faktum att spelarna i det laget saknar grunder i sitt försvar och stoppar då anfallarna genom icke regelrätta kontakter.God Jul!
Jag kontaktade Poria Goniband eftersom jag saknade info om vad som gäller vid handkontakt i SBL och då fick jag följande svar:
Gällande handchecking så är ambitionen att bedöma dessa situationer precis som andra kontaktsituationer, dvs påverkas anfallaren av handcheckingen på så sätt att han tappar fart eller tvingas till en omväg till korgen ska en foul blåsas. Det innebär att om vi bedömer att anfall inte påverkas av att han har händer på sig kommer vi att bedöma kontakten som marginell och släppa den.
Att döma basket innebär att man ofta rör sig gråzoner och där är det viktigt att man som domare minns vilka kontakter man blåst för i just den matchen och håller sig till den utstakade vägen. Frågan vi ställer oss efter matchen till oss själva är om vi bedömt användningen av händer lika under matchen gång.
Plockar man inte bort användningen av händer kan det leda till irritation på planen. En vanlig situation där vi blir tvingade att blåsa i SBL, men som inte sker i ungdomsbasket är att när försvar sätter sina händer på anfall tar anfall i sin tur tag i försvararens arm. Dessa situationer blåser på vi på direkt och blåser då foulen på försvaret som initierade kontakten. Här påverkas inte alltid anfallarens RSBQ, men pga att det just kan skapa en irritation måste dessa situationer blåsas.
OBS ! Hela texten ovan är ordagrant Poria Gonibands ord.
Godmiddag