Av Tapio Joulamo
Häromdagen nåddes vi av beskedet att coachprofilen från Luleå, Mikael Johansson, lämnar RIG för att bli assisterande coach på University of Texas at Tyler, en skola i NCAA division II. Det var förstås en kul nyhet, för det hör inte till vanligheterna att svenska coacher rekryteras till college. Samtidigt var det lite överraskande att han skulle lämna den trygga hemmabasen för i första hand en ettårig utflykt över Atlanten.
En förklaring till att han tog steget är att Johansson sedan länge haft goda kontakter med coachstaben på Tyler, vilket ger en viss trygghet. Han har ju många gånger ”placerat” spelare från RIG Luleå på olika college, bland annat Stephen F. Austin och Colorado State. Head coachen på Tyler, Rebecca Alvidrez, har varit assisterande på båda skolorna, och var för övrigt också en tid i Sverige som spelare. Och Tim Moser, som varit ”associate head coach” på Tyler två säsonger, men som nu skall coacha skolans herrlag, var även han assisterande på Colorado State flera år. Johansson hamnar m a o bland vänner och gamla bekanta.
Dessutom har Johansson en av sina forna adepter från RIG i spelartruppen i Tyler. Det är Lovisa Hevinder, Stockholmstjejen som spelade i Fryshuset, senare RIG Luleå, och nu gör sin fjärde säsong på college. Hevinder, född -02, har spelat i flera svenska ungdomslandslag och kommer vad jag förstår att ha en stor roll i Tyler den kommande säsongen.
De flesta som intresserar sig för collegebasketen har förstås bättre koll på division I än II, även om massor av svenska spelare hamnat på just division II skolor. Och de båda divisionerna fungerar lite olika. Det finns till exempel 360 skolor i den högsta divisionen och bara 80 i den andra, och de 80 är indelade i åtta olika regioner, med tio skolor i varje. Precis som på division I nivån har man på våren ett nationellt slutspel, dit de bästa 64 skolorna tar sig. Varje region har sedan var sin åttondel av bracketen, d v s slutspelsträdet, och bara en skola från varje region tar sig alltså till kvartsfinal.
Så vad vet vi om damlaget på Texas Tyler? I ärlighetens namn inte så mycket och själv har jag aldrig sett dem spela, men lite efterforskningar ger vid handen att innan Alvidrez och Moser tillträdde 2021 hade skolan haft två riktigt katastrofala säsonger, som slutade 3–23 och 0–14 i matcher. Sedan vände det till 19–9, därefter 27–8 och förra säsongen 27–9, då man också nådde tredje rundan i slutspelet. Där föll Tyler mot blivande finalisten Texas Woman´s, efter att ha slagit ut två bättre rankade lag i de inledande rundorna. En titt på laguppställningen visar att Tyler har ett ungt lag. Bara tre av spelarna är ”seniors”, d v s sistaårsspelare. Och likaså är laget väldigt internationellt. Vid sidan av Hevinder finns spelare från Ryssland, Spanien, Nya Zeeland och Kosovo, samt tre nykomlingar från Nigeria.
Det är alltså en riktig profil som lämnar den svenska basketen, i alla fall för den kommande säsongen. Fast Johansson skulle man t o m kunna kalla legendar. På hans meritlista finns ju bland annat tre internationella medaljer från ungdomsmästerskap, två EM-brons och ett VM-silver, och det är faktiskt allt som Sverige som basketnation har vunnit. Visserligen gjorde han det med de ”gyllene årgångarna”, 88–89 och 91–92, men ändå.
Begreppet profiler som lämnar kan man också tillämpa på SBL Dam den kommande säsongen. Ligans största svenska profiler och tillika landslagsspelarna Louice Halvarsson, Frida Eldebrink, Klara Lundquist, Lovis Hjern och Stephanie Visscher lämnar för spel utomlands. Och den saken bidrar till att säsongen 2024/25 blir ganska oviss. Jag pratade nyligen med Mikael Nordqvist från Eos om den saken. Knubbe som han allmänt kallas, återfinns ju sedan många år i Eos, där han bland annat coachat i ligan, som han länge följt på nära håll och är insatt i som få.
Knubbe instämmer i att SBL Dam blir väldigt öppen och dessutom svårtippad, i alla fall under den topptrio som känns ganska given. Många svenska stjärnor har ju som sagt lämnat, det har värvats friskt mellan lagen och i vanlig ordning inte vet så mycket om de nya importerna. Han lämnade i alla fall ett tips, baserat på lagens rotation på åtta spelare i dagsläget, och som avser grundserien. Knubbes tips ser ut så här:
- Luleå
- Norrköping
- Högsbo
- Södertälje
- Alvik
- Mark Borås
- AIK
- Eos
- Östersund
- Visby
- Uppsala
Ett tips så gott som något. De tre i toppen av Knubbes tips är lätt att hålla med om. Resten kan nog slå varandra huller om buller, men att placera Östersund och Uppsala, förra säsongens femma och fyra, i botten av tabellen känns ändå rätt. Båda lagen har ju brandskattats rejält, och vad gäller Visby så har de ju för vana hålla till där nere, men kan kanske krångla sig loss från den absoluta botten och t o m kriga om en slutspelsplats. Södertälje, som har tappat hela sin förstafemma, placeras så högt som fyra av Knubbe. Han sätter stor tillit till att återvändarna Gustafsson och Taylor kommer att ge den nödvändiga stabiliteten, men frågan är om det räcker för topp fyra. AIK var slagpåsen förra säsongen, men har värvat bra och kan nog bli årets lyft.
Men på det hela taget, vem är jag att döma? Jag avstår själv från att tippa och förlitar mig på Knubbes tränade öga. Södertälje lite för högt, Visby lite för lågt, det är allt. Sen får vi se.