Av Tapio Joulamo
Att Sveriges bortamatch mot Estland i damernas EM-kval skulle bli en expeditionsaffär visste vi på förhand, även om det kom sena återbud från Magarity och Fontaine. Men det tog ett tag innan matchen satte sig. Starten i tredje perioden, då Sverige gjorde 18–2, var det som stängde tillställningen. Innan dess var den svenska prestationen ganska usel. Det var inte ordning på någonting, faktiskt en bedrövlig första halvlek som räddades av ett antal treor, Det var definitivt inte lagspelet som höll Sverige kvar i matchen, för det var alldeles för statiskt och osynkat. Och defensiven var inte heller mycket att hänga i julgranen.
Estland har inte en enda spelare som kan ta en plats i den svenska startfemman, så man kan med all rätt kräva en enkel seger mot dem. Det blev det till slut också, vinst med 30 poäng efter en andra halvlek då Estland föll samman, men det var inte med mersmak. Och det är svårt att dra några större växlar av matchen, för Estland kan man besegra med tufft och aggressivt spel, typ den som Luleå spelar i ligan, men det håller naturligtvis inte mot bättre europeisk lag, inte ens mot Storbritannien, som väntar för Sverige på söndag.
Nåväl, vi skall inte vara för kritiska, för Sverige gjorde till slut jobbet i Tallinn, men vi får se hur det svenska laget kan hantera matchen mot GB. Med flera viktiga spelare borta krävs det precisa insatser av de starkaste svenska korten. Man blir också lite orolig för Elin Gustavsson liksom för den svenska bänken, som är rejält försvagad. De svenska coacherna lär spela med en riktigt kort rotation mot GB. Vad gäller Gustavsson så har hon ju varit långt ifrån sin bästa form i år och övertygade inte på något sätt mot Estland. Det är bara att be en bön om att Gustavsson kan komma upp en nivå på söndag och att Hjern och Wadling kan göra bra inhopp, för det kommer att krävas.
Om man kan kalla något för nyckelmatch, så är det den på söndag, mot Storbritannien, faktiskt för båda lagen. Sannolikt avgör den matchen grupp D. Om Sverige vinner den, och sedan programenligt slår Estland på hemmaplan i februari, så är gruppsegern och EM-platsen klar. Seger på söndag innebär att GB inte kan gå förbi Sverige i tabellen. Det teoretiska hotet mot en svensk gruppseger kommer i stället från Danmark, som kan komma upp i 4–2 i matcher om de går rent i de sista tre matcherna och tar inbördes på Sverige. Men för dansk gruppseger krävs två svenska förluster i februari, och det tror vi ändå inte på.
Det här fina läget för Sverige uppstod i och med Storbritanniens seger på torsdagskvällen mot ett Danmark, som stretade emot hela vägen, men aldrig var riktigt nära att vinna. Det var ingen klang- och jubelföreställning i Manchester, snarare en brittisk arbetsseger. GB saknar, precis som Sverige, några av sina bästa spelare, och har sannerligen ingen vass bänk, men nya coachen, Ana Montanana tycks redan ha fått en hyfsad ordning på de trupper hon har. Hon disponerade sitt lag väl och överraskande nog var det inte storstjärnorna Fagbenle och Winterburn som stod för merparten av poängproduktionen, utan Wilkinson, Ashby och Beckford-Norton.
Storbritannien fick helt enkelt ut mycket av sitt lag och svensk promenadseger på söndag är inte att vänta. Montanana vet vad hon sysslar med. Matchen kommer att bli en intressant kraftmätning mellan coacherna. Smartast vinner, kan man säga. Och för britterna är det allt eller inget på söndag. Skall de ta en direktplats till EM-slutspelet så krävs seger mot Sverige. Matchen i Malmö har förutsättningar att bli något alldeles extra.