Efter att ha studerat tryout spelarna även dag två och mitt omdöme ungefär detsamma som jag skrev igår.
Om Welle blir kvar i Umeå eftersom han har flickvännen på Universitetet då är han givetvis intressant som en spelare i truppen som kan matcha bra på träningarna och spela div 2 basket.
Norrmannen Lamo, är intressant men han spelade final nyligen i Norge med Gimle. Lönerna i det landet är ganska bra för starters så jag tvivlar att BSKT kan signa honom. Han är dock ingen startspelare i den svenska BLH.
Jag skrev igår att jag personligen skulle jag satsa på greken Germanis, 20 år, forward och 200 cm om det går att få honom till ett billigt kontrakt. Jag står fast vi det. Förmodligen har han inte mycket till ersättning för spel på låg nicå i Grekland så han kan vara intresserad.
Båda guarderna Apostolis och Zarkadoulas är bra men knappast något för BSKT, som behöver två bra amerikanska guards men som back up vore båda ok, men då hamnar de egna produkterna på läktaren och det vore inte bra.
Gustavsson måste gilla Moberg eftersom han är i Umeå på besök men jag har ännu inte sett det han gillar. Johansson en habil guard men lite för ensidig i sin spelstil. Grekernas teknik och speluppfattning är betydligt bättre.
Trist att inte Saleman och Nilsson har tid att ställa upp på tryouten. Det skulle bli mer utslagsgivande då. Deras säsongskontrakt har förvisso löpt ut men lite hjärta borde de kunna visa för klubben kan jag tycka. Det skulle förvåna om de inte deltar dag tre heller.
Jag tycker att du skall läsa krönikan ”Var är de kvinnliga coacherna” på den utmärkta hemsidan passion4basketball.se idag. Det är tänkvärda ord som alla som sysslar med basket borde fundera över och då menar jag inte bara dambasket.
Min åsikt är att föreningarna måste ställa sig frågan. Hur skall vi förändra tänket för att vi skall lyckas få välutbildade damcoacher att ta på sig stora roller på hög nivå. Det bästa sättet är att ta kontakt med alla coacher som krönikören Joulamo listar och fråga dem.
Jag skall komma med en personlig åsikt och det efter att ha varit sportchef i Cometerna och Umeå Comets i många år och det är det att det faktiskt ofta har varit spelarna som helst har sett att head coachen har varit en man. Jag vet inte om det är något som andra elitföreningar håller med om eller kan intyga om att även de upplever att det är på det viset.
Under alla mina år som sportchef så har jag tre säsonger haft en kvinnlig head coach hela eller i slutet av säsongerna.
Fd landslagsspelaren Pia Edvinsson var för drygt 25 år sedan tränare för Cometerna div två lag. Det jag minns det är att laget spelade bra och att laget vann serien och att det inte förekom några som helst konflikter under hela den säsongen. Jag hade gärna sett att hon hade fortsatt men arbete på annan ort kom emellan.
2007-2008 kom Amy Mohr till Umeå för att fungera som spelande coach. Omställningen var stor för spelarna. Att ha en chef som dessutom var spelare var inte så lätt att ta till sig. Det tog tid till efter årsskiftet innan laget började fungera och med sju raka vinster gick man till 9:e plats och missade slutspel med en futtig boll i korgen i målskillnad. Amy Mohr var kunnig och kunde bygga ett vinnande spel.
2009-2010 fick Pam Rosanio och Meghan Gardler ansvaret för att leda Umeå Comets i kvalet till damligan för att försöka hålla laget kvar. Resultatet blev 6 – 0 i vinster och suveränt spel där alla köpte sina roller rakt av.
Godmiddag